Min bonusdotter bryter ner oss allihopa psykiskt

Jag har en sambo med en 17 årig bonusdotter. Problemet började när hon började bo hos oss heltid för 2,5 år sedan. Då passade det inte att bo hos mamma. Fråga mig inte varför. hennes mamma och min sambo har haft en pyrande relation sedan hon stack med en annan man för 4 år sen och lämnade min sambo med deras två barn (den större sonen är vuxen). I samband med att hon flyttade in till oss så började hon (redan innan) må psykiskt dåligt. hon slutade äta, blev i bland apatisk, hade ångestattacker etc. Hon vägrade öppna sig och ens svara på tilltal när dessa dippar kom. Främst kvällstid. Och hon låg mest på sitt mörka rum. Jag försökte prata med henne ett par ggr tills hon tillslut öppnade sig. då handlade det om sexuellt ofredande på väg hem från bussen 2 år innan, en närståendes självmord, skilsmässan, mobbing etc etc. Det var som att öppna en bok. Hon blev tillslut inlagd på bup ett par dagar och man började med sömntabletter samt familjesamtal. Där vägrade hon tillslut gå för hon sa att det inte var relationen till föräldrarna som var problemet. Hon drog sig till mig och blev klängig. Skulle kramas, prata, gråta, följde mig överallt etc etc vilket gjorde att mina egna barn som bor hamnade i kläm och särskilt min äldsta dotter som själv började må psykiskt dåligt och var i samma ålder. Dock var detta inget jag fick reda på förrän långt senare eftersom hon valde att bo hos sin pappa efter vår skilsmässa. Under denna period har hans dotter lindat mig runt sitt finger. Sagt att jag är den enda som bryr mig, att hon aldrig känt sig älskad av sina föräldrar, att de aldrig brytt sig om henne etc etc. Att hon valde att bo hos oss heltid och att vi fick en nära relation retade mamman som började hitta på massa lögner om mig. Min sambo har alltid varit konflikträdd och har alltid gett sig när hon börjat tjafsa. Under senaste 1,5 året har situationen förvandlats från stormig till totalt kaos! Mamman lever sitt liv med sin nya man och vill mest ha kontakt med dottern när det handlar om att smutskasta mig eller min Sambo. Hans dotter började skära sig och har gjort i ca ett års tid nu. Bup vet om detta, men gör absolut ingenting. Bonusdottern beteende är ohållbart. Hon skriker och gapar och kallar oss vidriga saker. Från att ha varit hennes enda hopp i Livet har jag nu blivit den som förstör hennes liv enligt henne. Hon manipulerar alla i sin omgivning. Hon kan till synes vara väldigt trevlig, men om hon inte får tillräckligt med uppmärksamhet eller man gör som hon vill så ställer hon till med ett rent helvete. Hon hotar med självmord, hon har ringt mig och sagt att hon skadat sig och att det är för sent och att det är mitt fel och sedan lagt på luren. Då hade hon gjort ett litet snitt i låret. Under en kväll när hennes pappa var på affärsresa och jag var inlagd på sjukhus snodde hon min ADHD-medicin och tog ett par tabletter med alkohol och ringde sedan mig mitt i natten på sjukhuset för att berätta detta. Sen ringde hon sin mamma som åkte bort till vår lägenhet och tyckte att läget var lugnt och att det ?inte var så farligt? med dottern vilket gjorde mig skogstokig att man som förälder kan ignorera ett barns rop på hjälp. Så jag ringde själv till BUP och berättade läget och de gjorde en orosanmälan till soc. Detta var mamman skogstokig över att jag bidrog till att en anmälan blev gjord. Sedan dess har allt bara blivit värre och värre. bonusdottern är duktig i skolan, men manipulerar sina vänner. Hon kan inte hålla någon normal kompisrelation för tycker hon att hon inte får tillräckligt med uppmärksamhet så beter hon sig illa mot dom.

mamman driver någon slags häxjakt mot mig och min sambo. Hon har sagt att dottern är vårt ansvar fullt ut eftersom hon enbart bor hos oss och att vi ska hålla henne utanför. Dottern kontaktar mamman direkt när det är något som vi inte håller med henne om och eftersom det redan sen innan är en trasslig relation mellan mamman och min sambo så får min sambo alltid både dottern och hennes mamma mot sig. Och detta utnyttjar dottern fullt ut nu. Mamman likaså. Har hon en diskussion med min sambo så skickar hon skärmdump till dottern på vad min sambo skriver för att dottern ska gå på pappan. Och likadant gör dottern mot min sambo när hon vill att mamman ska hoppa på min sambo. Hon är så sjukt manipulativ dottern så hon kan sitta och skriva till mamman att hon inte önskar något hellre än att min sambo och jag ska dela på oss och till min sambo och mig skriver hon tvärtom. Hon målar upp oss till sin mamma som att vi är sjukt elaka mot dottern och att vi gör allt för att bli av med henne. När min dotter blev sämre ville hon börja bo hos mig/oss på heltid för att hon känner att jag är hennes riktiga stöd och att hon behöver mig. Det har min bonusdotter svårt att accepterar och ifrågasätter vad min dotter gör där, hur mycket fel hon gör, hur vidrig jag är som skiter i henne och lämnar henne helt utan något stöd. Det slutade med att jag själv hamnade på psykakuten totalt utmattad och sa till min sambo att om de som föräldrar inte tar ett jäkla steg framåt nu och tar hand om sin dotter så kommer jag inte orka stanna kvar. Det har varit incidenter när min dotter och hans dotter skrikit massa fruktansvärda saker till varandra när mina små tjejer hört och jag har fått skicka hem dom till pappa. De har även hört hans dotter skrika att hon ska ta livet av sig sent på kvällarna när de försöker sova etc. i och med att det blev en  utredning efter incidenten med tabletterna så har jag fått komma till soc och berätta hur allvarlig situationen är. Detta bidrog till att det gjordes en intern orosanmälan mot mina barn. Sedan dess har det bara eskalerat. Bonusdottern har suttit och ljugit om mina barns pappa så han fick en anmälan På sig. Det lades ner när jag berättade att hon försöker med alla medel att ställa till drama. 

hon har hotat med att slå mig med knuten näve ståendes lutad Över mitt ansikte när jag låg i sängen när min son som är 15 hörde allt. Han for jätteilla av att höra detta. Hon skriker ofta hur mycket jag förstört, att jag tar hennes pappa i från henne och att jag utnyttjar honom för pengar. Hon låter oss inte gå någonstans utan henne för då kör hon med att vi ska acceptera hennes känslor kring att hon inte vill bli av med sin pappa etc. Hon umgås inte med några vänner utan ligger i sitt mörka rum hela dagarna och framåt kvällen blir hon ett monster och gör livet surt för oss. Då får vi mängder med sms om att vi är vidriga, att vi gaddar i hop oss mot henne, att vi ska acceptera hennes känsla (som ALLTID är rätt och att hon får bete sig hur hon vill för det är vårt fel och/eller någon annans fel. Nu i Måndags rotade hon igenom min post och kom åt utredningspapperna från soc gällande mig och mina barn och situationen här hemma och KRÄVER förklaringar till saker som stod i brevet som hon inte ens behöver ta del av. Bara det att ens läsa är för mig sjukt kränkande. Min sambo och jag har efter mycket om och med efter 1,5 års tid lyckats komma i väg helt själva utan barn. Men vi hann inte ens starta bilen innan hon började ställa till med ett helvete. Nu har hon fått för sig att jag bara är ute efter pengar, att jag manipulerar hennes pappa etc etc. detta har hon även intalat min sambos vuxna son och mamman som oxkså hela dagen matade oss med vidriga sms. Jag fick sms som att jag är sjuk i huvudet, vidrig, ett svin etc etc. Sen hade hon bett en kompis i skolan prata in ett röstmeddelande att hon är på dotterns sida och att hon vet vad jag håller på med. Hela beteendet är så fruktansvärt sjukt!!! Och oavsett vad pappan säger så sätter hon sig över honom. Hon vägrar bo hos sin mamma och mamman vill inte ha henne där men de använder varandra till att psykiskt trackassera mig och min sambo. Sen där dottern ångrar sig om hon exempelvis inser att hon behöver hjälp med något så tycker hon att det räcker med att säga förlåt och det där eviga babblet om att vi måste acceptera hennes känslor. men hon skulle ALDRIG acceptera någon annans känsla om hon har sagt och skyller allt på mig. Skriver hon något simpelt till mig exempelvis att hästarnas mineraler är slut och jag svara med ; okej. Så får jag svar tillbaka hur jäkla omogen jag är som svarar så och att jag borde tänka på min attityd etc. Jag pallar inte med detta jäkla monster längre. Att man kan vara så fruktansvärt elak mot de som dessutom är äldre eller sin egen pappa är för mig ofattbart. Vi tre ska träffa en familjestödjare på soc på måndag som ska hjälpa oss. Men jag har tappat hoppet. soc vet så väl hur hon beter sig och hon vägrar bo hos sin mamma och alla som kommer i hennes väg manipulerar hon. Snälla snälla säg att ni har en bra berättelse att detta helvete tar slut. Jag älskar min sambo och vi hade sett fram emot att gifta oss men jag HATAR verkligen hans dotter!!!!

O så säger lagen att cannabis ska vara förbjudet. Ni alla hade behövt en rejäl hasch kaka ärligt talat! JO men visst. fortsätt vara emot cannabis i Sverige. Men uppenbarligen så fungerar ju ingenting. Den svenska lagens "bättre vetande" är åt helvete rent ut sagt. 

Själv hade jag behövt cannabis redan som 8 åring. O jo, jag är ärlig. Men visst, alla barn ska kanske inte ha det men dom som mår dåligt mår riktigt, ja.

Men skit i vad jag skriver.. för bla bla jag är ju en idiot o så vidare. Har bara en sak att säga till er som både anmäler mitt inlägg eller trycker tummen ner. Fega jävlar rent ut sagt. Att man inte vågar fatta nångång att det finns en medicin o att den är förbjuden o att ni i grunden inte vet ett skit om den men har bestämt er tillräckligt för att hata den för att ändra åsikt i frågan.

Bonusbarnet hade verkligen behövt det. På riktigt.

Tro mig, hade jag kunnat hade jag flyttar för längesen. Men jag får ut 14500 i månaden och ca 8000 av dom går till gamla skulder och soc vill inte hjälpa mig. Så säg inte att jag inte tänker på mina barn. Det gör jag. Men jag kan inte bo med dom på gatan😢😢😢

Jag förstår att det är enkelt i er värld att bara dra! Men jag har redan pratat med soc och med de personer som är hennes handläggare och sagt att jag behöver hjälp mex det ekonomiska och boende, men så länge jag har ersättning från försäkringskassan så kommer de inte bevilja något bidrag. Ja visst får jag bostadsbidrag 2800; men vad hjälper det när jag har 4 barn och behöver en lite större lägenhet. Hyrorna i vår kommun är sjukt höga!! Och om jag märker att det är på väg att bli stök så får barnen alltid åka till sin pappa innan allt eskalerar. Och tro mig, jag har kollat alla möjligheter att flyttA men jag kan inte sätta mig och fyra barn på gatan just nu för jag skulle inte ens kunna betala en hel hyra. jag bönade och bad till soc att de skulle hjälpa mig senast det var så illa, men de kan inte göra ett skit!!

Bäst vore förstås om ni kunde bli särbos. Om det verkligen inte går på något sätt har jag nedanstående råd:

Du behöver sätta gränser gentemot bonusdottern och pappan också förstås. Ni behöver prata ihop er. 

Säger hon att mamma är bättre och vill flytta till henne säg bara vi ser helst att du bor här men om din önskan är att flytta till din mamma så får du självklart göra det. 

Hotar hon dig eller någon annan i familjen säg att du ringer polisen. Om hon fortsätter ring polisen.

Skriker hon att hon ska ta självmord säg att ni ringer polisen/sjukvården. Fortsätter hon ring 112.

Hotar hon med att skära sig för att få sin vilja igenom så säg att om hon skär sig hamnar hon på psykakuten eller liknande. Säg det är ingen som tvingar dig att skära dig det är du själv som gör det mot dig själv. Att hon skär sig ska inte ge henne vad hon vill ha det uppmuntrar bara detta beteende. 

Om mamman trakasserar dig med massa hemska sms. Svara att om hon inte slutar så anmälar du henne för ofredande. Detta borde din man också svara om hon gör samma sak mot honom. Om mamman inte är till någon nytta överhuvudtaget så är det bättre att kommunikationen går via dottern och sambon ber mamman att aldrig mer kontakta honom. Snart är dottern 18 och då borde det definitivt inte vara något problem att inte ha kontakt med mamman. 

Om dottern skickar massa hemska sms ignorera dem. Du behöver inte svara och inte heller ta upp det sen.

Om hon säger att ni inte bryr så säg att din högsta önskan är självklart att hon ska må bra men så länge hon inte vill ha hjälp kan ingen hjälpa henne.

Ja, jag förstår att dottern mår dåligt och ovanstående kan låta hårt men om hon får fortsätta med känslomässig utpressning och hot mot er så kommer hennes beteende inte att förändras.

Hon behöver också förstå att i slutändan hänger det på henne själv. Hur hemska alla andra människor än varit mot henne så är det i slutändan bara hon som kan göra så att hon mår bra igen.

När hon gör något bra se till att berömma henne även om det är något litet hon gör som att t ex tömma diskmaskinen eller om ni har en trevlig pratstund säg till henne att du tycker det var trevligt att prata med henne. När hon själv öppnar sig om olika saker fortsätt lyssna även om hon betedde sig illa några timmar tidigare.

Jag har också en bonus där vi lyckats få slut på de mest självdestruktiva och familjedestruktiva beteendena genom att hantera situationerna enligt ovan men då har jag och pappan pratat ihop oss om att vi båda två ska hantera situationerna enligt ovan.

Den enda situationen ovan som inte hänt med bonusen är situationen med mamman. Hon har knappt varit med i bilden och bonusen har i princip bott hos oss på heltid.
 
Bonusen har också vägrat många olika typer av hjälp som erbjudits från skola, soc, psykolog mm. Det var en väldigt tuff tid men det har blivit bättre nu. Jag upplever att det beror på att bonusen blivit mer mogen samt med åldern även fått mer frihet och ansvar. När du är 18 är du fri att flytta och sörja för dig själv om du vill. Du är inte tvingad att bo hos dina föräldrar.  Bonusen är gladare och även relationerna inom familjen är bättre.