Amning och kommentarer

För det första: Heja dig som gör det du själv tycker är rätt för dig och din bebis!

Vad gäller din mamma, så är det en allt för vanlig föräldra-typ, som styr familjen med järnhand med passiv aggressivitet och den påstådda psykiska ohälsan som vapen. Att din mamma håller på så och din pappa är medberoende kan du tyvärr inte göra något åt.

Det kräver lång träning, men det bästa sättet att hantera din mamma är att inte bry dig. (Vilket är lättare sagt än gjort!) Du behöver inte din mammas godkännande, och när hon vill underkänna dig behöver du inte bry dig om det, eftersom problemen ligger hos henne och inte hos dig.
När din mamma sätter igång kan kritiska frågor besvaras med något goddag-yxskaft-aktigt, och negativa påstående besvaras med ointresse. 
Mamma: Det är inte bra att du ammar hela tiden, bebisen kommer ju bli hungrig om du inte ger ersättning!
Du (likgiltig ton): Jaha, säger du det...

Din mamma vill ha reaktioner, påverka och skapa drama. Om du genuint inte bryr dig, lyckas hon inte. Eftersom hon inte är intresserad av ditt bästa, hon är ju solen i sitt eget universum, får du själv vara ansvarig för ditt och dina barns bästa.

"Mata inte trollet" är ett bra förhållningssätt för såna föräldrar (funkar lika bra i verkligheten som mot puckon på nätet).