Hur hantera skolk pga redovisning

Du har fel i ganska mkt. Förutom det som är obegriplig text så stämmer det ganska illa att vh inte ska hantera ngt alls och att läraren allena avgör. Lärarens åsikter får inte trumfa verkliga behov. Du skriver så okunnigt om en enda elev som du gjorde undantag för pga en bakgrund som du fått lov att få insikt i (eller indirekt pressat fram med din självsäkra stil du visar här om vad du tror är bäst för alla). Sättet du framför det exemplet på visar tyvärr på motsatsen av förståelse. 

Lär dig en gång för alla att du inte kan vara expert på allt och att det i din framtid alltid kommer finnas elever där en mentor, en kurator, en speciallärare eller en skolsköterska känner till uppgifter som du pga sekretess inte får ta del av, men där du ändå är tvungen att foga dig och göra en sådan anpassning. Helt enkelt för att någon av dessa ovan nämnda, ibland med det extra trycket att behöva hämta en rektor för att du ska foga dig, säger "den här eleven behöver (s_k_a) ha det så här". Det är inte din insyn i elevers diagnostiserade funktionsnedsättningar eller sjukdomstillstånd som avgör vilken anpassning de ska ha utan deras behov. Väldigt ofta kommer du endast få känna till behoven som angår din undervisning för tillfället och inte vem påverkas i studierna för att de av för dig okänd anledning tog en överdos sömntabletter på sommarlovet, har autistiska drag, utsatts i hemmet eller på en fest för något hemskt, har stammat tidigare eller vem som har skärsår på låren. Om någon av dessa pga sitt mående eller en funktionsnedsättning har behov av extra anpassningar ska du tillgodose att så sker. Kräver det extra personal för att din ramtid redan är full av muntliga framföranden får du vända dig till din rektor som omfördelar eller tillsätter resurser. Räcker det med tekniska lösningar kan din rektor ordna det också om ni mot förmodan saknar det.

Är ärligt talat så innerligt trött på er förstå-sig-påare och lekmannapsykologer som förstör för en handfull barn i varje årskurs. Du vet inte heller om det är en mängd andra saker vh arbetar med att förändra och motivera sitt barn till att det är sten på börda att de också serveras den brighta idén att de ska få barnet med talängslan att prata(!) med sin lärare om sin talängslan, dessutom utan att veta om hen stöter på ett sådant motstånd så det är kört i åravis framöver. Särskilt om någon form av autism är inblandad. Ett sådant prat är riggat om det ska dras en positiv lärdom ur det.

Är du nyexad eller fastgrodd i föreställningar sedan länge? 

Klart du håller med och ditt uttalande om dig själv varken trumfar min yrkeserfarenhet, utbildning eller övriga kunskap. Att du inte förstår en viss typ av uttryck blev nu alldeles övertydligt med ditt "hen behöver inte vara ny-utexad". Jag syftade förstås på den överdrivna självsäkerheten och arrogansen hos vissa nybakade, i detta fall angående vilka som har rätt till en anpassning och vad som måste ligga till grund eller inte. 

En del lärare som beskriver sig som just engagerade är också väldigt engagerade i att hårt driva att "deras sätt är bäst", oavsett elevens problematik. De kan vara tämligen fyrkantiga och har svårt att tänka sig att det kan finnas saker de varken har eller kommer få en aning om. Lärare med grundinställningen "det kanske finns saker jag inte har en aning om, utan jag litar på att specped/rektors/kurators bedömning grundar sig på något jag inte får eller ska veta" är GULD. 

Att påstå att vh inte alls ska hantera att pojken inte fått anpassningar för "läraren bestämmer" är gravt okunnigt, arrogant och nonchalant. Enligt information i trådstarten har dessutom pojken redan  haft diskussion med lärare och speciallärare om att redovisa i mindre grupp el endast för lärare ändå hamnar Han i denna situation
- så ska det givetvis INTE gå till. Här har han modigt blottat sin sårbarhet och istället för en positiv upplevelse av att öppna sig blir han nonchalerad. Bedrövligt. 

Kärnbudskapet i det du kallar min "arrogans" är förstås att den enskilda läraren inte kan vara allsmäktig i beslutet om extra anpassningar då hen ganska sällan vet lika mycket som annan/andra professioner i skolan, helt enkelt för att hen inte har med det att göra om inte elev/vh själv vill. Ännu ett exempel på att läraren inte bestämmer anpassningar själv är att vid NP är det ALLTID ett rektorsbeslut med anpassningar eller att elev undantas. Jag har fått rätta mången lärare med 20-30 år i sadeln på den punkten. Inte bara när rätten till anpassningar nekas utan även på den andra ledden, att de felaktigt undantar elever från prov/delprov. 

Vad löjligt. Hoppas du inte beter dig så mot elever, vh eller arbetskamrater som du gör här. Du blir konfronterad med att någon du håller med har ruggigt fel och börjar då spy ur dig om att jag måste ha trauman. Att jag har rätt om anpassningar och inte skräder orden när någon brer på om sina befogenheter må vara traumatiskt för dig men verkligen inte för mig. Du har möjligen något eget bekymmer som förklarar varför du läser så klumpigt och fel mellan raderna att jag har "trauman". Var får du allt sjukt ifrån? Du blandar ihop dina lite väl långtgående slutsatser och lustiga feltolkningar med att jag faktiskt svarade en lärare i tråden att hen har gruvligt fel om sin absoluta makt över anpassningar och hens arroganta hållning till saker hen vet begränsat om i sin position. Faktum är att man alltid är i maktposition som myndighetsutövande och bör ha den vetskapen överst i sitt medvetande. Det betyder alls inte att jag tror att NN "bara vill utöva makt".

Med påstådda 20+ år som lärare borde du lämna det medicinska och psykosociala av lite mer avancerad art åt proffsen och fila på det som tillhör din egen yrkesutövning.

När du är redo att diskutera sakfrågan hade det möjligen varit intressant att höra varför en sådan erfaren lärare som du som arbetar med elever med funktionsnedsättningar försvarar "kollegans" fel på det vis du gör. Du är definitivt i fel verksamhet och i fel yrke när du skriver:Läs på innan du hunnit bete dig (mer) illa mot elever med verkliga trauman eller svåra tillstånd. 

Det är läraren som skulle ha pratat enskilt med din son om huruvida han var redo för redovisning i helklass. Har ni dessutom haft ett möte innan terminsstart om att han har behov av ett mindre sammanhang är det en rutin som brustit,  avsiktligt eller oavsiktligt. De framsteg din son gjort ska byggas vidare på med förutsägbarhet för honom, inte något slags "kupp" i all välmening, som han inte kunnat säga ifrån om utan skolkat från istället. Hoppas han kan ta det som ett missförstånd med din hjälp och inte backar från det muntliga ytterligare. 

För din info är jag mer än kvalificerad att påstå det jag gör (har flera examina varav en är som lärare). Jag är inte en upprörd förälder eller elev utan en professionell med gedigen kunskap om ämnet för tråden. Jag tänker därför fortsätta använda min fulla rätt att vara så kallat arrogant mot den lärare som så arrogant inledde med att tala om för mamman som startat tråden att hon inte ska göra något alls för det är minsann läraren som bestämmer.

Kryp du in under din sten igen tills du kan tolerera att arrogans från myndighetsutövande kan bemötas med arrogans från andra myndighetsutövande när tredje part får lida. Du vet ingenting om huruvida jag dessutom råkar vara vh, jobba på en "npf-skola" eller inte, har särskilda undervisningsgrupper, är rektor eller konsult i skolfrågor. Jag har ingen skyldighet att redovisa för dig varför jag har kunskap om det jag har kunskap om,  men en sak är säker, den du försvarade har fel och det på ett mycket allvarligt sätt. Det är totalt ointressant för mig vilka skolor du jobbar på och vad det är med dina barn och hur socionomer jobbar på din skola för det utgör inget som helst alibi för att du försvarar din "kollega" genom att flyga på mig. Jag pratar om barns rättigheter, oavsett vad du gafflar om. 

Du har visst missförstått att jag skulle ha något utbyte alls av vad du skrivit. Eftersom du höll ditt nonsens till mig kort tar jag det som att budskapet om barns rättigheter i skolan nu nått hela vägen fram. 

Relevanta sådana, bl a som lärare. Varför undrar du? Är du insatt i extra anpassningar, eller blir insatt, så ser du att jag har rätt om elevens rättigheter. Var befinner du dig själv i diskussionen?