Vad är rimligt att göra "för barnens skull"? Tex åka till sitt ex och sova över?

Om du frågar mig är svaret nej.

Hans ex kan ju kräva, tycka och tänka hur mycket som helst men det betyder ju inte att hon ska få som hon vill.
Men vad säger din sambo?

Om barnet har svår sömnproblematik eller liknande så får man bjuda till som förälder för att komma till rätta med problemet . Men det här är ju din sambos ensak att ta ställning till. Om din sambo tycker att hennes bestämmande är ett problem får han väl sluta anpassa sig efter henne och hjälpa henne.

Alltså, hon kan ju kräva vad hon vill, men din sambo måste ju inte dansa efter hennes pipa för det. Det bästa är förstås om föräldrarna kan ha ett bra och flexibelt samarbete tänker jag - för barnens skull, ja - men då ska det ju gå åt båda håll. Ställer hon upp och vabbar när han har barnen? Ställer hon upp genom att anpassa tider efter hans aktiviteter? Åker på barnens aktiviteter när han har barnen? O.s.v. Sedan det där med sova över - det känns ju orimligt, då är ju ditt förslag bättre. Kanske hon tänker att hon missar tid med barnet, men i så fall kanske de kan byta någon dag?

Men är det bara han som konstant ska anpassa sig och göra allt för henne - men inte får samma slags flexibilitet och samarbetsvilja tillbaka - då bör han ju börja säga nej.

Jag tycker inte det är normalt att man gör så efter att man delat på sig, och speciellt inte om man har ny partner och lever i ett nytt hushåll. 

För mig låter det som ett ex som har svårt att kapa navelsträngen från det gamla förhållandet. Om din partner inte är ok med upplägget måste han sätta gränser. 

Man sover inte över hos sitt ex, punkt. Han behöver inte sova över för att curla ungen så hen ska få lite sovmorgon. Rättare sagt är det väl mamman det inte passar att kliva upp så tidigt!

Tack för era svar. Mamman anpassar sig inte till oss alls, på sin höjd kan hon tänka sig att lämna barnen ibland annars är det alltid pappan som ska lämna och hämta. Vabba har hon aldrig gjort på vår vecka. Gällande att sätta gränser har min sambo gjort några försök men mamman kastar alltid i ansiktet på honom att det är för barnens skull han ska göra saker faktiskt å då har han svårt att säga nej. Gällande sova över sa han Nej och föreslog att vi isåfall tar barnet till oss men hon försöker övertala att de är bättre för alla att pappan kommer till henne, känns ju orimligt tycker jag 

Det där med att försöka ge dåligt samvete och säga att det drabbar barnen, så försökte min mans ex också. Till slut sa han åt henne att hon inte kan förvänta sig att han ska ställa upp på en massa saker när de inte är ett par längre. Hon blev rätt sur men det blev bättre efter det. 

Han måste lära sig att inte fastna i hennes argumentation. Han får säga ifrån till henne att hon har fel, och att det inte alls drabbar barnen om han inte gör det hon vill. Det drabbar enbart om HON säger till barnen att pappa tex inte vill sova över osv - det är hon som i så fall skapar det. 

Hade dom inte haft barn hade ingen kontakt alls varit rimlig. Men eftersom ni har det är det rimligt att sätta barnens bästa främst, tycker inte ens det ska vara en fråga. Är så trött på folk som tvingar in barn i onaturliga konstellationer som INGET barn mår bra av. Tack och lov träfffade mina föräldrar inga nya förrän jag var 16 efter skilsmässan. ATT dom skildes och att vi barn delade på oss var jobbigt nog. Fy fan om man då också hade fått en tant och en gubbe in i sitt liv som vaktade mina föräldrar och såg mig och min andra förälder som en konkurrent. Och var svartsjuk över såna här saker, att svartsjuka fick gå före vårt bästa?

Så du skulle vara ok med att din partner sov över hos sitt ex, för "barnens skull"...?

Din sambo kan säga nej och inte låta exet styra hans liv.Nu verkar ni dansa efter hennes pipa.En del män
är riktiga toffelhjältar .

Låter sjukt, sätt med foten. Hon använder sig av barnen som ett sätt att kontrollera honom. tror inte hon har gått vidare 

DEt är inte mamman som är problemet.
Problemet är din sambo som dansar efter hennes pipa.

Det verkar vara nåt som går, det där. Har precis haft en helg med +100 sms till min sambo från hans ex. Hon startade i fredags med att meddela honom att han skulle hämta barnen på söndagen istället för på måndagen (de överlämnar 17:00 på måndagar då det inte är skola/fritids, annars via skolan.) eftersom hon skulle jobba på måndagen. Eftersom hon inte har ett jobb där man jobbar röda dagar blev vi lite misstänksamma och då vi dessutom var bortbjudna i måndags så meddelade sambon att hon fick lösa det själv. Det är dessutom inte få gånger han ställt upp och sen fått veta av barnen att mamma varit på fest eller liknande istället för det påstådda jobbet/läkarbesöket/whatever.
Hur som helst så startade det redan på söndag morgon med barn som ringde och undrade när pappa skulle komma eftersom mamma sagt att han skulle komma direkt när de ringde. Och sen alla sms. "Du prioriterar fest framför barn", "Du är en värdelös pappa, jag ska tala om för barnen att du hellre är med den där jävla fittan än med dem...", "Du får ta med barnen dit du ska, sånt får man räkna med när man har barn", "Är inte barnen bjudna är de jävlarna dumma i huvudet, vad är det för jävla idioter ni ska till?".
Jag kan ju tycka att det där med prioritera är ju precis vad han gör. Han/vi bokar in sociala grejor på veckor och helger då våra respektive barn är hos sina andra föräldrar. Och då förväntar man sig ju liksom att den föräldern hanterar SIN tid. Men nej. Om han inte prioriterar barnen (läs: henne) även på sina veckor så är han värdelös och störd i huvudet.

Nej, det skulle jag inte acceptera. Barnet är ju välkommet att sova hos er. 

Varför säger din man inte ifrån?