Om du hade överflöd av pengar...

Definiera överflöd.

En mycket stor andel människor har mer pengar än vad de behöver, de placeras i olika sparformer. Är det överflöd?
För i så fall är det allra vanligaste att man sparar överflödet i sin guldkammare och delar inte med sig det minsta.

Om jag hade en säck outsinlig med pengar skulle jag köpa en liten gård och bli självförsörjande. Men eftersom jag inte vill slita livet ur mig skulle jag leja in folk. Det betyder att gården skulle gå med stora förluster och det är därför jag skulle behöva den där säcken.

Jag håller med dig.

Det här fenomenet att man försöker spela på att det finns ett moraliskt ansvar att skänka pengar hit och dit är bara så galet fel.
Det lär så mycket  Amerikanskt sedvänja att man bör må lite illa när man tänker på att det bara projicerats rakt av till Sverige.

Men.
De har extremt låga skatter och de får dra av det på den lilla skatt de redan betalar. Till skillnad mot här där vi betalar med redan skattade pengar.

Jag är definitivt inte emot att man försöker förändra världen eller hjälpa de som har det sämre. Det jag värjer mig mot är att det alltid, utan undantag, handlar om pengar.

Att vara snäll mot sina medmänniskor skulle förändra världen till det bättre. Stort. Men sånt vill inte människor göra för de sparkar hellre på den som har det sämre. Tex alla fattiga tiggare, de är äckliga och ska förbjudas. Bara som ett exempel på hur villiga människor är att "göra omvärlden bättre".

Precis som Anonvm säger måste man även definiera vad "väsentligt mycket mer än man behöver" är för något och framförallt, hur definieras "behöver"?
För som sagt, de flesta i Sverige har ett sparkapital som bara ligger och förräntar sig i väntan på ... något. Många har en framtida plan för det men de flesta har det inte utan det handlar om att det är bra att ha reserver.
Är det "väsentligt mycket mer än man behöver"?

Alltså. Jag förstår ju din fråga men det jag värjer mig emot är att det alltid, alltid handlar om att skänka pengar. Den som skänker pengar är god och visar hur empatisk och sympatisk den är. Den som inte skänker pengar är ju då bevisligen det motsatta. Det finns alltid sådana toner i dessa diskussioner, utan undantag.

För att förtydliga, hela din ansats är ett jäkla moraliserande där du först tar dig rätten att bestämma att människor "köper onödiga grejer" och denna egoism ställer du mot att man kan förändra hela världen om man gör "rätt" val. Du tänkte nog inte på det men i en och samma mening så är du både fördömande och moraliserande på ett sätt som jag tycker skaver ganska illa. För hur man än resonerar om folket i Sverige så överkonsumerar vi alla, från den fattigaste till den mest förmögna utom möjligen ett fåtal som tex hemlösa

Saken är ju den att vi kan samla ihop enorma förmögenheter till behövande men så länge som ingen står på golvet och faktiskt hjälper till, med hand- och muskelkraft, är det ingen hjälp alls. Då är pengainsamlandet bara ett sätt att döva sitt eget dåliga samvete och för att kunna klappa sig själv på axeln i självgodhet.

Om du har svårt att förstå vad jag menar så är det kott och gott att jag har svårt för de här övertonerna av moraliserande och självgodheten i diskussioner vad man gör för att hjälpa behövande och att det alltid, alltid handlar om att köpa sig fri.

För rent krasst, det måste finnas de som kramar och håller handen hos traumatiserade behövande världsmedborgare eller handgripligen delar ut smörgåsar till hemlösa eller handgripligen delar ut kläder till barnhusbarnen i Långtbortistan och så vidare.

Jag har varit engagerad, i många år, men till slut tröttnade jag eftersom ingen kunde avvara sin dyrbara tid, inte ens en timme utan alltid, utan undantag, svarade det: "Nej tyvärr, jag hinner inte men jag kan skänka lite pengar. det är ett såååå himla viktigt jobb ni gör, fortsätt så!".

Det är inte så man gör världen bättre! Man gör världen bättre genom att handgripligen visa sin sympati och empati, genom att handgripligen sträcka ut sin hand till den som behöver. Eller varför inte pröva att bara le mot främlingen på gatan? Det börjar faktiskt där och inte i plånboken.

För att svara innan du skriver frågan: nej jag förminskar inte pengarnas värde i sammanhanget och ja jag förstår hur viktigt det är. Men sanningen är att stora organisationer har problem att göra av med alla sina pengar. De har pengar men inte den handkraft som faktiskt behövs.

Så jag vill vända på frågan, vad gör du, handgripligen, för att hjälpa alla behövande i världen?

Har sett att media skrivit om RK. I rätt små ord eftersom de är rädda för att folk ska helt sluta skänka pengar, det ligger i sakens natur.  Annars är det här ett gigantiskt problem som alla frivilligorganisationer brottas med, från barnidrottsföreningar till organisationer som har som mål att rädda världen. Det skrivs inte heller så mycket om det i media därför att det inte är tillräckligt intressant eller nåt.