Inlägg från: Anonym (Ilse) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ilse)

    Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

    Har varit en intressant tråd att följa. Jag är kvinna 40+ och är i början på denna bana. Jag undrar hur ofta ni som gör detta träffar den andra mannen? Ungefär vilket tidsintervall tycker ni är lagom? Jag tycker det är viktigt att hinna med sitt eget sexliv också. Att detta blir mer av ett komplement. Men samtidigt har man börjat träffa någon kan det vara svårt med för lång tid emellan också. 

  • Anonym (Ilse)

    Det finns många sätt att göra detta på och många faktorer som spelar in så klart. 
    Patrik R skrev att det gäller att inte blanda ihop sex och kärlek. Det är nog där mycket tankar finns för mig, hur gör man det på bästa sätt? Kanske inte att blanda in kärlek men någon form av förälskelse kanske är svårare att undvika. Och som Q 40+ skriver kanske det går bra ändå? Att ha sex helt utan känslor tror jag inte skulle ge mig så mycket. Det är ju någon form av bekräftelse osv som är en del av kicken tror jag. Sen är ju det inte i närheten av den djupa kärlek som jag känner för min man. Allt vi delar och allt jag känner för honom går långt bortom det rent sexuella. Om jag sen känner något för en annan man så är ju det viktiga hur jag agerar på de känslorna. Där tror jag ramarna är viktiga. Att man har något att hålla sig inom samtidigt som man inte vill bli för begränsad. 
    Här handlar det väl om hur man kontaktar varandra. Hur privat man är när man pratar. Vad man gör, är gos och kyssar ok? Hur ofta man ses och hur länge? Är det bättre att bara ha kontakt med en man som man lär känna bättre eller är det bättre med flera olika? Är det ok att som kvinna träffa mannen själv? Här är jag nyfiken på hur ni andra resonerar? Vad är era ramar och gränser och vad är ok?

  • Anonym (Ilse)
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-03-01 12:20:42 följande:
    För egen del, så behöver jag någon form av känslor, för att jag ska njuta. Jag har ju bara fantiserat om detta, men om det skulle bli aktuellt, så måste det finnas en attraktion, för att det ska bli bra för mig. Inte samma känslor, som för min man, men känslor likt väl. Därför är det även naturligt för mig att det finns kyssar, smek och liknande med i bilden också. Men alla relationer och situationer är väl olika. Detta är något som varje par får bestämma själva, vad som känns bra. 
    Ja känslorna känns viktiga för mig med. Jag har träffat en man på egen hand vid tre tillfällen. Det har känts mycket bra men också kanske lite knepigare än att ses tillsammans med med min man. Jag märker att jag ändå inte är jätteintresserad av den andra mannen som person och vad han gör i sitt liv men det finns känslor där. Jag märker att han finns i mitt medvetande ofta och det känns både härligt och lite jobbigt. Jag fantiserar om att träffa honom igen och då fantiserar jag både om kyssar och hårdare sex. Kyssar känns viktigt för mig, om jag inte fick kyssas tror jag att jag skulle känna mig mer osäker och hämmad. Just nu har vi inte möjlighet att ses på ett tag och det känns lite påfrestande, det gör att jag funderar på detta lite extra. Jag har hittills bara känt att jag älskar min man mer pga detta men jag är samtidigt lite kluven inför alla känslor som det medför (bara en sådan sak som kåtheten som faktiskt också är ganska jobbig). Det är mindre påfrestande att leva sitt liv som vanligt innan vi gav oss ut på den här resan men samtidigt tycker jag att det har gett mig mycket som jag inte skulle ha velat vara utan. 
  • Anonym (Ilse)
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-03-01 15:49:09 följande:
    För mig så börjar allt med att bli förförd och känns mig önskad. Jag tror alla har det behovet på något sätt. Då känns det även naturligt med kyssar, för att så småningom njuta av varianter av sex, som man kanske inte ens vågat drömma om.. Och som kanske inte min man kan ge mig.
    Ja detta med att få bekräftelse och känna sig uppskattad känns både pirrigt och upplyftande. Jag känner mig uppskattad av min man och det känns naturligt och tryggt. Annars finns det inte så många tillfällen att få komplimanger nu för tiden. Min man säger att han är glad för min skull och att jag är värd det. Jag kan ibland också märka att han faktiskt kan se på mig med nya mer uppskattande ögon. Men som jag skrev tidigare är det även lite jobbigt att väcka till liv det bekräftelsebehovet. Att återigen ha frågor om jag duger som jag inte haft på så länge. Jag är kanske ovanlig men jag har inte funderat så mycket på mitt utseende på många år mer än att jag tycker jag ser ok ut. Jag tränar t ex ganska mycket men har bara gjort det för att må bra och inte med tanke på att bli snyggare. Nu märker jag att när jag tränar tänker jag på att jag förhoppningsvis också ser bättre ut om jag gör det. Så det är dubbelt men visst är det läckert att väcka till liv en sexigare sida som jag tidigare släppt fram i sängen men kanske inte så mycket i vardagen. 
    Sexuellt är de ganska olika varandra vilket känns spännande. Både roligt att prova saker på ett nytt sätt men också känna att det jag och min man har fungerar väldigt bra. Här tror jag ändå att det är bra att ge sig lite tid. Att inte ha krav på sig själv eller den andra mannen att allt ska funka perfekt första gången. Mycket funkade ändå mycket bra från början men det är en annan sak när man haft sex i 18 år och verkligen vet hur den andra vill ha det. Men jag lär mig samtidigt mycket om mig själv. Jag tycker även att jag och min man har blivit bättre på att verkligen prata om sex och önskningar så det även utvecklar oss.
  • Anonym (Ilse)
    Anonym (Q 40+) skrev 2021-03-02 10:17:16 följande:
    Det är mycket enkelt, kvinnor och män ser generellt olika på det här.
    Det är bl a biologiska och nedärvda egenskaper som kommer fram, även om det är lite olika för olika individer.
    Jag som kvinna klarar inte av att på ett bra sätt hantera att min man är med en annan kvinna. Jag skulle inte må bra av det och vårt förhållande och vår ömsesidiga kärlek skulle inte må bra av det.

    Men jag har därför INTE sagt stopp eller förbjudit honom att vara med någon annan!
    Däremot så har min älskade make valt att respektera hur jag känner och därför har han själv fattat beslutet att han inte vill vara med en annan kvinna.

    Och i nästa steg föreslog han, och han berättade för mig att han hade fattat sitt eget beslut, och tillsammans fattade vi gemensamt beslutet, att vi ändå ville gå vidare, inom de ramar som passade för oss båda.

    Min man både önskar, klarar av och njuter av att vi tillsammans, och ibland även jag själv, har en annan man med i vår relation. Han ser det som en fördel och något positivt även för honom själv. Min man mår bra av det, vårt förhållande och vår ömsesidiga kärlek mår bra av det.

    Rättvist eller orättvist är något som vi båda har släppt och sedan länge slutat att fokusera på i våra liv.
    Livet är inte rättvist.
    Om man vill leva ett bra liv och må bra så får man helt enkelt acceptera det, välja att inte hänga upp sig på livets orättvisor, och gå vidare på det bästa sätt man kan och som man själv har möjlighet till.
    På detta sätt har vi också uppfostrat våra barn (ibland till omgivningens förtret...). Våra barn har sedan ganska unga år förvånats över hur många andra barn och även vuxna människor mår illa av att andra har det bättre eller att någon annan har något som jag inte har.

    För övrigt väljer vi att se på svartsjuka och avundsjuka på ungefär samma sätt som vi ser på orättvisor.
    Ett mycket bra svar tycker jag. Det är väl så det ska vara inom sex (och många andra områden med). En kommer med sina önskningar och den andra kommer med sina. Sedan får man se vad som matchar och det som en inte vill gör man inte. Visst kanske det går att ställa upp på vissa saker fast man inte vill men det blir oftast inte så bra.
    Jag kan tänka mig ett fiktivt exempel som illustrerar detta där hon vill bli smiskad och han går igång på att smiska. Samtidigt vill han ha analsex och hon inte vill det. Då blir det inget analsex men det betyder ju inte att de måste avstå från smisket.
  • Anonym (Ilse)
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-03-03 10:17:50 följande:
    Tack för ditt intressanta svar. Om jag förstår dig rätt så har du nu blivit mycket mer medveten och mån om ditt utseende nu. Det känns som detta att njuta av andra män lyfter vissa sidor hos dig, som påverkar hela ditt liv. Klär du dig annorlunda nu också? Jag misstänker att du har fått bekräftelse och uppskattning från många håll, när du nu är mer mån om hur du ser ut. Jag håller med om att det är pirrigt, men i det stora hela måste det väl ändå detta kännas väldigt bra för dig. Din självkänsla borde påverkas i positiv riktning av allt detta.

    Spännande att de är olika varandra även sexuellt. Hur är de olika? Är en av dem mer åt vaniljhållet, med den andra gillar mycket mer än vanilj, eller är det på andra sätt? Som jag har skrivit i något annat inlägg, så har jag och min man upptäkt en hel del mer än vanilj under åren tillsammans, men samtidigt så är jag nyfiken på vad en annan man skulle kunna få mig att göra och njuta av.....
    Jag vet inte om jag klär mig så annorlunda. Känns ju inte som man träffar någon i dessa tider. Men det är väl lite kul att bli lite mer medveten om sitt utseende men lite skönt att slippa det med. 
    Det som skiljer sig mest är kanske hur de har sex. Själva rytmen. Min man och jag möter mer varandra och varierar rytm. Han har lite lätt för att komma och behöver vänta ibland. Vi kommer allra oftast samtidigt vilket jag uppskattar. Den andra mannen har mycket svårare att komma. Han vill mer köra hårt, snabbt och länge. Eftersom han dessutom är på gränsen för välutrustad för mig har vi svårare att hitta en rytm som passar oss båda. Eller så är jag inte van. Men lite bra att inte behöva vara rädd för att han ska komma för tidigt hela tiden men tråkigt att inte kunna komma samtidigt. 
    Jag vet inte om det skiljer sig så mycket i hur vaniljiga de är än så länge men det är klart att det skiljer sig att bli bunden av en man som jag inte känner så bra mot om min man gör det. 
  • Anonym (Ilse)
    Ronga skrev 2021-03-04 13:43:21 följande:

    Ni behöver veta till 100% vad ni ger er in på. Om det skjuter åt andra hållet så kan det förstöra förhållandet, om det går bra så..ja, då har ni en ny dimension i ert sexliv som kan vara kul.


    Har du några egna erfarenheter av att det inte går bra?
  • Anonym (Ilse)
    Ronga skrev 2021-03-04 14:07:16 följande:
    Personligen nej, har ingen erfarenhet av det. Men minns att jag läst på forums där folk avrått andra att testa liknande saker då det förstört deras relation. 

    Jag tror det kan funka, men för vissa fungerar det bäst som fantasi medan verkligheten kan vara något annat. Eller så funkar det perfekt och alla är nöjda. Gäller att veta vad man ger sig in på, helt enkelt.
    Ok tack för din omtanke. Jag tror att de flesta som skriver i den här tråden är medvetna om det och att det är därför ämnet diskuteras. För att få andras erfarenheter och tankar. 
  • Anonym (Ilse)

    TS hur går det för er? Har det hänt något nytt?

  • Anonym (Ilse)
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-04-01 23:55:08 följande:
    Hejsan, har inte hänt så mycket nytt i konkreta handlingar. Min man fortsätter att prata om att jag ska vara med andra män, när vi har sex. Han märker väl också att jag har ett mer öppet sinne till detta, än jag har haft historiskt. Detta gör att han får ännu mer energi i dessa diskussioner.

    Det är dock en bra bit kvar innan jag skulle våga kasta mig ut i någon av hans scenario, även om det eggar mig, och jag känner lusten, att våga göra det.

    Jag kan ju inte heller bortse ifrån att det är väldigt skambelagt att ha dessa tankar, för en gift kvinna, oavsett vad min man tycker. Men lockelsen finns där, och den har inte minskat efter att ha diskuterat detta med alla fina människor i den här tråden.
    Spännande att höra. 
    Jag kan tycka att den skammen är så onödig på något sätt. Även om den är förståelig. Så länge allt sker i samförstånd och vilja från alla parter finns det ju inget att skämmas över egentligen. Jag tycker själv att jag kommit över just det men det finns fortsatt många känslor att hantera. Både positiva och negativa. 
    Jag tycker ni ska prata när ni inte har sex. Vad lockar och vad är era farhågor? Hur tror han att han skulle reagera efter att han har kommit? Vad skulle kunna gå fel och hur kan ni då hantera det? Den typen av frågor. 
    Efter det tror jag på mycket små steg i början. Mindre än att träffa någon och fika. Hur reagerar han om du pekar ut någon som du skulle kunna tänka dig att ligga med, ta några kort till en eventuell profil osv. Om allt känns bra kan man ta större kliv efterhand.
Svar på tråden Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män