Inlägg från: Anonym (jaha) |Visa alla inlägg
  • Anonym (jaha)

    När går det över? Hur gör man efter otroheten?

    Anonym (Bedragen 2020) skrev 2022-11-23 16:00:47 följande:
    Det är jag såklart medveten om, men någonstans behöver jag bestämma mig för om jag tror det är möjligt att hon går till honom igen, och det tror jag inte. Och visst, känslor har ingen av och på-knapp, men tillsammans har vi gjort ett rätt hårt jobb, bl.a med enskild terapi och i par, och vi har pratat mycket. Nu har vi den här biten med att komma över det att ta tag i.

    Någon har sagt att en otrohet kan föra ett par närmare, och jag tycker att det ligger något i det. För i nuläget är vi betydligt närmare varandra än innan det hände, hur konstigt det än låter. Jag/vi har bara en del grummel att ta tag i. Jobbigt som bara den, men inställningen är att det ska gå. Och som vi har det nu, förutom det jag bär inom mig, det gör att vi båda nyper oss i armen över hur nära det var att ta slut, för det var inte helt givet för mig att ta tillbaka henne. 
    Bra att du är medveten om det och tar med det i beräkningen...

    Nja, jag vettefan om jag håller med om att en otrohet kan föra en närmare... det är lite som att säga att gå igenom en cancerkur gör den starkare.... visst kriser har en tendens att tvinga en omvärdera allt och rota i alla problem som man förskjutit / ignorerat men samtidigt kommer man inte ifrån att man kommer ut på andra sidan ärrad.

    Så komma närmare varandra i den mån att man får bättre förståelse för varandra och kanske tar tag i eventuella problem, ja kan absolut vara så om det hanteras på rätt sätt... men samtidigt kommer sveket aldrig försvinna ur minnet och man ser inte sin partner på samma sätt längre, nu är man medveten om att ens partner är kapabel till att vara väldigt falsk om det skulle behövas vilket man inte trodde tidigare...dvs man tvingas göra sig en ny bild av sin partner som innehåller brister man tidigare inte varit medveten om.

    Jag tror sällan ett förhållande blir bättre av en otrohet, men det går absolut att rädda relationen... OM det hanteras på rätt sätt från BÅDA sidor.

    Vad gäller din fru så tycker inte jag det räcker med att säga att hon inte förstår sig själv... jag tycker hon behöver gå till botten med varför hon gjorde som hon gjorde. Vad i hennes personlighet gjorde att hon gjorde de val hon gjorde? För det krävs nog egen terapi för hennes del. Men om det bara sopas under mattan och man nöjer sig med att det får bli en gåta så kan man heller lita på att det inte kommer ske igen för vad det nu än var som orsakade att hon valde som hon gjorde ligger ju kvar obearbetat och risken är då stor att om hon återigen ställs inför en liknande situation så kommer hon förmodligen göra samma val.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Bedragen 2020) skrev 2022-11-27 23:13:58 följande:
    Per definition så är det naturligtvis inte min tråd men jag tror (hoppas) ändå att du förstod vad jag menade. Du, och några till, har med stor energi ägnat er åt att förstöra tråden och dess egentliga frågeställning genom att fastna i en fråga som är helt off topic. Det är respektlöst. Vill du diskutera frågan du fastnat och brinner för, så startar du en egen tråd. Det är basic respekt på ett forum. On topic gäller. 

    Min ursprungsfråga.

    Drygt 2 år sedan min fru var otrogen. Känns fortfarande oerhört jobbigt, tänker på det närmast jämt. Älskar henne så enormt mycket, så förslag om att lämna henne undanbedes. 

    Det gör så sjukt ont att ha blivit lämnad för några liggs skull. Ser dom framför mig. Egentligen inte själva sexet som stör mest, mer att en annan man fanns vara mer lockande. 

    Du som varit med om att bli bedragen, när började det lätta? Vad har du för knep att dela med dig av? 
    Hen kommer inte lyssna förrän du anmäler...
  • Anonym (jaha)
    Ordinär Man skrev 2022-11-28 18:08:01 följande:
    Det är inte hans tråd.

    För att jag har goda råd att ge honom och kanske även andra 
    Fast han verkar ju inte så intresserad av dina sk "råd"?
  • Anonym (jaha)
    Elefantmannen2 skrev 2022-11-29 01:14:59 följande:

    Du har ju själv upprepade gånger kallat dig traumatiserad. Och det är just det navelskådande perspektivet som genomsyrar allt som är anledningen till att din tjej gick någon annanstans. 


    Vem vill ha en självupptagen partner som vältrar sig i självömkan online? Som  tycker att det är någon annans ansvar att få ordning på dig?


    Jag förstår inte varför någon öht vill befinna sig i närheten av energislukare av den typen. Som dessutom verkar syssla med någon slags emotionell utpressning. 


    Haha, men eller hur, fyfan va dålig stil att hålla på o gnälla sådär... att man inte ska kunna svina i fred utan en massa gnäll... sååååå jobbigt!

    Man slutar aldrig förvånas över vissa människors förmåga till svineri...
  • Anonym (jaha)
    MammaMalmö skrev 2022-12-03 16:11:33 följande:

    Att älska handlar om förlåtelse När du kan förlåta, det är då du kan gå vidare med ditt beslut


    Anonym (Kvinna) skrev 2022-12-04 18:09:50 följande:

    + 1 

    Älska, glömma och förlåta är livets stora gåta. Amen to that. 



    Håller inte med....

    Att älska någon betyder inte att man behöver acceptera eller förlåta precis allt personen gör. Det går absolut att gå vidare med sitt liv utan att förlåta... att acceptera att det som hänt har hänt och gå vidare med sitt liv är inte samma sak som att förlåta.

    Är det ens tillrådligt att älska en person som inte behandlar en på ett respektfullt sätt, ska kvinnan som blir misshandlad av sin man verkligen förlåta allt han gör bara för att hon älskar honom?

    Varken kärlek eller förlåtelse är något som alltid är positivt, det beror helt och hållet på vilka konsekvenser det leder till. 
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Bka) skrev 2022-12-07 11:52:20 följande:

    Till Jaha. Det finns olika syn på vad förlåtelse egentligen är för något. Många framhåller synen att det är när du slutar ge en person eller händelse makt att störa ditt sinne som förlåtelse är uppnått. Dvs när en persons agerande inte längre påverkar en. Det är i samma anda som man säger att förlåtelse är INTE samma sak som att säga att något är ok eller är ursäktat. 

    I fallet med en kvinna som blivit misshandlad, innebär i det fallet förlåtelse att hon inte längre låter en störd persons agerande ha makt över hennes liv. Det finns något väldigt vackert i att makten ligger hos kvinnan. 

    Då handlar förlåtelse om din egen sinnesfrid. Vilket är mer konstruktivt. Vi tappar energi och kraft av att gå omkring och vara upprörda på andra. Vi lever mer i vår styrka när vi själva tar makten. 


    Japp båda begreppen (kärlek och förlåtelse) kan tolkas väldigt olika och generaliseras ofta i olika slags klatchiga slogans.

    Jag tycker inte det finns något vackert i att bli satt i en situation där man tvingas göra svåra val. Ja alla människor styr i slutändan över sitt liv genom de val man gör. Men de valen avgörs ju ofta av vilken inställning man har till saker och har man inställningen att allt ska förlåtas så är ju risken stor att man bara förlänger sitt lidande.

    Om förlåtelse handlar om sinnesfrid eller ej beror som sagt på hur man definierar förlåtelse. Om din partner är otrogen och du inser att den personen är inte någon jag bör ha en relation till, bryter all kontakt med personen och skaffar dig en ny och bättre partner så får du förmodligen sinnesfrid, men för det krävs ju ingen förlåtelse, det enda som krävs är insikt över att det är fel partner för dig.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Bka) skrev 2022-12-07 17:01:30 följande:

    Egenmakt är vackert. Andras agerande kan vi inte råda över, men att välja ett perspektiv som ger dig makten över hur du känner inför andras agerande är bra mycket mer stärkande för individen än att stanna vid offerrollen. 

    Men det krävs ett längre perspektiv. Att bryta upp tex vid otrohet är självklart eller om någon slår.

    Förlåtelse handlar om att inte hålla fast vid ilska eller andra negativa känslor, som i praktiken bara gör dig själv bitter och sur. Det skadar bara dig. Den som gjort något elakt blir oviktig. 


    Vi kan absolut råda över andras agerande genom att stå upp för oss själva för om du förlåter allt alla gör mot dig så kommer de förmodligen fortsätta kliva över dina gränser, för varför skulle de sluta när du ändå förlåter allt?

    Man behöver inte förlåta för kunna gå vidare med sitt liv, man måste inte gå runt och tycka om alla människor på planeten för att ha ett bra liv, man kan tycka att vissa människor är rena rövhålen och ändå ha ett bra liv. Det enda man behöver göra är att hålla såna människor borta ifrån sig och omge sig med människor om tycker om.

    Att påstå att man måste ha ett positivt förhållningsätt till alla människor oavsett hur de beter sig för annars är man bitter tycker jag är ett oerhört naivt sätt att förhålla sig till mänskliga relationer.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Bka) skrev 2022-12-07 18:31:42 följande:
    Fast du verkar inte greppa. Andra personer har inget med förlåtelse att göra. Det är hur du känner det handlar om. Sen kan man tycka att folk är rövar, man kan lämna, omge sig med fina människor som älskar en (dvs lära sig av misstagen och sluta beblanda sig med fel personer) att förlåta handlar om att kunna säga, du är ett arsle men mitt mående påverkar du inte. 
    Det beror som sagt på hur man definierar förlåtelse, Enligt din definition så är det säkert så men jag tycker din definition låter mer som acceptans. Jag tolkar förlåtelse mer som att återställa status till som det var innan, dvs att man kan tänka sig vara vän, partner, etc med personen igen.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Kvinna) skrev 2022-12-08 17:02:09 följande:

    Undrar detsamma som du gör! TS uttrycker kärleken till hustrun så starkt, hennes otrohet till trots. Killen säger nej till lämna-sin-fru-råd. Ändå haglar sådana förslag som spön i backen. Gränslöshet? Om TS själv inte får bestämma sin egen tråds on-topic och inriktning. Vem ska göra det i så fall? 

    Har själv gått i TS mockasiner i den bemärkelsen jag fattade ett medvetet beslut som innebar jag stannade kvar och förlät min ungdomskärleks snedsteg. Satsade på oss. Vet inte om jag uppskattat eller tagit in skilj-dig-kvinna-råd i mitt processande - om jag vänt mig till ett socialt medium. Näe, inte alls.


     


    Japp och sen hade din otrogna kille knullat någon annan igen trotts att han lovat att inte göra det och då hade du ångrat att du inte lyssnade på skilj-dig-kvinna-råden, för det är ju ett ganska vanligt scenario med människor inte är speciellt pålitliga, eller hur?

    Och om man då vill bespara TS ytterligare lidande och förnedring är det inte ganska naturligt att man råder honom att dumpa trotts att han inte vill det?
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Kvinna) skrev 2022-12-08 17:48:12 följande:

    Ja, men du uppmuntrar TS direkt och indirekt att hoppa framför tåget och begå suicid för att avsluta sitt lidande. Eller hur menar du egentligen i din post #316? 
    Förklara dig! 


    Mitt privata delar jag i en konstruktiv omgivning. Allt jag kan säga om din ton är att den låter aningen bitter. Och att det är bra att sopa rent framför sin egen dörr.


     


    Ehm, hur tänkte du nu? Om hoppa framför tåget innebär att vara kvar med sin otrogna partner och det personen bestämt sig för och att göra och att inte hoppa framför tåget innebär att inte vara kvar med sin otrogna partner... hur lyckas du få att råda TS att inte vara kvar med sin partner till detsamma som att hoppa framför tåget?

    Allt jag kan säga om din ton är att den låter som en aning hysterisk.

    På vilket sätt menar du att råda TS att lämna en trasig relation till detsamma som att vara bitter? Enligt det resonemanget är att enda sättet att inte vara bitter är att råda TS att vara kvar i sin trasiga relation.... låter det rationellt?
Svar på tråden När går det över? Hur gör man efter otroheten?