Masspsykosen som är vita väggar
Det känns som om merparten av det tredje millenniet kan summeras i en enda företeelse; vita väggar. Vart man än är på visning så känns det som om man kliver in i en simulerad frysbox. Bor man i hyresrätt och vill tapetsera om så får man minst en katalog med bara vita tapeter med olika strukturer och kanske en tvärrand i en nyans mörkare grå. Vill man ha någon som helst annan färg på väggen så får man dyrt och heligt lova att återställa väggjäveln till vit vid utflyttning.
Hur blev det såhär? Och mer specifikt; varför blev det såhär? Det är ju snudd på omöjligt att få en god natts sömn i ett rum med vita väggar. Allt känns bara iskallt, sterilt och ljust som vid ett dödsögonblick och minsta lilla lortflaga på väggen blir så påtaglig att det är det enda man kan koncentrera sig på.
Ni som frivilligt väljer att ha vita väggar får gärna förklara er. Är det tryggheten hos en vårdavdelning på ett länssjukhus som lockar? Tittar ni på National Geographics specialprogram från Antarktis och premierar pingvinernas oklanderliga smak? Längtar ni efter en tid då man kan sova utomhus under djupaste midvinter? Lider ni av mysofobi och vill vara ständigt en garde mot alla former av kontaminering av väggen genom att välja en färg som kontrasterar exakt allt?
Men, vi har valt vitt på våra väggar (förutom några undantag) för att vi gillar ljusa hem, vi har inga vita möbler, utan har mycket trä, björk, ljus körsbär, ek samt en del gamla möbler. Vi föredrar att lägga fokus på inredningen, inte väggarna. Vi har färg på soffor, mattor, lampor, tavlor, gardiner osv.
För mig handlar heminredning mycket om helheten, att färgval och möbler passar in i hemmet. Det värsta för mig är inte att folk har grå divansoffor (som alla verkar ha nu förtiden) utan att man väljer en stor divansoffa för att det är modernt och sedan är den för stor för rummet. Det värsta är inte att man väljer mönstrade tapeter eller tapeter i färg, utan att man har så mörka tapeter att rummet blir mindre och att tavlorna på väggarna inte syns.
För mig är vitt inte tråkigt eller tryggt, det möjliggör att man kan sätta färg på annat i hemmet.
