Inlägg från: Monmoi |Visa alla inlägg
  • Monmoi

    När sonen är..

    Jag och min 5 åriga pojke lever väldigt ensamma. Han är hos sin pappa varannan helg (+2 dagar) - så 5 dagar i sträck.

    Jag som mamma har inga nära vänner och ingen stor familj. Min son känner sig väldigt ensam. Han är ensambarn och har inga kompisar. På förskolan leker ingen med honom, ingen vill gå hem med honom eller att han får gå med hem till nån.

    I vårt privata liv har vi ingen att gå till, ingen som kommer hem till oss. Min son har ingen att leka med. Han säger ofta till mig, mamma jag vill ha någon att leka med. Det gör så ont. Häromdan sa han, mamma kan jag inte få ett syskon som jag kan leka med?

    Det känns som jag inte har ansträngt mig tillräckligt men jag är väldigt blyg och introvert. Jag vill ha fler barn men då ska man hitta rätt person som man vill leva med. Att tillägga: jag är snart 36 år.

    Vi lever gott och har det bra ur alla perspektiv men vi är ensamma. Min son lider av den ensamheten av att sakna vänner. Vi sitter hemma och han leker ensam varje dag. Vad ska jag göra?

    Min pojke har separerade föräldrar som inte pratar med varandra. Han är ensambarn och dessutom saknar kompisar. Känns så orättvist och hjärtskärande.

  • Svar på tråden När sonen är..
  • Monmoi
    Anonym (C) skrev 2020-12-19 13:53:11 följande:

    Hur bor ni? Om det inte finns grannungar kanske ni kan flytta till tex radhusområde eller annat område där det kryllar av barn. Min son var alltid ute och lekte med grannungarna när vi bodde i ett barntätt område. Väldigt trevligt!


    Vi bor i lägenhet med endast medelålders och pensionärer runt omkring. Jag vet inte om ett radhus komplex hade löst problemet. Hur vet man ens i förväg om det finns barn i området, i rätt ålder? :( Jag kan tänka mig att flytta men då vill man veta lite om det hade funkat..
  • Monmoi

    Känns som jag har kört fast med idéer eftersom jag är ganska sluten och har lärt mig att leva med ensamheten. Julafton är vi ensamma som vanligt, nyår likaså. Det blir att vi lever i vår ensamma bubbla. Min son är väldigt social, han kan börja leka i affären när han ser någon i sin ålder. Han tar kontakt och slukar varje tillfälle någon pratar med honom eller tar någon kontakt. Det är väldigt synd att se att han i slutändan är så ensam.

    Det värsta är att han har börjat förstå att vi är utan vänner.

  • Monmoi

    Tack för alla fina idéer. Jag ska genast prova och anstränga mig mer för att sonen ska få en chans att umgås med andra. Det är viktigt att han inte blir ensam redan nu. Jag tror att det ger en sorg i livet.

Svar på tråden När sonen är..