Orolig för dotter, sju år
Tycker inte heller det ska pratas om på ett sätt om hur hon uppfattas utåt.
Begränsa hur hon klär sig i skolan, på kalas och familjemiddagar. Där kan du förklara att i offentliga miljöer vill du att hon klär sig anständigt, hemma får hon leka. Och gör det till just en lek. Klä ut dig med henne där hemma. Sminka varandra. Lek och var lite "töntiga" ihop. Då avdramatiserar du det hela på ett kul sätt.
Har också 2 flickor där den ena aldrig brytt sig alls (12år) och den andra bryr sig väldigt mycket (9år). Den yngsta ville inte ens vara med på idrotten ibland utan en bh-topp i 7-årsåldern och är mycket mer mån om att andra ska tycka att hon är söt, gullig, fin. Värderade sig högt efter hur hon såg ut trots att jag aldrig uppmuntrat till det. Det börjar dock bli bättre. Hon tycker fortfarande om kläder och smink men bryr sig inte lika mycket längre om vad andra tycker. Kanske en fas barn går igenom första åren i skolan när de ska hitta nya roller och utvecklas?
Har valt att inte göra någon grej av det. Tänker att det är bättre hon får prova sig fram nu, än sen. Nu kan jag styra lite grann och det kan ge intressanta samtal. Blir nog värre i tonåren tänker jag. Då kommer jag inte alls ha samma möjligheter att påverka.
Jag var för övrigt själv ett barn som inte brydde mig om kläder och utseende alla förrän i tonåren och då skulle det vara extremt mycket smink och man ville vara "sexig". Mina föräldrar lät mig göra som jag ville och det blev ju bra även för mig med högskoleutbildning, ordentlig klädsel och ordnat liv!