Inlägg från: TvillingmammaVästgöte |Visa alla inlägg
  • TvillingmammaVästgöte

    Betyg, vad är normalt och vilka ambitioner kan och bör vi ha?

    Anonym (Ts) skrev 2022-12-19 08:50:30 följande:
    Vi har haft kontakt med lärarna. SO-läraren konstaterade också att han ser att sonen har svårt att komma igång. Dvs sonen kan sitta där med pennan redo men har inte skrivit en rad en bra stund in i lektionen. 

    Vårt intryck vid läxläsningen är att han får in alldeles för lite från lektionerna. Alltså när vi börjar öva inför ett SO-prov eller NO-prov så startar vi från noll, typ, det känns inte som att han lärt sig så mycket på lektionerna som vi sen bara repeterar utan mycket rätt okänt för honom. Det känns som att vi gör mycket av lektionsarbetet hemma även om han varit på varenda lektion... Han saknar också studieteknik och liksom förmåga att plugga. Dvs är det konkreta frågor att svara på eller mattetal att räkna går det jättebra att göra det hemma men att förstå hur man tränar hemma på 30 sidor religion eller massor med glosor i spanskan går inte alls, där måste vi nöta och nöta med honom. Och vi har lagt ner minst tio timmar per ämne ihop med honom inför NO-prov och SO-prov under hösten och trots detta blir det ju  bara precis E i resultat. Väldigt små marginaler. 
    Tio timmar är ju inte mycket, vi lade ner mycket tid när vår tvillingar var just tolv år, speciellt SO var svårt för dem.  De var inte mogna. Förstod inte riktigt språket, och hade inte tillräckligt bra läsförståelse. Vi gjorde så att jag läste högt för dem ur texterna, då lärde de sig jättebra, jag läste högt och förklarade om det behövdes. Barn i den åldern behöver oftast lära sig genom att lyssna. Det är så vi lärt oss av de äldre generationerna i årtusenden. Så lärde vi oss i mellanstadiet på åttiotalet genom den sk katederundervisningen,  läraren berättar och eleverna lyssnar. Detta att lära sig påbegynn hand , fungerar inte för många barn. Mina barn har nu klarat gymnasiet med fina betyg så det var värt att hjälpa dem lite extra just i femman, sexan och sjuan var det svårt för dem.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Hopplöst) skrev 2022-12-19 20:12:04 följande:

    Om de ska förstå budskapet så måste ju någon förklara budskapet på en begriplig nivå först. Annars går det ju inte.

    I den åldern borde det bara var frågor som går att svara kort på. Dagens orimliga krav gör  barn utbrända redan innan högstadiet. Att förväntas skriva och resonera på en nivå som man är långt ifrån mogen till.


    Ja, kraven är orimliga om man inte får rätt stöd. Jag tror att det är därför som likvärdigheten i skolan minskat så mycket . Stödet i skolan har minskat samtidigt som kraven har ökat, har man inte föräldrar som hjälper till blir det svårt. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Ts) skrev 2022-12-19 11:52:12 följande:
    Ja det är ju något sådant jag vill ha från skolan. Någon form av extra stöd. Men svårt att veta vad man kan begära om han ändå når E i alla ämnen.
    Extra stöd får man inte om man har E. Men ni som föräldrar kan ju få tips om hur ni kan stötta hemma.
  • TvillingmammaVästgöte
    AndreaBD skrev 2022-12-18 15:16:39 följande:

    Jag är själv lärare på högstadiet. Det ni kan göra: Prata med lärarna - vad har de för intryck? Har han svårt för sig eller är han okoncentrerad/omotiverad? Det finns många möjligheter. Han kan ha dålig studieteknik (det kan man öva hemma ganska bra om man vet vad det är). Han kan bara vara lite omogen. 

    Jag tycker också att ni inte ska tänka för mycket betyg - mycket kan vara tillfälligt, utan det viktiga är att han förstår, hänger med i ämnena. Vilket intryck har ni då när ni läser läxor med honom? Har ni märkt något som skulle kunna vara ett problem? Så som att han inte förstår vad det handlar om, inte vet exakt hur han ska göra, är långsam, tappar tråden, har svårt att formulera begripliga svar, m.m.

    Såg att du skrev att han fick dålig resultat på tidigare nationellt prov i läsförståelse. Det finns barn som i princip förstår texten, men inte riktigt klarar att förstå vad de förväntas skriva som svar till frågorna. T.ex. att de skriver något som har med texten att göra, men inte just det som efterfrågas i den frågan. Om han gör så, så skulle han kunna få mycket sämre resultat på prov. Kolla även detta! Förstår han inte texterna eller förstår han inte vad han ska skriva på frågorna? 

    Om du kan få honom att läsa hemma, så vore det jättebra. Mutor är nog nästan det enda som funkar.


    Mutor för att läsa är det bästa. Min son fick ingen månadspeng, men han fick 100 kr per läst bok, då läste han.  
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Lärare) skrev 2022-12-20 11:12:05 följande:
    Du har fel, det finns ingen sådan regel eller ens riktlinje. Stöd utgår från elevens behov, inte var eleven befinner sig på skalan.
    Jag talar inte utifrån regler utan av erfarenhet, de flesta skolor brukar koncentrera sig på de som skall nå godkänt.
    Men din skola ger alla stöd, det låter bra! På vilket sätt gör ni det? Hur har ni resurser till det?
  • TvillingmammaVästgöte

    Jag tycker i och för sig att det är riktigt att prioritera dem som kämpar för godkänt, attt få underkänt påverkar både självförtroendet och kan leda till stora svårigheter i livet. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Ts) skrev 2022-12-21 07:09:13 följande:
    Fick hem hans relihionsprov igår och han hade svarat riktigt bra på det. Hade rätt på de flesta kortfrågorna. Däremot blev betyget "bara" D eftersom han missar att svara på analysfrågorna. Jag undrar om han ens läser mening två liksom i uppgiften (där det stod just att man skulle jämföra) eller om han bara fastnar på del ett och svarar på den och sen går vidare. 

    Matteprovet däremot (som vi också fick se igår), andra provet på terminen och han hade nog med knapp nöd ett E... 
    Många barn får underkänt. Då har man problem, var nöjd när han får godkänt! 
  • TvillingmammaVästgöte
    AndreaBD skrev 2022-12-21 10:48:47 följande:

    Det kan du ha rätt i, för det vet jag inte. Jag har inte vuxit upp i Sverige och inte sett tidigare generationer. Visserligen har det gått en generation sen jag kom hit och där har jag inte sett så stor skillnad. 

    Det där med högre krav... jag tyckte ju när jag kom hit att Sverige låg på en låg nivå när man tittar på vad som görs i vilken årskurs och hur detaljerat. När jag började plugga till lärare, så suckade lärarna på universitetet över den låga nivån. Det gällde då att skriva något om en engelsk bok vi läste. Engelskan kanske var bra hos många, men inte analysförmågan. Jag hade däremot inga problem med det. Poängen är - hur ska det gå om de svenska ungdomar som sedan vill läsa vidare på universitetet inte har förutsättningarna för det?

    Jag upplever också att nivån sänks på många sätt. Barn och ungdomar är vana vid att allt ska vara underhållande. Och även om lärarna är maximalt påhittiga och skapar så roligt som möjligt så tycker eleverna ofta att det just inte är lika roligt som annat. Just för att det finns så mycket nuförtiden. Dvs. allt som finns på datorn, på nätet, i mobilen. Nivån sänks för att få ungarna med sig. Det ska man vara medveten om, också som förälder. Dagens elever är inte villiga att göra något "tråkigt". Eller snarare, numera tycker de att det är tråkigt. För 20, 30 år sedan tyckte inte ungarna det. Då var det fortfarande roligt att få titta på film t.ex. 

    Kanske är de höjda betygskriterierna ett försök att lyfta nivån igen. Och då tycker ungarna det är jättejobbigt för att de då måste göra även sånt som är "tråkigt". Vad kan man göra åt det? Jag skulle tro att det enda som skulle kunna vända den trenden är att redan föräldrarna skulle behöva se till att barnen bara får väldigt lagom av det där snabb-belöning-digitalt konsumerande. Men ingen vet ju vad som vore lagom, så jag kritiserar inte någon förälder där. Jag gjorde säkert också "fel" med mina barn. Jag tror att dator, mobil och liknande orsakar ett stort problem där. Men vi behöver veta mer exakt, hur vi ska göra.
    Jag tror att enda sättet idagens samhälle är att se till att barnen är engagerade i fritidsaktiviteter, förr behövdes inte det men idag är det nödvändigt för annars blir det automatisktbara att sitta vid skärmar, inomhus, stillasittande och supersnabb belöning utan ansträngning. Bra aktiviteter är musikinstrument, gärna i en orkester, och alla typer av idrott. För barn som inte gillar idrott så kan man gå i teaterundervisning, gjorde min dotter i många år eller ägna sig åt tex scouterna. 

    Genom aktiviteterna får de träna att arbeta tilsammans med andra, de får träna koncentration och de lär sig att vill man bli bra på något, då måste man anstränga sig. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Ts) skrev 2022-12-21 12:36:29 följande:

    Klart bättre betyg än vi fruktat! Framför allt roligt för att han blev riktigt glad och stolt!


     


    C i både engelska och spanska tex.


     


    Däremot är det E i både matte, svenska och NO som ju är de ämnen där det krävs mest analys, som är mest grundläggande osv. Så vi får ju se hur vi ska ta tag i kontakterna med skolan nästa termin.


    Ja det var ju inte så dåligt. Dessa betyg kommer inte att stoppa honom från att få ett arbete i alla fall! Det verkar värre att han inte orkar något efter en skoldag, Hur är hans kondition? I den åldern behöver man ju göra någon form av fysisk träning, om han inte vill idrotta kan ni ju gå på gym tillsammans eller åtminstone gå långa och raska promenader, 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Hopplöst) skrev 2022-12-21 21:13:19 följande:
    Det är dagens skola med alla ouppnåeliga krav som tröttar ut. Är en helt annan människa efter några dagars ledigt. Det var en helt annan skola på min tid.
    Kraven är väldigt höga idag, vad gäller att man skall kunna analysera och resonera. Det är inte så mycket fokus på faktakunskaper som förr. Det är särskilt svårt tror jag för killar som ofta mognar lite senare
  • TvillingmammaVästgöte

    Men godkänt räcker, då kan man gå  ett praktiskt gymnasium. Det finns massor av relativt välbetalda jobb för killar som gått praktiskt gymnasium.

  • TvillingmammaVästgöte
    jeanette02 skrev 2022-12-22 09:49:46 följande:
    Jag grundar det på mina söner delvis och vänners. Mina söner presterar på topp när de ska läsa till sig eller få prov på raka fakta.
    Frågan i åk 6 t ex  resonera  om migrationens påverkan genom tiderna förr och i nutid och för och nackdelar med den samma var rätt komplicerat i åk 6.
    Nu är de lite äldre fungerar det mycket bättre med analys, resonemang. 
    Man har ju faktiskt ändrat väl i betygskraven i de lägre åk gällande just resonemang t ex. 
    Sedan jämför jag med 2 andra länder där man har mer faktabaserad, striktare utbildning det verkar både tjejer och killar vinna på. Men för svenska barn får ju aldrig ngt vara tråkigt tyvärr. Konstig inställning egentligen. 
    Enligt min morbror som varit gymnasielärare i 43 år så får pojkar bättre betyg än flickor, på gruppnivå, när man mäter exakt kunskap i tex matematik och fakta. När betygen baseras mer på förmågan att resonera , som idag, då får flickor bättre betyg. 
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Ts) skrev 2022-12-22 12:26:04 följande:
    Sportsligt och med kompisar funkar det jättebra, ja. Men det är inte samma sak som att det går bra i skolan. 
    Nej , men är man sportig och aktiv och har godkänt i alla ämnen, då tycker jag att det är väldigt bra, det är inte många som har det så bra. Han kommer att klara sig bra i livet. 
Svar på tråden Betyg, vad är normalt och vilka ambitioner kan och bör vi ha?