-
-
Svar på tråden Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns
-
B la och Loth:
Jag håller med er bägge.
B la, du är bra på att sammanfatta sådant som står i artiklar jag samlat på. Hoppas att människor läser och tar till sig av det du skrivit.
Loth, du har rätt i att man inte får ge upp om folk och inte ska förstärka hopplöshet.
Då jag på grund av vad jag varit med om kastas runt i hoppåförtvivlancentrifugen så vet jag inte vilket ben jag ska stå på. Då kan jag känna tacksamhet över att de ännu bär om jag vill och orkar promenera. -
Det är ett sinnessjukt skådespel att betrakta.Lånar denna formulering från DNs ingressmakare 5 jan 2023 och låter de 200 tysta läsarna av tråden idag dra sina egna slutsatser om varför de läser.Är jag intresserad av fattigas situation?
Av fattigas hälsa?
Något annat?
De 100-200 tysta visningarna per dag är ett hur som helst ett ganska sinnessjukt skådespel att betrakta för någon som önskade sig a poor mans roar. -
7 januari. Slant med fingret, som man gör.
-
Måste öppna tråden för att få bort den som fetstilad i Mina Favoriter. Enda alternativet är att inte alls följa den längre. Men emellanåt kan ju något läsvärt tas upp här.
-
Ok, så kan det vara. En teknisk förklaring. Bra också med tips för hur man kan sluta följa. 🙂Tow2Mater skrev 2023-01-07 17:34:07 följande:
Måste öppna tråden för att få bort den som fetstilad i Mina Favoriter. Enda alternativet är att inte alls följa den längre. Men emellanåt kan ju något läsvärt tas upp här.
-
I början av 1990-talet levde 9 procent i absolut fattigdom, vilket innebär att man inte har råd med det nödvändigaste (SvD 2/1). När krisen var som värst steg siffran till nästan 20 procent, medan den nu ligger på drygt 5 (2020).Historien från 1990-talet får varken upprepas eller rimma.Även om det är över 500 000 personer betyder det att dagens situation borde vara lättare än 90-talets att hantera, förutsatt att bostadsmarknaden står pall ? och att staten prioriterar de sämst ställda.
-
Som jag skrev tidigare instämmer jag i att man inte ska döma.Anonym (B_la) skrev 2023-01-07 15:17:59 följande:
Till Loth. Gick inte att citera Hälsa är starkt förknippat med framgång i livet. Och tvärtom så är sjukdom ett av de stora skälen till fattigdom. De går liksom hand i hand. Googla gärna lite kring hälsa och fattigdom. Inte heller vården i Sverige anses jämlik för den som är fattig. Sämst förutsättningar för att få det bemötande och vård du behöver är om du är fattig, kvinna, lågutbildad och fet. Då får du tex ofta sämre och äldre mediciner utskrivna än en man vid hjärtsjukdo. Och sambandet i helasamhällen mellan fattigdom och ohälsa är många gånger om fastställt.
Det finns fler diagnoser än det finns dagar på året. Många av dem är livslånga och påverkar i allra högsta grad förmågan att orka leva, arbeta och inte minst träna. Ta alla autoimmuna sjukdomar som tex reumatism, hypotyreos eller varför inte chrons. Alla sjukdomar som ger trötthet och smärtor i kroppen. Ofta medicin med mer eller mindre allvarliga biverkningar. Tittar vi bara på reumatism så är mer än en miljon svenskar drabbade. I olika grad men det är en ofta förlamande sjukdom som ger trötthet beyond vad du kan föreställa dig.
Och nej, drabbas du av någon sjukdom som leder till sjukskrivningar så har du genast sämre förutsättningar vid tex löneförhandlingar.
Sen kan man absolut påverka sin situation för det mesta men sjukdom är en enorm faktor för ett framgångsrikt arbetsliv och inkomstmöjligheter.
Det är ett skäl till varför man bör ta sina egna framgångar med en väldigt stor nypa salt. Du har inte en aning om vad personen som inte är så framgångsrik går igenom.
Men jag tillhör nog dem som lyckats ok, trots motgångar. Stora motgångar. Så det handlar inte om att jag inte tror på kraften i att vilja och att sätta mål och jobba för dem. Men sjukdom,eller att vara frisk är en enorm skillnad.
Var glad och tacksam att du kan träna! Men döm inte dem som inte kan eller orkar.
Däremot ska man verkligen inte ta sina framgångar med en nypa salt. Det är ett resultat av hårt arbetet och man ska ge sig enormt cred för allt man åstadkommer. Inget kommer gratis.
Beträffande hälsa så är det i extremt hög utsträckning något man påverkar själv. Visst, det må vara svårare att te.x. hålla vikten i vuxen ålder om man från barnsben lärt sig fel vanor från sina föräldrar. Men dessa går att förändra. Den person i min närhet som är mest hälsomedveten är en person som kom från ett fattigt och överviktigt hem med osunda matvanor och dålig hälsa. Han insåg att han skulle hamna i sina föräldrars sits själv om han inte gjorde något. Så numera lever han bokstavstroget enligt hälsobokens regler. Han är förövrigt enormt framgångsrik i de flesta avseenden. Både socialt, hälsomässigt och i karriären.
Sedan spelar det ingen roll hur sjuk man är eller var man börjar. Man kan så gott som alltid träna eller ta sig framåt utifrån sin nivå. En annan bekant till mig som är handikappad och knappt kan gå tar oerhört seriöst på att dagligen ta sig en runda i sin cykel samt att leva hälsosamt. Det ger honom bättre förutsättningar till en bra livskvalitet och framgång utifrån sina förutsättningar. Om han letat ursäkter och lagt sig i soffan och levt på chips och cola hade han med största sannolikhet varit död idag.
Ja, det är svårt att inte börja leta ursäkter och bli passiv. Och det är ännu svårare om man kommer från en miljö där det är norm. Men utifrån sig själv och alla andra är det viktigt att man väljer en annan väg. Att man gör det man borde göra.
Att sjukvården tar bättre hand om samhällsbärande är en naturlig följd av att människor vill ge till andra som ger. Därför lär alltid en vältränad person med samhällsbärande yrke få bättre vård än en överviktig socialbidragstagare. Jag hade faktiskt denna diskussion med en läkare och han hävdade att det inte är särskilt kul att göra sitt yttersta för att hjälpa någon med hälsan som sedan går hem och inte gör sin del. -
Hej Loth, här har det skapats en hälsotråd för 2023. Jag funderar över om den inte är mer lämplig för min tänkta promenadseger? Får se vad som händer med den. Men jag har lovat att skriva om 12 veckor ifall jag lyckades så det gör jag oavsett
www.familjeliv.se/forum/thread/82194768-vi-stottar-varandra-till-ett-halsosammare-2023 -
Jag menar att du gör det för enkelt för dig själv när du tillskriver dina framgångar till att du har gjort lite bättre än andra. Jlsses. Du har skapat goda vanor. Bra men inte så jobbigt om du har god hälsa. Många som drabbas av sjukdom eller fötts in i fattigdom har mer att kämpa mot än vad du har sannolikt.
Jag är stolt över det jag presterar. Och glad för det jag har. Men det ger mig inte skäl att sätta mig på nån hög häst. Och jag skulle ALDRIG döma en människa som jag inte har en aning om vilka problem de tampas med. Jag stöttar människor utan att vara taskig mot dem som det inte går så bra för. De behöver stödet allra mest.
Du osar inte ödmjukhet.
-
Okej, några månader sen i mitt svar.. ville läsa tråden igen för att läsa det jag missat och har bara kommit till ditt citerade inlägg så du kanske redan fått liknande svar. Men, om du säljer din br i Stockholm (oavsett var i länet) så kan du köpa ett riktigt trevligt hus i Värmland, Dalsland eller Norrlands inland.Fröken Allvar skrev 2022-10-15 12:49:39 följande:Ja, jag vill veta. Jag visste inte att jag kunde få bo i hus.
Finns gott om riktigt billiga hus utanför städerna, långt ut på landet eller i småbyar utan affär. Oftast behöver man bil tyvärr, men går att hitta billigt nära kollektivtrafik också eller på en liten ort med den viktigaste servicen man behöver.
Fritidshus på dessa ställen kan vara så billiga att man häpnar. Ta en titt på hemnet: )
Min mor köpte ett hus från 1920 för 375.000 nära norska gränsen. 150 kvm och stor tomt. Några hundra meter till en fin badsjö. Det är några år sedan och krävde installering av värmepump och nytt tak.
Helt okej skick invändigt, men jämför man med de nyrenoverade villorna som sätts upp på fastighetsmäklarnas kontorsfönster i Stockholm så skulle man nog mer kunna uttrycka att huset har ett mycket omfattande renoveringsbehov.