Anonym (.) skrev 2022-05-23 00:11:12 följande:
Det stämmer. Man kan inte utse någon som skall föra ens talan och ha samma bestämmande som patienten själv hade haft. En anhörig kan inte få igenom "mamma har sagt att hon inte vill ha behandling". Däremot kan man såklart lyssna på vad anhöriga har att säga, och om möjligt ta hänsyn till det - med patientens bästa i fokus.
Anonym (.) skrev 2022-05-23 00:23:00 följande:
Om patienten vill det som anhöriga "bestämmer" så är det ju patientens vilja. Man kan dock inte komma med ett flera år gammalt dokument där det står "Elsa Gustavsson vill att Robert Hansson skall fatta beslut angående vård".
Som sagt bryr man sig om anhörigas önskemål och åsikter, men det är ändå i slutändan vården som fattar besluten - vilket kan vara just som anhöriga vill, eller så förklarar man varför man inte kan göra så. Kommunikation är jätteviktigt.
Ja, patienten skall informeras, men vården har ingen skyldighet att informera anhöriga. Man skall sträva efter att informera och frågar om patienten vill att man informerar någon.
I de fall patienten ber om att anhöriga skall kontaktas brukar man göra det, men det är snarare något man alltid strävar efter än en skyldighet. Helst skall patienten själv tala med sina anhöriga i första hand. I andra hand talar man med anhöriga tillsammans med patienten. Ibland blir det telefonsamtal.
Du ska verkligen ha ett enormt tack för att du så tålmodigt förklarat!! TACK!!
Anonym (Ida) skrev 2022-05-24 07:29:26 följande:
Har jobbat många år inom vård av äldre. Många av våra patienter har långt gången demens och har ingen insikt alls i sin hälsa, en del kan inte ens prata eller vet vad de heter. Det är ALLTID ansvarig läkare som har sista ordet gällande dessa patienters behandling.
Låt säga att svårt dementa Elsa 97 år får en cancerdiagnos. Sonen Hans vill att Elsa ska få all behandling som finns tillgänglig typ operation, cellgifter osv. Behandlande läkare bedömer dock att behandlingen i sig är plågsam och kan leda till lidande för Elsa så beslutar att det är bättre att Elsa får leva återstående del av sitt liv utan plågsamma medicinska behandlingar. Då spelar det ingen som helst roll vad sonen Hans tycker. Självklart försöker man förklara för Hans varför Elsa inte får någon behandling, men i slutändan har han inget alls att säga till om.
Superbra exempel! Tack!!
EpicF skrev 2022-05-24 09:33:53 följande:
Om man som förälder inte ser till barnets bästa kan socialen tillfälligt omhänderta barnet för att de ska få den vård de behöver. Ex om man som förälder är Jehovas och barnet är i stort behov av blodtransfusion för att överleva och föräldrar sätter sig på tvären, då kan socialen gå in och omhönderta barnet tillfälligt.
Ok, det där är ju trots allt väldigt bra.
EpicF skrev 2022-05-24 09:33:53 följande:
Men ingen läkare säger emot om en cancerpatient vill gå från kuratuv till palliativ vård trots att man som läkare kan anse att det kan finnas en chans för överlevnad. Där har patienten en stor bestämmande rätt.
Och detta också.
Tusen tack till er allihop för era svar!
