P-piller till 15-åring pga mens
Har en 15-åring som tycker mensen är så jobbig, ont i magen och känner sig begränsad av den. Funderar på om p-piller eller minipiller är bra att börja med då? Eller är hon för ung?
Har en 15-åring som tycker mensen är så jobbig, ont i magen och känner sig begränsad av den. Funderar på om p-piller eller minipiller är bra att börja med då? Eller är hon för ung?
Inte mår helt bra...? Du får det ju att låta som att hon har nedsatta förmågor eller nåt. Fast i trådstarten är det mer som att hon tycker att det är sååå besvärligt att ha mens. Reality check: alla kvinnor har mens, i många år. Antingen lägger man sig på sängen och tjuter över hur orättvist det är eller så hittar man lösningar, och om hon har ont så överlever hon faktiskt att stanna hemma nån enstaka dag. Det är faktiskt inte världens undergång att ha mens... Och p-piller kommer fortfarande inte hjälpa.
Jag förstår verkligen inte vad hon har för problem med sin mens, din beskrivning är väldigt vag och får henne mest att framstå som en bortskämd liten prinsessa som inte klarar av att ligga på en ärta. På vilket sätt begränsas hon egentligen, vad är problemet med att ha mens??Och det vet du hur då, har du kyskhetsbälte på henne....?
Självklart ska hon prata med UMO så bra att ni bokat tid men låt henne gå själv (om hon nu inte har nedsättningar som gör det enormt svårt). Kanske ta med henne på en fika efteråt men just att gå själv tror jag är viktigt.
Sen får man vara väldigt uppmärksam på det psykiskt måendet men för många kan p-piller underlätta. Man ska inte behöva må helvete pga mens, att hon börjar med piller nu betyder inte att hon kommer äta dessa förevigt. Utan testa.
Åh vad bra!
Det brukar vara bra människor på UMO, de har känsla för ungdomarna.
Har ni kollat upp om det är någon blödningsrubbning i släkten? Med tanke på att det var svårt för dej i tonåren med. Det är många som har något som de inte vet om.
Precis, man överlever och det finns lösningar. Menskopp är ju jättesmidigt, ungefär som en tampong men som man bara tömmer var 12:e timme.
Inte mår helt bra...? Du får det ju att låta som att hon har nedsatta förmågor eller nåt. Fast i trådstarten är det mer som att hon tycker att det är sååå besvärligt att ha mens. Reality check: alla kvinnor har mens, i många år. Antingen lägger man sig på sängen och tjuter över hur orättvist det är eller så hittar man lösningar, och om hon har ont så överlever hon faktiskt att stanna hemma nån enstaka dag. Det är faktiskt inte världens undergång att ha mens... Och p-piller kommer fortfarande inte hjälpa.
Jag förstår verkligen inte vad hon har för problem med sin mens, din beskrivning är väldigt vag och får henne mest att framstå som en bortskämd liten prinsessa som inte klarar av att ligga på en ärta. På vilket sätt begränsas hon egentligen, vad är problemet med att ha mens??Och det vet du hur då, har du kyskhetsbälte på henne....?
Inte mår helt bra...? Du får det ju att låta som att hon har nedsatta förmågor eller nåt. Fast i trådstarten är det mer som att hon tycker att det är sååå besvärligt att ha mens. Reality check: alla kvinnor har mens, i många år. Antingen lägger man sig på sängen och tjuter över hur orättvist det är eller så hittar man lösningar, och om hon har ont så överlever hon faktiskt att stanna hemma nån enstaka dag. Det är faktiskt inte världens undergång att ha mens... Och p-piller kommer fortfarande inte hjälpa.
Jag förstår verkligen inte vad hon har för problem med sin mens, din beskrivning är väldigt vag och får henne mest att framstå som en bortskämd liten prinsessa som inte klarar av att ligga på en ärta. På vilket sätt begränsas hon egentligen, vad är problemet med att ha mens??Och det vet du hur då, har du kyskhetsbälte på henne....?
Hade inte vansinnigt ont som en del kan ha, så pass att dom nästan svimmar, kräks och ligger i plågor. Nej, men ändå så pass att jag blev begränsad på ett sätt som inte vart helt normalt. Dom flesta andra kunde ju fortfarande göra grejer, men inte jag. Värktabletter fungerade inte tex. Hade en konstant molande värk som även satte sig i ländryggen. Sporadiska smärthugg. Allt värkte nedtill. Jag fick p-piller för att testa om det skulle hjälpa, var 13 då och hade haft mens 1 år redan. Det hjälpte, och vart inte begränsad längre. Gick inte och hade sex hux flux bara för att jag plötsligt fått p-piller.
Har som vuxen inte längre samma problem som då jag var tonåring. Så för mig växte problematiken bort.
Har hon bara vanligt ont och det hjälper med en ipren + en alvedon och hon inte blöder jättemycket, så hade jag inte velat ge hormonläkemedel. Det är trots allt läkemedel med en hel del biverkningar (ökad risk för blodpropp tex). Men hjälp henne hitta lättare sätt att hantera mensen, kopp eller menstrosor tex kanske gör det enklare för henne.
Men, hjälper inte ipren+alvedon, hon blöder länge och så mycket att hon ofta blöder igenom, får järnbrist mm, då tycker jag absolut att ni ska vända er till ungdomsmottagningen och be om hjälp.
Har hon haft mens i flera år och fortfarande inte vant sig, eller är det ganska nytt för henne? Är det relativt nytt så är det ju krångligt men när man vant sig blir det vardagligt och man hittar sina sätt att få det att funka.
Att ta piller är ju också en extra grej som hon måste komma ihåg och hålla ordning på. De ska tas med på resor mm. Minipiller ska ju tas samma tid varje dygn också. Inte alltid lätt för en 15-åring.
Precis, man överlever och det finns lösningar. Menskopp är ju jättesmidigt, ungefär som en tampong men som man bara tömmer var 12:e timme.
Såg nu att hon inte vill prova kopp. Förstår det iom att hon är ung. Men menstrosa vore kanske något?