Outhärdlig barnlängtan

Jag och min sambo har varit ett par i snart fem år, de senaste 2,5 åren har jag haft en obeskrivlig barnlängtan rakt från hjärtat lixom. Som inte går att rå på.. Vi är idag 25 och 26 år gamla så på grund av åldern och lite annat har barn inte varit aktuellt.

Nu har min kille gått med på att börja försöka "i sommar", men han kan inte vara mer specifik och när jag försöker fråga så säger han bara att vi kan prata om det när det närmar sig.

Jag kan förstås inte tänka på annat och vill bara veta vilken månad vi ska börja, jag vill även prata om allt som hör till. Hur vi tänker, hur vi lägger upp saker och ting, om jag ska börja med vitaminer - ja, ni förstår säkert... Men min kille ber mig bara sluta tjata och invänta tiden tills den är mogen.

Men jag förstår fan inte alltså? HUR kan man inte vilja prata om det nu när den tiden han syftar på ligger knappt ett halvår fram? Hur står jag ut med ensamheten i min längtan? Min sambo säger att han längtar minst lika mycket som jag, ändå blir han sur när jag för detta på tal.

Hur har ni hanterat dessa känslor och att inte riktigt dela dem med er partner?