Bonusbarn i sovrummet

Vi bor på 80kvm varav barnen har det största sovrummet som oxå är inrätt för att de ska kunna ha lite privatliv även fast de vistas i samma rum. Just nu är problemet att de stora vägrar ha på sig hörlurar när han tittar på sina youtube videos vilket stör den lilla.

Jag tycker som sagt inte alls om att ha de i våran säng, jag skulle aldrig komma på att gå och lägga mig i deras.

Nu ligger 13åringen där igen, oduschad och svettig och min sambo fattar inte problemet

Tycker du på riktigt det är ett bra alternativ att två barn som är här varannan vecka har varsitt sovrum medans vi som bor här varje vecka sover i vardagsrummet? ???? på en bäddsoffa?!

Med risk för att låta egoistisk.. Visst det är två barn som bor här i sitt eget hem. Men det är fortfarande varannan vecka. Det är oxå mitt hem som jag bor i varje vecka. Måste jag då uppoffra mitt sovrum och min sömn för att barnen ska få varsitt sovrum?

Som sagt, situationen är att de delar rum. Det kommer inte ändras så länge vi bor i denna lägenhet. Och jag känner mig riktigt obekväm med att ha barnen i min säng. Så snälla. Kom inte med lösningar på hur rumsituationen ska lösas. Hade jag velat haft det hade jag frågat deras mamma.

De sover inte i sängen utan ligger bara där under kvällen/dagen. Nu är det tyvärr så att jag pluggar och inte har möjlighet att betala något mer i hyra och min sambo verkar inte prioritera det i sin ekonomi ( det är ju dom sagt inte mina barn och jag tycker inte att jag ska behöva betala för dom alls då jag har egna utgifter och dåligt med pengar). Jag har dessutom cancer så att nej, det är inte ett alternativ för mig att sova på någon bäddsoffa och jag vill inte ha barnen och deras ?skit? i min säng.

Jättefint av er andra som absolut inte har något emot att sova i vardagsrummet, men återigen, det är ingen lösning i detta fall.

Men tack snälla för att ni kallar mig okänslig utan att känna till verken situationen eller barnen!

Men tack snälla för att ni kallar mig okänslig utan att känna till verken situationen eller barnen!

Tack för tipset! Ser det dock svårt med hemmakontor i både kök och vardagsrum samt behöv av att torka tvätt i vardagsrummet (då båda barnen tycker att kläderna ska tvättas efter varje användning), och barnen som sagt har det största sovrummet. Vi köpte våningssäng till dom förra året för att de skulle ?slippa se varann? när de är i samma rum men eftersom de har svårt att respektera varann och ha en lämplig ljudvolym är det svårt. De kan givetvis hänga i köket, eller i vardagsrummet med oss vilket vi alltid bjuder in dom till att göra, men det brukar ändå vara våran säng som blir mest attraktivt för dom och det är där jag inte känner mig bekväm. Har tyvärr ingen klädkammare heller..

Men skickar gärna en skiss i morgon ifall du vill titta!

Vi har tittat på andra lägenheter ja, men den vi har är oerhört billig och vi skulle inte kunna hitta något annat i samma storlek och prisklass. Sen kommer vi självklart att flytta till något större när jag har pluggat klart och då kommer barnen givetvis att få egna rum.

Gällande det här med att sätta gränser för barnet är det svårt när man får tillbaka ?HÅLL KÄFTEN!! Eller JAG BRYR MIG INTE!! Och kallar det barnmisshandel om han blir av med sin pryl för att sedan ringa sin mamma och klaga. Och då är helvetet loss.

Madrass till barnen i vårat sovrum är inte heller aktuellt då det inte finns någon plats för det ( barnen har som sagt det största rummet). Och som jag nämnt tidigare så renoverades deras rum förra året för att det skulle bli mer trivsamt för dom. De har en soffa där inne de kan chilla i , en 50? tv, diverse spelkonsoler osv. Så det går ingen nöd på dom.

Hade barnen varit små hade jag nog inte haft något problem med att ha de i sovrummet, men nu är ju dessa barn stora och jag tycker det är opassande att exempelvis en tonåring ska ligga i våran säng. Jag hade inte låtit min egna tonåring göra det heller om jag hade haft en.