Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns

www.katalys.org/publikation/alla-far-det-inte-battre/

Apropå källtråden. 

Fast sammanfattningen där motsäger ju bokens rubrik. De med sämst inkomster har alltså fått reala höjningar av sin inkomst. Däremot har de med höga inkomster fått betydligt mer i reala höjningar, men det är ju något annat. Jag måste ju säga att det är en väldigt svagt underbyggd slutsats, särskilt med tanke på att författarna driver den tesen, att "alla har inte fått det bättre".

Jag skulle ju bli mycket förvånad om exakt 100% har fått det bättre, det vore mycket märkligt om man inte kunde hitta något undantag, men sammanfattningen påstår det och hänvisar sedan vagt till "försvagat socialt skydd och urholkad välfärd" för att kunna få fram sin tes. 

Jag uppskattar att du läser och ger din seriösa tolkning. Det var faktiskt lite på dig jag tänkte när jag postade. Det verkar inte direkt lättlöst, detta med att människor har det dåligt. 
Den mötesplats vid Mariatorget som jag länkade till ovan, där man kan få lunch för 20 kronor, har fått stänga tillfälligt. Det kommer för många dit, ibland 900 personer per dag, för att de ska kunna ta emot alla på ett bra sätt. Om allt fungerade skulle det väl inte vara så. Få går i första hand till mötesplatser för utsatta för att få äta. Det är förknippat med skam. 
 Länken kom från en text som en som känner som jag skrivit. Personen kände liksom jag att man inte mår riktigt bra när så många andra samtidigt har det dåligt. Jag vet inte om den här tråden gör skillnad för någon, men jag hoppas väl nånstans på det, och även om du inte håller med så uppskattar jag att du skriver hur du uppfattar situationen på ett sansat sätt. Det gör det enklare att svara. 

Jag är född lite tidigare än 1980, men skillnaden i mitt fall är att mina föräldrar levde tillsammans, jag har ett funktionshinder, är ensamstående förälder, utbildade mig först senare i livet eftersom min generation av föräldrar inte tyckte utbildning var viktigt och pushade mig snarare att inte söka en, de tjänade ju bra utan. Mina föräldrar har även ärvda tillgångar, så som skog och fastigheter, som jag väl ärver när de går bort, men de har aldrig "hjälpt" oss barn ekonomiskt i utsatta situationer. 

Det är säkert olika historier för alla de 30%. Men generationen före oss kunde klara sig på en lön/familj.

Jag ifrågasätter absolut inte att det finns verkligt fattiga. Jag ifrågasätter bara den tes författarna driver, där de lägligt har valt 1978 som utgångspunkt. Det var kanske då inkomstskillnaderna var som allra minst i Sverige, något författarna säkert gärna vill se igen. De nämner dock inte att det också var då företagen hittade på alla möjliga "fringe benefits" för att kunna belöna duktig personal, då svartjobben bredde ut sig och blev allmänt accepterade och att inflationen under 70-talet var 229%, med förödande effekter på folks köpkraft.

Däremot håller jag gärna med dig om att något uppenbarligen inte fungerar när trycket på att kunna få billig mat blir så stort att de inte klarar av att ha öppet. Sedan vad som orsakar detta har jag ingen aning om eftersom jag inte känner till varken förhållandena, vem som driver det eller vilka som kom dit. Att något är fel för en utsatt grupp verkar helt klart. Hur man bäst gör något åt det är en helt annan femma.

Jamen precis, det är det här jag uppskattar med dina bidrag i tråden. Att man kan ha en utgångspunkt i en artikel och ändå ha olika synpunkter. 
Jag tror att välfärden måste byggas om igen på en rad sätt, och det kommer att ta tid innan allt stämmer. Viktigt är att det får synas och inte skyfflas undan att många svenskar är fattiga. 

Välfärden är ett brett begrepp. Ja, vi har en karensdag i sjukförsäkringen, liksom alla försäkringar har den nu en självrisk vilket den inte hade 1978. Å andra sidan är t.ex. äldrevården oerhört mycket bättre idag. Likaså sjukvården, ja om man kommer igenom kön åtminstone. Jag skall erkänna att jag inte minns hur mycket köer vi hade i sjukvården för 45 år sedan. Att påstå att välfärden har blivit sämre kan jag absolut inte hålla med om.
Problemen är möjligen annorlunda och de finns men det är definitivt inte samma sak som att det generellt har blivit sämre.

Välfärden har blivit sämre. Skolor håller sämre ordning och har sämre kvalitet. Vården är mycket mer svårtillgänglig. Polisen och rättssystemet hjälper till i mindre utsträckning när man behöver hjälp. Listan kan göras lång.

Sedan har den medicinska utvecklingen gått framåt men det ska man inte förväxla med välfärden.

Jag har ju min lilla käpphäst till den som rider på föreställningen att det bara är att ta sig i kragen så löser sig allt, att då behöver även arbetsgivare vara redo att ta emot. Artikel om kvinnor beredda att flytta från Malmö i söder till Skellefteå i norr. De deltog i ett arbetsmarknadsprojekt. Ingen fick jobb. 

www.dn.se/sverige/lockade-arbetslosa-malmokvinnor-till-skelleftea-ingen-fick-jobb/

Jag är glad att se dig här.