Relationsproblem med familj
Jag har problem med min 21-åriga dotter.
Dottern bor hemma och jag upplever att hon är mer sur och otrevlig än glad. Hon kan bli sur för ingenting. Eller, det är mer ett stående problem. Var bortrest i 4 dagar när jag kom hem möttes jag av sura miner och en blick uppifrån och ner direkt. Jag frågade om det var skönt att vara ensam hemma och hon svarade surt ja, och sen var det bra med det.
Hon, dottern, tycker jag ska be om ursäkt för saker jag anser jag inte gjort fel. Som att ta 3 skivor mozzarella från kylen. Hon hade fått mozzarella av min mamma men inget namn stod på plasten. Dessa hade vi två oöppnade förpackningar i kylen. Det tog hus i helvete och jag fick be om ursäkt för mitt misstag.
Hon fick ett bryt för att hon inte hittade en pincett. Tydligen hade jag tagit den. Hade strax innan lovat henne 10.000kr.
Frågade igår om vi skulle äta extra gott idag på sms. Hon hade hörlurar i och jag vågade inte störa. Hon påtalade att hon skulle på fest och att hon påtalat det men kunde inte hjälpa att jag aldrig kom ihåg något. Min toleransnivå är just nu väldigt låg då vi haft problem i måååååånga år. Hon är liksom alltid sut/otrevlig. Jag svarade otrevligt tillbaka. Jag sköt mig själv i foten. Jag var tvungen att be om ursäkt och inse att jag gjort fel igen. Eftersom jag inte gjorde det tänker hon inte gå med på spa och restaurang som jag bokat in för att försöka hitta oss.
Hennes pappa har varit frånvarande stor del av hennes liv sedan födseln, men hon har dock fått lite pengar av honom de två sista åren.
Efter värt senaste gräl igår känns det ännu värre. Hon säger att hon aldrig känt sig älskad av mig. Jag har gett henne all min kärlek men det är oerhört svårt att nå någon som alltid är sur och håller sig undan.
Nu står jag här och känner att jag har fått nog. Orkar inte mer. Mitt sista försök till att ha det trevligt förstördes av en skitsak.
Jag mår dåligt och hon mår dåligt.