Anonym (Abort?) skrev 2022-03-17 12:08:53 följande:
Tack för alla svar och tankar. Har pratat med några vänner och tänkt en massa men jag kan inte förmå mig till att ringa varken barnmorska eller Gyn. Mår dåligt i situationen men skäms samtidigt att jag hamnat här. Vi har försökt att prata hela vecka här hemma men hamnat i nåt dödläge. Vad jag än säger så blir det fel och han undrar bara när vi ska bli vänner igen och allt ska bli som vanligt typ. Han förstår verkligen inte vad jag känner och menar. Varför jag känner oro. Han blir bara arg när jag tar upp mina funderingar typ. Ett annat problem som har dykt upp är att han är lite för glad i alkoholen. Det har enligt mig eskalerat sista veckorna. Han typ ?hämnas? genom att bli full om han är ledig. Och när jag lyfter det så säger han bara att han har rätt att göra vad han vill och jag ska inte säga till vad han ska göra. Allt är så destruktivt här hemma nu och jag känner bara att jag har låst mig och förnekar allt. Fasen. vet inte om vi kommer lösa nåt överhuvudtaget eller om allt bara kommer gå i kras. Jag vill inte göra en så här sen abort men känns snart som jag inte har så mycket till val.
Låter inte ett dugg bra det där... och borde bevisa tillräckligt vilket "stöd" han kommer vara när det blir ännu mer gravidmage, hormoner och planering. För att inte tala om bebistiden...
Jag tycker du ska tänka långsiktigt. Abort och ta det jobbiga nu, eller inte abort och vara kopplad till den mannen för alltid med allt vad det innebär.
Ett tredje alternativ är såklart att behålla och separera, men då vet man aldrig vilket engagemang han kommer att ha i ert barn nu och framöver.
Kanske bra att han visar sitt riktiga ja nu så du vet. Han verkar inte vara någon som är stabil när det blåser verkar över huvud taget inte kunna hantera konflikter på ett moget sätt.
