Bo kvar i Lgh eller flytta till hus?

Ha inte så bråttom! Det är ju ett jättestort beslut som inte ska tas utan att det känns helt rätt, både vad gäller att ha tid och råd med hus. Köp inte något om det bara känns sådär bra i magen. Själva bor vi i en rymlig bostadsrättstrea med två bra sovrum och vi trodde först att vi definitivt skulle ha hus men det är så dyrt här så vi skulle inte få ens i närheten av det läge eller standard som vi har i lägenheten. Har en femåring som aldrig klagat på hur vi bor - är visserligen ofta på helgerna hemma hos våra föräldrar som har tomt och badkar vilket är det vi mest skulle vilja ha med hus. Vi har ganska stor balkong men det är inte ofta vi är på den sett på hela året, men vi tycker om att titta på blomlådorna inifrån .

För oss är det en stor fördel att vi bor lättstädat och hyfsat billigt. Nu väntar vi andra barnet och kommer nog inte att flytta till större förrän det barnet blir ca tre år. Prioriterar att jobba så lite som möjligt när barnen är små och med hus eller större lägenhet skulle vi behöva dra in mycket mer pengar.

Nej, alltså vi bor mitt i stan så det är inte så att vårt barn leker med andra barn som bor här så som man kanske gör i ett villaområde där alla går på samma förskola/skola. Vi har dessutom valt en fristående förskola så barnen bor inte i samma område utan ganska utspritt över stan, så det blir ju absolut inte som att kunna springa mellan husen i ett villaområde där alla går på samma förskola/skola. Det visste vi ju när vi valde förskolan utifrån just den specifika profilen så det är också något som gör att vi inte är sugna på radhus/hus eftersom vi nog ändå inte skulle välja den närmsta skolan istället för den han går på, så då kommer ju ändå de andra barnen i villaområdet känna varandra från förskolan men inte vårt barn.

Om vi skulle köpa hus skulle det nog vara för att vi plötsligt fått MYCKET mer pengar så att vi ändå kan köpa något i stan med bra läge, bra standard och framförallt att vi skulle ha råd trots deltidsjobb, för om vi ska dra på oss fler arbetsuppgifter med hus så får det ju vara att vi (jag) antingen gör det själva och jobbar mindre, eller att vi prioriterar att leja bort städning etc som ju skulle ta mycket mer tid i ett stort hus. Jag jobbar 80% nu och skulle tycka att det vore skönt att jobba ännu mindre mot att lägga mer tid på hushållsuppgifter istället för att betala för städhjälp etc eftersom det skulle kännas mindre kravfyllt än motsvarande tid på mitt jobb (lärare), men det är ju sällan man både kan ha lägre inkomster och mer utgifter haha. Vår son är snart 5,5 och han har som sagt aldrig klagat på att han inte har trädgård hemma eller att det inte finns kompisar här att bara springa till, men han vet nog inte ens att det kan vara så på andra ställen så han lider ju av det utan är hur nöjd som helst. En stor fördel tycker jag är att han har fått en väldigt nära relation till våra föräldrar med tanke på att vi ofta är i deras hus, minst varannan var tredje helg hos någon av dem, vilket vi nog inte hade varit alls lika ofta om vi haft ett eget hus att fixa med.