Spara till IVF? Hur gör/ gjorde ni?

Beklagar att det varit så tufft för er, väntan och ovissheten är hemsk. Visst är 60.000 kr mycket pengar, men vuxna har väl en mycket större buffert än så, som man kan ta av? Har ni inget sparat? Vart tar pengarna vägen?

Jag skulle aldrig sätta mig i sitsen med ett lån, särskilt inte då det ska spenderas och inte investeras. Hur lång tid skulle det ta att spara då, om fokus låg på sparande? Några månader är väl rimligt, och det är ju inte så länge.

Är inte i er sits, men skulle absolut kunna tänka mig att ta ett lån för IVF. Bara ni har koll på att det är ett bra lån med rimliga avgifter och sånt såklart. Men att få barn är ju det största i livet och jag kan verkligen relatera till din längtan. Om folk lånar för att köpa hus eller bil så är väl lån för att få barn inte orimligt. Det är ju ingen investering du kommer ångra i alla fall!

Vi valde att bara köpa ett försök, vilket gick på ca 40000 kr. Lättare att spara till. Vi fick två barn från det försöket, ett färskt och ett fruset.

Överväg att betala för ett försök i taget. Det blir mindre pengar som ska ut vid varje tillfälle, och ni hinner spara mellan försöken om det blir fler än ett.

Kolla upp om kliniken har någon avbetalningsplan, vissa har det.

Gå igenom er ekonomi och se om ni kan dra ner på utgifterna. Byta försäkringar, byta elleverantör, säga upp abonnemang, dra ner på matkostnader, införa tillfälligt köpstopp, sälja överflödiga prylar etc. Helt enkelt de vanliga tråkiga tipsen för att spara mer.

Försök öka inkomsterna genom att gå upp i tjänst, jobba övertid, byta jobb, ta ett extrajobb, hyra ut något ni äger, eller vad som kan passa er situation.

OT, men ville kommentera. Läste senast igår att 1 av 5 kvinnor inte har en buffert och att 50% inte klarar sig utan lön i 3 månader. Så jag tror inte att alla vuxna generellt sitter med en buffert där man enkelt plockar bort 60000 kr, nej.

Håller med. Även om man bör ha ett sparande är det väldigt naivt att tro att det är standard att ha 60 000 att lägga ut- utöver bufferten eftersom man ju inte bör tömma hela sparkontot heller.

Ni får kanske ta efter "Lyxfällan" och under en period leva på en väldigt tajt budget (om ni inte redan gör det) så att ni kan spara mer en ni kan nu varje månad. Kolla även över vad ni har som ni kan säja för att få in några tusenlappar extra. Tycker att man ofta har saker hemma som man aldrig använder.
Har ni möjlighet att arbeta extra så är ju även det en bra lösning för en kortare period.

60000 är en del pengar men ändå ingen oöverkomlig summa att spara ihop till på en relativt kort period. 

Ni är 2 vuxna. Jobba lite övertid, någon helg, byt till billigare bil, sälg bil, ät billig mat, spara 5000kr i månaden under bara ett är så har ni 60000kr.
Har ni inte den marginalen så har ni nog inte råd med 2 barn eftersom barn kostar mycket pengar.

Ja, det kanske är naivt att tro att folk tar ansvar för sin ekonomi, dumt av mig. Men då får man också stå sitt kast när man inte har pengar. Vart tar folks pengar vägen då? Konsumtion, för dyra bostäder? Undrar ärligt alltså.

Vi är 2 unga vuxna med 2 barn i en storstad, ingen av oss är färdigutbildade än, jag studerar nu och vi sparar ca 20.000/mån. Tog för givet att folk med riktiga inkomster kunde spara ännu mer, men det handlar väl om prioriteringar då. 50% som inte klarar sig utan lön i 3 månader, de kan inte alla ha "särskilda omständigheter".

Samhället är inte uppbyggt så att alla människor har en lön där man har utrymme att spara pengar varje månad. Många lever på en inkomst där man precis klarar sig eller knappt har råd att gå på ett oväntat läkarbesök. Samhällets värdering av olika yrken är en faktor i varför vissa har 60 lax på kontot och andra inte. Det har ingenting att göra med att ta ansvar för sin ekonomi eller inte. Du kan inte utgå ifrån att din egen livssituation är exakt densamma som någon annans och döma ut andra för att de inte har möjlighet att spara på det sätt som ni gör.