Bo kvar i Lgh eller flytta till hus?

Varför inte kompromissa då och leta lägenhet med uteplats?

Varför måste det vara hus bara för att ni vill ha möjlighet att öppna dörren och gå ut?

Med lägenheten och uteplatsen har ni full frihet att resa så mycket ni vill och slippa allt jobb med snöskottning, byta vindskivor och utgifter som inte syns men måste kosta..

Ha inte så bråttom! Det är ju ett jättestort beslut som inte ska tas utan att det känns helt rätt, både vad gäller att ha tid och råd med hus. Köp inte något om det bara känns sådär bra i magen. Själva bor vi i en rymlig bostadsrättstrea med två bra sovrum och vi trodde först att vi definitivt skulle ha hus men det är så dyrt här så vi skulle inte få ens i närheten av det läge eller standard som vi har i lägenheten. Har en femåring som aldrig klagat på hur vi bor - är visserligen ofta på helgerna hemma hos våra föräldrar som har tomt och badkar vilket är det vi mest skulle vilja ha med hus. Vi har ganska stor balkong men det är inte ofta vi är på den sett på hela året, men vi tycker om att titta på blomlådorna inifrån .

För oss är det en stor fördel att vi bor lättstädat och hyfsat billigt. Nu väntar vi andra barnet och kommer nog inte att flytta till större förrän det barnet blir ca tre år. Prioriterar att jobba så lite som möjligt när barnen är små och med hus eller större lägenhet skulle vi behöva dra in mycket mer pengar.

Jag avskyr att bo i hus, ärligt talat. Det visste jag redan när jag gick med på att sälja lägenheten och köpa huset. Men jag tänkte att nu har vi barn, så vi behöver säkert ha en trädgård också!

Resultat - barnen leker aldrig på tomten, så det blir ändå att vi ger oss iväg till div. lekparker. Som när vi bodde i lägenhet... Den stora fördelen är ju att man inte behöver oroa sig för att barnen skulle störa grannar, men jag har faktiskt himla lugna barn, så det har som inte en SÅ bärande fördel i vårt fall.

Nackdelarna däremot. Herre gud. Trädgården ska tas omhand, och jag tycker det är fruktansvärt tråkigt. Uppfarten ska skottas på vintern. Garaget, som maken skulle mecka i, används två gånger per år - när han byter däck. Det är också alltid någonting med hus... I en BR har du insidan som ansvar, med huset tillkommer ALLT - tak, ventilation, fasad, fönster, blaha blaha. Nu har vi hursomhelst sålt huset! Vi ska flytta till en enorm sekelskifteslägenhet med en hyfsat stor uteplats. Känns absolut lagom för oss! Om några år kanske vi tänker om, men med fyra småbarn har vi verkligen noll och ingen ork eller lust att ha hand om hus och tomt.

Det absolut ENDA jag är ledsen över med flytten, är att dottern på 4 år flyttar ifrån sin bästis.

Jag tycker du tänker fel.

För det första lär corona-pandemin hålla på några år till och den kommer att återkomma. (Läs om tex spanska sjukan och det mönstret).

Men förutom det, hur lång tid i era liv är dessa år? Just nu kan man inte resa. Just nu kan man inte umgås ohämmat. Vem vet hur det ser ut om 1 år eller 4?

Jag tycker inte ni ska planera era liv efter en pandemi som är högst tillfällig utan ni ska planera era liv efter det sätt ni mår bäst på idag, i morgon, om 2 år om 15 och alla år däremellan.

Hus kan verka vara charmigt, och det är det. Om man tycker om att jobba fysiskt på sin fritid.

För det är alltid något som måste fixas och ordnas. Om det inte är reparationer så är det rabatter som måste fixas. För det finns en stor skillnad mellan lägenhet och hus, det finns ett rätt rejält socialt tryck som husägare - du kan inte låta tomten vara hur skruttig som helst.

Så fundera istället i de banorna. Gillar ni att gräva, plantera, snickra, fixa och dona?

Jag tycker att det är fantastiskt underbart att gräva rabatter, skyffla singel, köra kompostkvarnen tills grannarna blir tokiga. Jag porrsurfar frökataloger på vintern och ritar planskisser över trädgården. Det är ett sätt att leva som ger ganska lite tid till övriga intressen.

Sen såklart måste man inte gå all in, det funkar med robotgräsklippare och noll rabatter också. Men varför liksom? Det kräver fortfarande en hel del arbetsinsatser och det slipper man med lägenhet.

Verkligen... Det där jäkla päronträdet fäller ju päron in i förbannelse också. Jag är inte särskilt "husmoderlig" heller så att det blir massa kompotter, pajer o.s.v. med all jäkla frukt Nej fy fasiken. Tid jag hellre hade lagt på lek och bus med barnen, som istället blir trädgårdsarbete. Mina barn har förstås lekkompis i varann - så det är väl skillnaden här. Finns ingen kompis att leka med, leker de med varann. Dit vi flyttar finns en ENORM lekpark precis i närheten också (vi pratar ca 40 meter från byggnaden vi kommer bo i), som det jämt är fullproppat med barn i, så jag tänker att det är en plats man kan träffas med andra och barnen kan leka.

Kan också tänka mig att en stuga skulle kunna vara trevligt!

Jag har bott i hus i 15 år och det man ska ha klart för sig är att tiden man måste lägga ner på fix/pill/jobb är ju tid du måste ta av någon annan aktivitet. Det tar tid att ha hus. Visst kan du stänga huset och åka två veckor till Thailand men det innebär att två veckors pill/stök/jobb måste tas igen på något sätt. Det hinner hända mycket i en stenrabatt på två veckor och två veckors hård vinter är en annan historia..

Nej, alltså vi bor mitt i stan så det är inte så att vårt barn leker med andra barn som bor här så som man kanske gör i ett villaområde där alla går på samma förskola/skola. Vi har dessutom valt en fristående förskola så barnen bor inte i samma område utan ganska utspritt över stan, så det blir ju absolut inte som att kunna springa mellan husen i ett villaområde där alla går på samma förskola/skola. Det visste vi ju när vi valde förskolan utifrån just den specifika profilen så det är också något som gör att vi inte är sugna på radhus/hus eftersom vi nog ändå inte skulle välja den närmsta skolan istället för den han går på, så då kommer ju ändå de andra barnen i villaområdet känna varandra från förskolan men inte vårt barn.

Om vi skulle köpa hus skulle det nog vara för att vi plötsligt fått MYCKET mer pengar så att vi ändå kan köpa något i stan med bra läge, bra standard och framförallt att vi skulle ha råd trots deltidsjobb, för om vi ska dra på oss fler arbetsuppgifter med hus så får det ju vara att vi (jag) antingen gör det själva och jobbar mindre, eller att vi prioriterar att leja bort städning etc som ju skulle ta mycket mer tid i ett stort hus. Jag jobbar 80% nu och skulle tycka att det vore skönt att jobba ännu mindre mot att lägga mer tid på hushållsuppgifter istället för att betala för städhjälp etc eftersom det skulle kännas mindre kravfyllt än motsvarande tid på mitt jobb (lärare), men det är ju sällan man både kan ha lägre inkomster och mer utgifter haha. Vår son är snart 5,5 och han har som sagt aldrig klagat på att han inte har trädgård hemma eller att det inte finns kompisar här att bara springa till, men han vet nog inte ens att det kan vara så på andra ställen så han lider ju av det utan är hur nöjd som helst. En stor fördel tycker jag är att han har fått en väldigt nära relation till våra föräldrar med tanke på att vi ofta är i deras hus, minst varannan var tredje helg hos någon av dem, vilket vi nog inte hade varit alls lika ofta om vi haft ett eget hus att fixa med.