• Anonym (Mamma)

    Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan

    Jag har en nybliven sexåring som jag ställde på vågen idag och upptäckte att hon är överviktig. Det handlar om ett par hekto, men det är ändå över gränsen. 


    Jag fick ett rejält stresspåslag. Jag själv har levt med ätstörningar sen sena tonåren  och har stenkoll på vad jag (och familjen) äter. Jag planerar veckans måltider för att få det både näringsriktigt, gott och snabbt nog för vardagar. Grönsaker är en självklar del. Barnet i fråga äter i princip allt, från kokt fisk, till ugnsbakad kål. Vi vuxna är normalviktiga, åt det smalare hållet. 


    Jag tog upp det med min man som suckade och menade att jag bara ser problem. Själv är jag så vansinnigt stressad. Jag vet att hon alltid varit tyngre, om än normalviktig, och har därför sett till att vi bara äter en kaka när vi fikar, inte låta barnet köpa stora strutar utan allra helst isglass och erbjuda smaksatt mineralvatten till helgen om det ska drickas speciellt. Glass och fika sker, under min övervakning, sällan. Godis äts i princip aldrig och vi har aldrig chips eller så, förutom till Mello. Pappan, å andra sidan, fikar varje dag på lovet, låter barnet köpa en dajmstrut på stranden, och serverar i princip aldrig grönsaker, men gärna gräddig pasta. Av den anledningen står jag för nästan all matlagning, men de senaste månaderna har pappan fått ta mer pga jobb och hälsa. 

    Jag vet inte hur jag ska hantera det. Dels känns det som ett misslyckande i mitt föräldraskap och dels känner jag att jag jobbar i motvind. Det är jag som måste ta på mig ännu mer ansvar om jag vill ändra något i barnets kost. 


    Jag förstår också att det delvis är min ätstörning som talar. Intellektuellt förstår jag att vi kommer återgå till normala vanlr efter lovet och att hon, som stått still i längden, snart kommer göra ett längdskutt. Och jag vill på intet sätt att hon ska hamna där jag hamnade! 


    Hur gör man? Det är alltså inte kostråd jag behöver, utan hanteringsråd. 

  • Svar på tråden Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan
  • mammabitch
    Anonym (Mamma) skrev 2022-07-22 18:18:29 följande:

    Bara som exempel från den här veckan: Lax på spenatbädd, med citronsås (på grädde) och makthavare. plockgrönsaker till. 
    Kyckling på plåt, med rostad potatis, rostade grönsaker och hummus
    Potatis- och purjolökssoppa, kidneybönor 
    Caesarsallad med både bacon och dressing 
    Svamprisotto med torkad serrano och bakade tomater

    Ingen bantarmat med andra ord. 


    Vilken makthavare är det ni grillar förresten ; P
  • Anonym (Osunt)

    Jag är ledsen men hela ditt inlägg och resterande kommentarer osar ätstörning. Jag hoppades att det var en trolltråd när jag läste din TS...för det lät så extremt...

    Du må vara friskförklarad men jag tror nog att du ska tänka dig för så att det inte blir ätstörning by proxy.

    Det är inte maten du lagar i sig utan kontrollen som du verkar ha behov av som jag reagerar på.
    Att väga en 6 åring och få panik av något hekto är inte friskt. Att bara uttrycka att du har "stenkoll" på vad familjen äter för att du har haft ätstörning låter inte heller sunt. Du behöver släppa kontrollen. Behov av kontroll är ju en del av sjukdomen.
    Du skriver att du är rädd att hon får en ätstörning men utifrån dina inlägg känns det mer som vikthets.

    Och barn uppmärksammar mer än vad du tror. De ser och hör så mycket mer än vad vi vuxna tror...

    Hoppas att du söker hjälp så att du och famiöjen kan bli sunda på riktigt

  • Jemp

    Jag kan bara instämma med resten, TS, att du inte låter frisk. 

    Föreslår att du låter det hela bero, på sin höjd pratar med pappan. Och ja, att äta både isglass och mellis är fullt normalt.

  • Anonym (åhjovars)
    Anonym (Mamma) skrev 2022-07-22 17:33:10 följande:

    Jag övervakar inte vad familje äter, men jag planerar veckans måltider och ser då till att servera balanserade måltider som också innehåller grönsaker. Att vi sällan äter godis, beror på att barnet inte särskilt förtjust i godis och att det tar ett par veckor för henne att ta sig igenom en tablettask, då med hjälp av oss föräldrar. 


    Men allvarligt, serveras era barn två, tre kakor dagligen, med saft till? Och glass flera gånger i veckan, på det? För det är vad min man serverar barnen och om jag säger något om det, är jag hysterisk och ätstörd. 


    Så här på sommaren? Absolut! Det är varmt och barnen leker och rör sig, de behöver energin, de behöver sokret och de behöver salt, så så här års är det riktig saft, inte fun light, som gäller som törstsläckare när de ropas in för fika på eftermiddagen. Fikat består även av varsin bulle, sockerkaksbit, rulltårtsbit eller wienerbröd, fritt fram att ta av ett fast antal småkakor som står framme, och en chipsskål. De får även glass varje dag, till och med mer än 1 om det är riktigt varmt. De är med och köper hos Hemglassbilen när den kommer ut hit 2 ggr per månad. Den kommer igen imorgon och de har sett ut vilka glasspaket de vill ha den här gången också. Är vi inne i stan så kan de få mjukglass eller kulglass.

    Barn har perioder i livet när de växer på längden och perioder då de växer på bredden. Det senare är en förberedelse för det förra. Just i 6-årsåldern kan de ha en sån period för att sen skjuta i höjden vid 7-8 och bli som pinngubbar.
  • Anonym (ge dig)

    Om både du och maken är normalviktiga blir med största sannolikhet era barn det också. Genetiken spelar oerhört stor roll.

    Vi äter BARA sådant som din man serverar. Bara "dålig" fet mat, och knappt några grönsaker. Barnen äter godis och bullar lite närsom. Mellanmål och frukost är tex smaksatt yoggi, chokladpuffar och 3%mjölk, risifrutti, filmjölk med socker, vitt bröd med nutella...
    Glass dagligen på sommaren (favoriten är snickersglass).

  • Anonym (Bmi)

    En reflektion bara är ju att normalviktiga barn ligger inte på gränsen till övervikt utan kanske mitt i på skalan för normalvikt på bmi för barn. Alltså att tex är normalvikt för ett barn av viss längd, ålder och kön 25-28 kg och då antar jag att TS barn väger drygt 28 kg. Medan våra normalviktiga väger 26 Kg. 


    så det är ju inte bara de där två hektona som är övervikten. 


    Jag har också haft koll på längd och vikt och bli hos mina barn för att ha koll på att de håller sig inom bra proportioner. Utan att någonsin prata vikt med barnen. Självklart. 

  • mammatill6
    Anonym (Bmi) skrev 2022-07-22 21:44:22 följande:

    En reflektion bara är ju att normalviktiga barn ligger inte på gränsen till övervikt utan kanske mitt i på skalan för normalvikt på bmi för barn. Alltså att tex är normalvikt för ett barn av viss längd, ålder och kön 25-28 kg och då antar jag att TS barn väger drygt 28 kg. Medan våra normalviktiga väger 26 Kg. 


    så det är ju inte bara de där två hektona som är övervikten. 


    Jag har också haft koll på längd och vikt och bli hos mina barn för att ha koll på att de håller sig inom bra proportioner. Utan att någonsin prata vikt med barnen. Självklart. 


    Fast där har du ju fel. Normalviktig är man i ditt fall 25-28 kg, inte endast om man ligger i mitten. spannet på normalvikt är ju bred för att kroppar ser olika ut. 26 är snittet vilket innebär att likalöns ligger på 2 kg över som under mitten.

    ska man redan från barnet är i den åldern väga och kontrollera att det inte blir överviktigt? Hur ska man få en tonåring att inte fixera på bågen och kolla så man håller sig till rätt kg om man som förälder börjar med det tidigt?
    varför Inte bara servera bra mat, skapa sund relation till mat och lära sig att man kan unna sig både chips och en glass i värmen bara man inte unnar sig allt jämt?
    se på hur kroppen ser ut och gå efter det?
  • Jemp
    Anonym (Bmi) skrev 2022-07-22 21:44:22 följande:

    En reflektion bara är ju att normalviktiga barn ligger inte på gränsen till övervikt utan kanske mitt i på skalan för normalvikt på bmi för barn. Alltså att tex är normalvikt för ett barn av viss längd, ålder och kön 25-28 kg och då antar jag att TS barn väger drygt 28 kg. Medan våra normalviktiga väger 26 Kg. 


    så det är ju inte bara de där två hektona som är övervikten. 


    Jag har också haft koll på längd och vikt och bli hos mina barn för att ha koll på att de håller sig inom bra proportioner. Utan att någonsin prata vikt med barnen. Självklart. 


    Jo, per definition ligger ju en del normalviktiga på gränsen till övervikt. Precis som du själv nämner är bmi gränserna snäva och särskilt på barn är det inte många kg alls som skiljer. 
  • Mrs Moneybags

    Släng ut vågen!! 


    Sluta väga dina barn! 


    Du mår uppenbarligen inte bra av det. 


    Du måste sluta kontrollera vad de andra äter. 

Svar på tråden Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan