14-åring - hjälp!

Vi har en nybliven 15-åring och det är samma visa hos oss. Inga syskon så ingen att retas med. Vi tassar lite på tå kring henne på morgonen men jag serverar macka för att hon ska äta, tjatar/manar på om klockan men hon är ofta försenad till skolan ändå. Många inlämningar i skolan som släpar och det jobbar vi med på helgerna nu för att hon ska komma i kapp. Det känns ganska tröstlöst och jobbigt.

Tillägger:
Vår är inte våldsam alls, bara väldigt otrevlig. Sen finns självklart roligare stunder när hon vill krypa upp i soffan och se en film eller bara prata om ditt och datt.
Att vi trugar med frukost är för att hon är fruktansvärt mager och äter dåligt i skolan som det är så att hoppa över två mål om dagen är inte bra.

Eller de gånger som vi bråkat så blir hennes svar ?ja men nu gör jag inte läxan då, ditt fel mamma?. Liksom som att hon inte fattar att det är HENNES ansvar. Förklarar att skolan är för henne, inte mig! men det kanske är den omogna hjärnan som inte kan ta till sig det. 

Samma diskussion som förs hemma hos oss. Det biter inte hur vi än pratar om vikten av att sköta skolan. Så olikt hur jag själv var. Humöret mitt var skit men jag skötte den biten  utan att någon sa till.