Inlägg från: Anonym (jaha) |Visa alla inlägg
  • Anonym (jaha)

    Leva kvar i förhållande efter ouppdagad otrohet

    2022 skrev 2022-08-02 14:35:56 följande:

    Min partner har varit otrogen mot mig konstant redan från försra dagen och vi har varit ihop i snart 11 år. Han har jagat kvinnor och par i nyktert tillstånd från morgon till kväll fram tills jag kom på han för 3 år sen. 
    Vi har alltid haft en stark sexlust till varandra och jag har gång på gång överraskat honom genom att hämta honom från jobbet i minimala sexiga kläder för att sen tillfredställa han till max. Under flera år annordnade jag sexiga lekar där han kallade mig för gudinna. Sexet var grymt och även om jag har svårt att komma så kunde vi hålla på i timmar tills jag kom.

    Jag trodde verkligen vi hade det bra men jag dög visst inte. Nu i efterhand så har jag bestämt för att lämna honom just pga alla lögner som han ger mig gång på gång. Otroheten sved men det är lögnerna som har raserat det vi har försökt att stärka upp undet dessa 3 år. 

    Att vara otrogen 1-2 gånger är fine men att vara det i flera år är lite svårt att reparera. Sen visar inte han så mycket intresse till att ha en framtid med mig så nu har jag gett upp.

    Om du verkligen ser en framtid med din partner så kommer din partner att känna sig trygg i ert förhållande, även om du berättar om otroheten. Ärlighet är det som stärker.


    Du har aldrig funderat över att det kanske är just din accepterande inställning till otrohet som gör att din man fortsätter med sitt beteende? Varför skulle han sluta när han vet att du är kvar oavsett vad han gör och hur många ggr han bedrar dig?

    Nej ärlighet stärker inte ett dugg om man aldrig kan stå upp för sig själv. Att vara ärlig med fortsätta sitt egoistiska och respektlösa beteende kommer ju inte stärka ett förhållande. Är man för svag för att kunna bryta sig loss från ett destruktivt förhållande så kommer ju inte ärlighethet göra någon som helst skillnad.
  • Anonym (jaha)
    2022 skrev 2022-08-03 11:41:57 följande:

    Men varför fortsätter han såra sin allra bästa vän och sin livspartner och sedan se på hur illa partnern mår?


    För att han kan?

    För att han är en egoist?

    För att han bryr sig mer som sin egen njutning än vad han bryr sig om sin partners mående?

    För att han vet att hon är ju kvar hur han än gör?

    För att han inbillar sig att eftersom hon ändå är kvar så är hon ju ändå ok med det?

    För att han som alla som är otrogna gör hittar på 3123123123213 ursäkter och självlögner för att rättfärdiga sitt agerande för sig själv?
  • Anonym (jaha)
    Anonym (när utrotades kommunikationsförmågan) skrev 2022-08-03 11:54:12 följande:

    Vem är "han" till att börja med och varför frågar du inte honom själv den frågan. Det är SÅÅÅ märkligt det här fenomenet som verkar så vanligt numer. Hela familjeliv är fullt av människor som frågar någon ANNAN om varför en person gör si eller så? Kanske om man började i den änden att fråga den som kan sitta med svaret att saker skulle klarna lite mer.


    "Vad tror ni min bror menar när han....?" Hur FAAAN ska någon här inne kunna svara på det? Vi kan alla gissa, mer eller mindre rimligt säkert, men vad är poängen att basera sitt agerande på främmande personers gissningar. Inte för att vara någon expert men jag TROR att om jag i exemplet vill veta varför min bror gör som han gör så får jag med största sannolikhet det bästa svaret från honom själv.


    Nja, grovt förenklat skulle man kanske kunna tro det, problemet är ju människor som gör saker de vet är fel sällan kommer svara ärligt på dina frågor och då spelar ju det ingen roll hur mycket man kommunicerar för svaren du får är ju bara BS och inget du kan basera dina val på.

    Det är ganska naivt att tro att man alltid kommer få ett ärlig svar bara för att man frågar.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (SatanSjälv) skrev 2022-08-03 12:57:34 följande:
    Men om man nu vänder på det.

    Låt oss tänka ett fiktivt par likt en av dessa 10.000 tals trådar där temat är "min partner vill inte ha sex längre".

    De kan dela en fantastisk tillvaro med hem och gemensamma vänner, barn som behöver båda föräldrar, Man delar värderingar och framtidsdrömmar. Hushållsarbetet känns rättvist och jämlikt etc. Man är verkligen synkad på allt utom just det sexuella. Den ena har en hög libido och den andra har låg till ingen lust. Detta är inget ovanligt scenario här på FL. 

    Den med hög libido känner sig frustrerad och den med låg känner sig pressad, men blir också ofta den som "vinner" eftersom den avgör när och hur ofta det blir sex. 

    Låt oss nu tänka att den med hög libido inleder ett rent sexuellt förhållande med grannen vars situation är snarlik. 

    Men driven av det dåliga samvetet,  och vetskapen om att det bara är en tidsfråga innan det uppdagas kommer de amorösa grannarna snabbt överens om att berätta för sina partners. Vad tror ni händer?

    Ivrigt påhejad av vännerna på FL väljer båda partners att separera. Trots ALLT annat de delade i tillvaron. Eller så lever de kvar men tilliten och känslan av gemenskap är för evigt förstörd. Kort sagt det är bara sex som har sådan kraft att fullständigt rasera  ett äktenskap. Eller det ligger åtminstone i paritet med att upptäcka att ens partner spelat bort en förmögenhet eller visar sig deltagit i ett par värdetransportrån. 

    Varför har sex denna betydelse just i uppdagad otrohet?

    Och varför värderas samtidigt sex så lågt av partnern med låg libido att det helt kan negligeras INNAN en uppdagad otrohet?  

    Kort sagt varför gör inte personen med låg libido allt som finns i dennes makt för att möta den med hög libido sexuellt. Gå i terapi, gå kurser, öva, meditera läsa på mm. Om nu sex är så viktigt i en situation av uppdagad otrohet.
    Svaret på din fråga är ganska enkel... skillnaden ligger i öppenhet och ärlighet.

    Den som sexvägrar gör det öppet och ger den andra en chans att förhålla sig till det och göra sina egna val.

    Den som är otrogen gör det i smyg och ger inte sin partner en chans att varken förhålla sig till det eller göra ett eget val.

    I båda fallen kan man påstå att det är ett egoistiskt beteende (att förvänta sig att ens partner ska leva utan sex för att man själv inte vill är egoistiskt) men skillnaden ligger i falskheten och lögnerna.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (när utrotades kommunikationsförmågan) skrev 2022-08-03 14:37:26 följande:
    Naturligtvis finns risken att man får ett svar som bara är delvis sant eller begripligt, men du behöver fortfarande börja i den änden. 
    Nope, det är snarare mer regel än undantag så det är defintitivt fel ände att börja i om man misstänker fulspel för det enda du lyckas åstadkomma med det är att förvarna personen om att du misstänker något och personen kommer givetvis se till att rensa upp alla spår och bli försiktigare. Det smarta sättet att göra det på är att ha lite is i magen och samla på sig bevis först och sen kan man ta ett samtal med sin partner för då har du bättre chanser att avgöra om din partner svarar ärligt eller ljuger.

    Att bara fråga ger absolut ingenting för du vet ju inte om svaren du får är sanna eller falska.
Svar på tråden Leva kvar i förhållande efter ouppdagad otrohet