Passiva föräldrar

Jag ser lekparken litegrann som en paus Alltså jag ÄR ju där med barnen och har koll på dem, men inte klättrar ocg flänger jag i rutschkanorna och klätterställningarna. Tvärtom står jag gärna och gungar nästyngsta, bebisen sover i vagnen, och mina tre "stora" får leka själva (men jag har dem under uppsikt). Är ju jätteskönt att vara på en plats gjord för barnlek, där mitt engagemang inte krävs för att det ska vara kul. Mer än att ev. putta blivande tvååringens gunga.

Hemma krävs ju mer deltagande från min sida, hjälpa till att pärla pärlplatta och sedan stryka, bygga komplicerade legpbyggen, läsa böcker, spela sällskapsspel och lära ut kortspel och allt vi gör. Plus att barnen gärna vill "hjälpa till" med hushållsarbete, matlagning och bakning - vilket gör att det tar betydligt längre tid (men såklart är jätteviktigt för att de ska lära sig, och också roligt på sitt sätt, men mer krävande däremot).

Så att jag är lite passiv i lekparken är för att lekparken på vissa sätt blir som en liten paus för mig...  

Och jag kan då inte minnas många tillfällen där mina föräldrar ens var med mig i lekparken; där var jag själv eller med mina kompisar. Var mamma eller pappa där så höll de på med helt andra saker än att leka med mig. Det är ju nu som föräldrar förväntas vara 110 % deltagande i sina barns lek, samtidigt jobba heltid båda två, men ändå ha så korta dagar som möjligt på förskolan, och som grädde på moset ska föräldrarna också klämma in träning, egentid, partid, lekträffar för barnen OCH ha sociala tillställningar. Allt ska givetvis dokumenteras också.

Inte lätt att vara förälder 2022