Lolalou skrev 2021-11-08 09:32:03 följande:
Hej allihopa!
Hur gör ni för att inte tänka katastroftankar? Känns som det enda jag tänker på just nu är lilla livet i magen (om det ens är något?) om hjärtat slår? Om jag får missfall? Håller på att bli galen. Totalt.
Blir frustrerad över hur länge det är kvar tills jag ska tid för ultraljud. Ska på frejasamtal den 23/11, är det då vi får veta vilket datum jag ska få göra ultraljud? Tycker det är sjukt att vi ska behöva vänta så länge till att få veta om det är något som lever? Är livrädd för att jag (mår sjukt jävla illa varje dag) mår skit och så kommer det inte komma något ur detta..
Är 7+6 idag. Vill inget annat än att detta ska gå vägen, men har så svårt att tänka positivt just nu!
Hur känner ni? Hur mår ni?
Jag har tre missfall i rad bakom mig, om än det bara är det sista som faktiskt var ett mer ärligt försök (de två första hände under tiden jag gick på p-piller). Jag gick idag in i vecka 9 (8+0). I början oroade jag mig för att se blod vid varje toalettbesök, varje gång jag kände molvärk i magen nojade jag, varje gång symptomen minskade funderade jag på om allt skitit sig. De senaste veckorna har oron lagt sig något, den tar i vart fall inte över hela min tillvaro. Givetvis tänker jag ibland att "tänk om jag mår dåligt förgäves, att det inte finns något liv där inne", ibland tänker jag att jag kanske hittat på att jag är gravid och faktiskt inte alls är det.
Mitt sätt att hantera det är att försöka tänka att det inte ligger i mina händer, oavsett vad kan jag inte påverka utfallet utan det är tiden som får utvisa. Om än jag ser ett hjärta på skärmen idag finns det inga garantier för att det kommer slå även imorgon. Och lite så kommer det ju faktiskt vara hela graviditeten, och sen kanske även hela livet som förälder.
För egen del har jag blivit erbjuden ett tidigt ultraljud som jag ska på nu på torsdag, då är jag i 8+3. Om du frågat mig för några veckor sedan hade jag sagt att jag höll på att halvt längta ihjäl mig till tiden, idag känner jag att jag inte gått under om ultraljudet skulle utebli. Missförstå mig rätt, jag vill givetvis kolla så att allt är bra men jag känner inte alls samma otålighet att få se att allt stämmer för jag vet att det ändå inte ger några garantier.
Jag tar inte ut något i förskott, varken en lyckad graviditet eller missfall/MA. Vi tar en vecka i taget och hoppas under tiden att allt går hela vägen denna gång.
Jag håller verkligen alla tummar för att det går vägen för dig!
