Hej älskling.
Jag förstår exakt hur det känns. Man känner sig inte lyssnad på, man vet inte vart man ska ta vägen och hur man ska bära sig åt längre. Allt man vill är sin förälders bästa men samtidigt känner man en besvikelse.
Något du måste veta att alkoholism är en sjukdom. Det är det verkligen och den är svår att bota.
Hade själv en alkoholist till farsa, det var för jävligt. Det tog år för mig att bli lyssnad på. Det jag skulle göra i din situation är att ringa till bup. Jag vet, de har ett dåligt rykte och tro mig jag gillar inte dem heller. Men i vissa fall måste man vända sig till den hjälp vi får av samhället.
Var ärliga med dem, säg att du vill din mammas bästa och att du måste ha akut hjälp för att klarar av situationen du är i just nu.
De lär veta vad du och din mamma behöver.
Hoppas allt det bästa för er båda.