Flera misslyckade IVF försök

Jag tänkte jag skulle se om det finns fler som varit med om en liknande resa när det gäller ofrivillig barnlöshet.

Vi började försök till graviditet sommaren 2017. Redan efter 6 mån anade jag att något var fel och fick tid hos gynekolog. De tittade och kände och efter 5 min var bedömningen "det är normalt att det tar tid" och så var besöket över.

Efter 9 månader vände jag mig till en ny gynekolog då jag fortfarande kände något inte stod rätt till och domen var densamma "har det inte gått på 12 mån kan vi börja utreda".

När det väl gått 12 mån var jag snabbt på det igen, nu gick det plötsligt att göra en VUL på 5 min och domen föll "båda dina äggledare är igentäppta och fulla med vätska vilket innebär att vi måste plocka bort båda och sedan är det IVF som gäller".

Var det så jäkla svårt att göra den här undersökningen 6 mån tidigare?!

Nåväl, i februari 2019, 1,5 år efter att vi börjat försöka opererades båda bort och i april skrevs vi in på RMC i Malmö.

IVF 1 -Vi skulle genomföra korta protokollet. 11 ägg plockades ut då blåsorna såg tillräckligt stora ut men dagen efter fick vi info om att alla var omogna och det blev därför ingen återföring. Vi körde på Menopur.

IVF 2 - Eftersom inte korta protokollet funkade blev det istället långa, men fortsatt med Menopur. Den här gången fick vi ut runt 10 ägg. De var mogna, men av någon anledning valde labbpetsonalen att göra ICIS (stavning?) på samtliga... Och mina ägg var för känsliga och klarade ej av detta så de 5 som lyckats bli befruktade dog till dagen efter. Läkarna visste inte varför detta beslut tagits eftersom man i normala fall gör naturlig befruktning på 50 % av äggen och sedan ICIS på resterande 50 % om det inte finns en särskild anledning. Det blev inte heller någon insättning denna gång och läkarna ringde upp oss och sa att de bjöd på ytterligare en omgång (alltså 4 istället för 3 som man får via landstinget).

IVF3 - Vi fortsatte med långt protokoll men bytte till Gonal F. Jag fick ut runt 15 ägg, mogna, och vi körde enbart naturlig befruktning. Ca hälften blev befruktade och på dag 2 fick jag två fina embryon tillbaka, men övriga lyckades ej utvecklas till dag 5 och därmed inget till frysen. Jag fick positivt utslag 2 dagar innan testdag men mensen kom direkt därpå så förmodligen en blandning mellan kemisk graviditet/tidigt missfall. Dagen efter var testet svagare och på tesdagen blankt.

IVF 4 - vi körde återigen långt protokoll och Gonal-F. Vi fick ungefär lika många ägg som förra gången, och nu ville de testa odla dem ytterligare en dag. Dag 3 fick jag tillbaka ett embryo, resterande 3 som kommit så långt hade avstannat i utvecklingen och därför fick jag ej 2 embryon tillbaka. Ingen klarade sig till blastocyst eller frys.

Nu var landstingsförsöken över och på avslutningssamtalet frågade jag läkarna vad som kan vara fel. "Det vet vi ej, allt ser fint ut" var svaret jag fick. Plötsligt framkom det dock att på sista försöket hade 4 embryon hoppat över dag 2 i utvecklingen och på dagen för insättning hade de plötsligt utvecklats supersnabbt till "3 dagars stadie". De visste ej varför eller hur det kan påverka.

Efter dessa försök vände vi oss för att försöka privat hos Nordic IVF i Malmö. Efter att ha läst våra journaler ställde de sig frågande till varför vi fått göra det långa protokollen då det är korta vi ska göra (eftersom jag har bra äggreserv och bra värden). Förmodligen hade läkarna på RMC blivit rädda när första försöket misslyckats, men de på Nordic kunde se att hormondosen hade varit väldigt låg i början för att sen ökas upp snabbt i slutet vilket förmodligen gjorde att äggen var omogna.

IVF 5 - Korta protokollet men med en mix av Menopur och Gonal F. Vi fick ut ca. 12 ägg och 11 tror jag det var som befruktades via naturlig befruktning. Lite skillnad mot ca. 50 % i tidigare behandlingar. Dag 3 fick vi tillbaka ett embryo av toppkvalite och 3 till som såg fina ut odlades vidare till blastocyster och lyckades frysas. Jag testade negativt.

IVF 5 (FET) - Vi satte in en av blastocysterna från frysen som jag ruvar på tills nu. Det blev i en ostimulerad cykel efter jag fått utslag på ägglossningstester. Nu har blödningen kommit och jag har testat minus.

Vad är fel!? Vi känner oss som försökskaniner och får inga svar mer än att allt ser bra ut.

Vi har varit med om så många "missar" både hos gynekologerna innan vi började med IVF men också under tiden på RMC. Inte en enda gång har vi fått frågan om vi behöver prata med någon kring situationen vi befinner oss i!

Det har aldrig gjorts någon fullständig utredning eftersom vi skickades till RMC av självklara skäl... Men tänk är något annat fel?

Jag är under 30 år, min man under 35 år.

Spermiekvaliten är bra både vad gäller antal och "snabbhet".

Jag har många blåsor, bra äggreserv, svarar bra på hormon av lägre dos, har aldrig blivit överstimulerad osv.

Är det någon som beginner/befunnit sig i liknande situation?

Har ni gjort något annorlunda när ni äntligen lyckats?

Försök 1-2 räknar jag som misslyckat då jag ej fick något insatt. Men försök 3-5 har jag ändå ruvat 4 ggr nu, men omgång 3-4 kanske inte heller ska räknas då inget klarade sig till frysen samt att embryon hoppade över ett steg i utvecklingen vid andra tillfället?

Om jag då räknar senaste färsk- samt frysförsöket har jag ändå ruvat 2 ggr nu på "toppenembryon" men inget plus.

Vad är nästa steg efter att vi använt upp de sista 1,5 försöken privat?

Läkarna säger att eftersom allt ser bra ut så bör vi fortsätta. Om något är fel sitter det i själva embryots DNA, men sånt kan man ej kolla i Sverige... Men om det ligger i DNA borde inte detta problem ligga i familjen!? Ingen har haft detta problem... Och är det inget läkarna borde kolla med oss i så fall?

Känner mig uppgiven och trodde "skräckhistorierna" om den svenska sjukvården var överdrivna....