Regeringens el-fiasko

Samtidigt ökade svensk produktion i oljeeldade kraftverk.

Svensk tidskrift
21 april 2023

Dag Detter: Statliga bolagsstyrelser är inte en politisk lekstuga.

Skall en kärnkraftsmotståndare vara styrelseledamot i Vattenfall ? Sveriges största elproducent och tillika största ägare av svensk kärnkraft? Diskussionen kring nomineringar till statliga bolag har i somliga fall avspeglat en syn som om att statliga bolag är en politisk lekstuga för ideologiska drömmar och idéer. En lekstuga som i det här fallet har påverkat Sveriges elförsörjning och riskerat inte bara industrins och näringslivets försörjning, utan även hushållens och hela samhällsapparatens kostnader för el. Ansatsen visar även politikernas ansvarslöshet inför statens finanser, det vill säga skattebetalarnas pengar, när det kommer till statliga bolag. En portfölj som enligt Regeringskansliets egen redogörelse är värd mer än 800 miljarder kronor, och där en till synes marginell värdeförändring kan motsvara kostnaden för till exempel hela polisens verksamhet.
...

Dag Detter: Statliga bolagsstyrelser är inte en politisk lekstuga ? Svensk Tidskrift

Miljön skiter nog i om fossilproducerad el har använts i Sverige eller exporterats.

Karlshamns kraftverk, som är det största av de fossileldade kraftverken har sedan flera år tillbaka ökat sina drifttimmar och oljeförbrukning varje år. 2020 förbrukades 3600 ton olja i kraftverket och 2021 förbrukades 90 000 ton.
Under 2022 producerade verket 221 Gwh, vilket det inte har varit uppe i på minst tio år.

Karlshamnsverket ? elsystemets sista livlina (energi.se)

Allt mer frekvent drift på Karlshamnsverket (uniper.energy)

Så här säger Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamns kraftverk (Uniper):

Den senaste tiden har de höga priserna ute i Europa, bland annat beroende på höga gaspriser och låg vindkraftsproduktion, inneburit att kablarna till utlandet har gått på eller nära maxkapacitet när det gäller export.
...

? Den elproduktion som finns i södra Sverige räcker inte för att tillgodose efterfrågan, och därför är Sydsverige beroende av överföring av el från norra Sverige. Bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige, innebär samtidigt och paradoxalt nog att det finns begränsningar i överföringskapaciteten i stamnätet. I det avseendet bidrar Karlshamnsverket allt oftare med effekttillskott till södra Sverige och till grannländerna. 

? Hade vi däremot haft kvar den planerbara produktionen från kärnkraft som har avvecklats under de senaste åren, det vill säga R1 och R2 på Ringhals samt O1 och O2 i Oskarshamn, så hade södra Sverige haft lägre priser och heller inte drabbats av effektbrist. 
...
? Sverige kan mycket väl ha effektbrist och ett elöverskott. På årsbasis är det korrekt att Sverige har ett överskott om cirka 20 TWh. Men i elsystemet måste det i varje ögonblick råda balans mellan produktion och konsumtion. Därför kan det uppstå ett underskott, till exempel när reaktorer är i revision eller när vi har lite vind i systemet. Då pratar vi om en effektbrist.  
...

Svenska kraftnät menar att det inte är effektbrist i södra Sverige. Varför har ni olika uppfattning? 

? Jag kan så klart inte svara för hur Svenska kraftnät definierar effektbrist, men om vi tar det ur ett strikt marknadsperspektiv så är priset en mycket tydlig signal. Elproduktion upphandlas på elbörsen Nord Pool. Här möts producenter och en mängd elhandelsföretag, där de sistnämnda får representera konsumenter. 

 

? Vid lunchtid dagen före produktion sätts priset efter det sist avropade produktionsbudet. Det hela sker genom en utbudsstege, där de produktionsanläggningarna med lägst produktionskostnader avropas först. Det handlar då oftast om vind- och vattenkraft, men också kärnkraft. Karlshamnsverket ligger väldigt långt ut på den här budstegen, vi har höga produktionskostnader. Och när vi trots detta avropas är det enligt min uppfattning en tydlig signal på att alla andra möjligheter är uttömda, det är alltså en effektbristsituation i elmarknaden. 
...

Är den främsta anledningen till de höga elpriserna de höga gaspriserna på kontinenten? 

?Jag skulle säga att det är en faktor. Men det finns fler. Sveriges elsystem sitter ihop med våra grannländer i Norden, men också med Tyskland, Polen och Baltikum. Det här gör att när elpriserna är höga i dessa länder så tenderar elen att flöda dit. Men kablarna har en maxkapacitet, vi kan alltså rent tekniskt inte överföra hur mycket effekt som möjligt i dessa förbindelser. 

? Så ja, vi kopplar till våra grannländers elpriser, mindre så i de områden i Sverige där vi har mycket egen produktion (effektöverskott). Det är också tydligt att om vi hade haft kvar den planerbara elproduktion i södra Sverige som lagts ner de senaste åren hade elpriserna varit lägre i SE4 och vi hade heller inte behövt aktivera kostsam fossil elproduktion. Eller med andra ord, kablarna hade fyllts upp utan att det hade dränerat södra Sverige på tillgänglig elproduktion och priset hade varit lägre än det på kontinenten. 

 

? Ytterligare en faktor som spelar in är de väderberoende kraftslagen. Är det, som det var under exempelvis andra veckan i augusti 2022, lite vind, ja då sticker elpriserna i väg. Det blir också väldigt tydligt när någon eller några av de kvarvarande kärnkraftsreaktorerna går i planerad revision, vi har liksom inte de marginalerna i systemet som vi hade tidigare och det är därför vi ser en oerhört volatil prisbild på marknaden just nu, stora prissvängningar alltså. 
...

Men är det försvarbart att tjäna pengar på fossil elproduktion mitt under brinnande klimatkris? 

 

? Det är så klart inte optimalt att använda fossila bränslen. Men i det korta perspektivet, så fungerar elmarknadens budstege på det viset att den elproduktion med störst klimatavtryck också är den som budas in sist. Om Karlshamnsverket inte hade funnits, hade sannolikt en kolkraftanläggning hos våra grannländer budats in i stället. När det gäller koldioxidutsläpp är olja att föredra framför kol. 
...
? Men visst är det viktigt att ställa om energisektorn från fossilt till fossilfritt. En sådan omställning görs inte på en eftermiddag, utan kommer att kräva att hela elsystemet designas om. Hur den designen ska se ut är expertmyndigheternas ansvar i samråd med elproducenter och elkonsumenter. På Uniper är vi beredda att ta ansvar och göra investeringar som främjar både klimatmål och en stabil elförsörjning. 
...

Vad skulle du ge för råd till ansvariga politiker? 

 

? Sluta polarisera och se till helheten! Fokusera istället på att enas om en vision för vad vi vill att vårt elsystem ska kunna leverera nu och i framtiden. Låt sedan experter och specialister ta fram en färdplan med konkreta åtgärder för att bygga det elsystem som samhället behöver. 

Du har fel!

Till att börja med så är el-exporten du hänvisar till inte motsagd, utan snarare bekräftad av Henrik Svensson/Uniper.

För det andra så är det inte av betydelse vem på en gemensam el-marknad som konsumerar elen som Karlshamns kraftverk levererar, när det kommer till bedömningen av hur lämpligt det är utifrån kostnader och miljö att vi allt oftare tvingas köra med fossila bränslen.

För det tredje är det inte Uniper som styr över när Karlshamns kraftverk ska köras. När marknaden efterfrågar kapaciteten så är alla som ingår i avtalet skyldiga att leverera vad de kan.

Svaret är el och mer el och den måste vara billig, stabil och hyfsat utsläppsfattig, vilket leder till denna debatt om el-energi.

En genom decennier misslyckad energipolitik försvaras desperat i tråden genom att skylla allt på Putin. 

Vattenfalls nya styrelsetopp: Därför måste Sverige bygga mer kärnkraft
Kritik har riktats mot styrelsevalet

Att en styrelse i ett statligt bolag påverkas av vilken politik som styr landet är inget nytt utan något som skedde under den förra regeringen såväl som regeringar dessförinnan. Själv tycker Ingemar Engkvist att kritiken är lite märklig i det här fallet.

? Vattenfall driver redan 5 reaktorer och har direktiv att vidga kärnkraften. Det kan väl knappast vara negativt att ha kärnkraftskompetens i styrelsen då.
...

Minst dödsfall från kärnkraft och solkraft

 

Siffror från Our world in data, olyckor och luftföroreningar inräknat, visar att kärnkraft till och med dödat färre än vindkraft. 0,03 dödsfall per terawattimme mot vindkraftens 0,04. Vattenkraft ligger som jämförelse på 1,3 och kolkraft är värst med 32,72.
...

Tyskland stängde nyss världens säkraste reaktorer

På den tiden, 2011, var han vd för tyska E.ON:s svenska kärnkraft.

? Under 2000-talet hade det börjat bli ett ganska positivt klimat för kärnkraften och 2005 kallade man det en kärnkraftsrenässans. Sedan kom Fukushima och allt ändrades. Kärnkraftsprogrammet i Japan stoppades och drevs på avvecklingslinje och i USA blev det tvärstopp. Kina stoppade och länder som bland andra Belgien, Schweiz, Holland och Spanien gick på en avvecklingslinje. Frankrike fortsatte trumma på men fick en rejäl inhemsk debatt.

För Tyskland, som precis var i slutfasen att förlänga sina drifttillstånd för kärnkraftverken vändes allt över en natt, berättar Ingemar Engkvist.

Som mest, 2006, producerade den tyska kärnkraften omkring 160 terawattimmar el till nätet. På grund av politisk avveckling stängdes de tre sista kärnkraftverken, Emsland, Isar 2 och Neckarwestheim 2 den 15 april 2023. Avvecklingen innebär ett utökat beroende av det smutsigaste kraftslaget för miljö och hälsa, nämligen kolkraft.

Mycket tråkigt, anser Ingemar Engkvist som känner till kraftverken mycket väl.

 

? De tyska kärnkraftverken och framför allt de tre sista var de absolut säkraste reaktorerna i världen och de mest välskötta, säger han.
...

Oppositionspartier måste svänga för att få ny kärnkraft

Även i Sverige har motståndet mot kärnkraft varit stort. Vissa partier påstår att det var marknaden som lade ner kärnkraften i Sverige men Ingemar Engkvist var själv med i förhandlingarna och vet mycket väl orsaken.

? Det stämmer att reaktorerna stängdes av kommersiella skäl, men orsaken till beslutet var effektskatten på kärnkraft som politikerna höjde i flera omgångar. Vid tillfället utgjorde kärnkraftsskatten så mycket som en tredjedel av produktionskostnaden. Därför stängdes reaktorerna, säger Ingemar Engkvist och fortsätter:

? När man sedan insåg vilka allvarliga konsekvenser det fick för den svenska elförsörjningen och att skatten riskerade att hota de kvarvarande reaktorerna så togs skatten bort, säger han.

Just nu är trenden för kärnkraft positiv. Enligt en studie från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv är sju av tio svenskar nu positiva till kärnkraft men om det ska bli någon ny kärnkraft handlar det om att fler partier måste svänga. Det räcker inte med att regeringen och Sverigedemokraterna är för en utbyggnad, tror Ingemar Engkvist.

 

? En grundförutsättning för att bygga reaktorer, framför allt storskaliga, är långsiktig politisk stabilitet i energifrågan. Ett nytt kärnkraftverk går ofta med förlust de första 15 åren innan kalkylen vänder till svarta siffror. Ingen investerare kommer att vilja satsa på kärnkraft om satsningen riskerar att gå i stöpet i nästa mandatperiod.

Samtidigt är ny kärnkraft fullständigt avgörande om Sverige menar allvar med att bli klimatneutrala, anser han.

? Man får bestämma sig vilket problem man vill lösa. Är det koldioxidfrågan som är problemet eller kärnkraften? Om det är koldioxiden vi ska bekämpa så behöver vi elektrifiera antingen direkt eller genom exempelvis vätgas. Oavsett kommer det att kräva en fördubbling eller enligt vissa beräkningar till och med en trippel elproduktion.

?Vi måste tillgripa alla fossilfria teknologier vi har och sluta upp med polariseringen mellan de kraftslag som har lågt koldioxidavtryck.?

I Svenskt Näringslivs scenarioanalys räknar man på en fördubbling till 2050. Om detta skulle göras enbart med förnyelsebara energikällor skulle vindkraften stå för 70 procent av produktionen om 290 terawattimmar el. För att uppnå denna nivå på 203 terawattimmar krävs en sexdubbling av nuvarande vindkraftsflotta. Dessutom skulle elsystemet enligt analysen bli betydligt dyrare, instabilare, mer volatilt, mer miljöskadligt och dessutom ta ungefär en dubbelt så stor yta om cirka 11 000 kvadratkilometer i anspråk.

 

? Jag anser att vi måste tillgripa alla fossilfria teknologier vi har och sluta upp med polariseringen mellan de kraftslag som har lågt koldioxidavtryck. Det handlar om att bygga ut vindkraft, solkraft, kärnkraft och effektivisera vattenkraften. Vi har inte möjlighet att utesluta det ena eller det andra, säger han.

Regeringens el-fiasko (familjeliv.se)

Det blev fel länk. Här är den rätta:
Vattenfalls nya styrelsetopp: Därför måste Sverige bygga mer kärnkraft | Tidningen Näringslivet (tn.se)