Fråga om beteende i förhållande
Hej!
förlåt för längre tråd.
då Jag är ganska dålig på vad som egentligen är normalt i förhållanden och inte söker Jag utomståendes råd.
kort bakgrund- jag vart bortgift som ung, det var ett fruktansvärt äktenskap med mycket våld, allt från fysiskt, psykiskt och sexuellt vård. när jag väl kom ifrån äktenskapet var jag svårt skuldsatt, hade stora psykiska problem som tog tid att bearbeta. Jag träffade en ny man, förstående för svåra familjeförhållanden, trauman osv, vi hade ett stabilt, lugnt förhållande och jag fick tid att fortsätta läka, hitta ett lugn.
sen böt jag jobb, träffade en man på jobbet och vart sådär dökär som folk beskriver, en känsla jag aldrig känt. Jag var aldrig otrogen utan lämnade min dåvarande innan jag ens påbörjat något men mannen på jobbet.
han hade sambo och 2 barn och hans separation var stökigare än min, jag flyttade till min syster innan jag fick en egen lägenhet. Han hade svårt att komma ifrån, vi umgicks bara på hans villkor i början.
när han till slut fick en egen lägenhet började vårat förhållande mer på riktigt. Vi hade det väldigt bra. Men han började smyga in väldigt mycket skämt på min bekostnad, om min vikt och skämt om att jag var korkad och klantig. Han sa även mycket kvinnoförnedrande skämt. för mig är Båda skämten jobbiga då jag dels levt i ett våldsamt förhållande och jag har svåra kroppskomplex. Jag är dock inte tjock på något sätt. Jag påtalade flera gånger att jag inte tyckte det vad kul, att jag blev sårad men fick bara höra ?herre gud får man skojja med dig eller? eller ?va inte så lättkränkt?
efter 2 år fick jag cancer. En obotlig cancer. Jag satt ofta och grät, han lämnade mig då vid ett flertal tillfällen för att gå och träna i flera timmar. Han lämnade mig med båda hans barn hemma och vart bota flera timmar.
han kunde sen gnälla på mig att han tyckte jag var okänslig, att jag inte släppte in honom för jag slutade stängde allt inom mig eftersom han inte ville stöttA när jag var ledsen.
jag har även en hel del saker som hänger kvar från mitt våldsamma äktenskap, jag klarar inte av när en man höjer armarna vid mitt huvud, jag blir rädd om någon kommer upp bakom mig, jag har mardrömmar mm. detta tyckte han var larvigt och sa flera gånger att ?det är bara släppa och gå vidare, du sårar min känslor när du blir rädd?
jag har gått ho psykolog och har ptsd diagnos och har fått behandling för det. Men vissa saker lever kvar.
vi gjorde tillslut slut för det fungerade inte.
jag älskar honom som ja aldrig älskat någon. Men jag undrar, är det som han gjorde normalt? jag Har någonstans tänkt att det inte är speciellt snällt beteende.
förlåt för mitt långa meddelande. Hoppas någon kan ge mig ett svar.