Regeringens el-fiasko

Vem ska produceera denna planerbata elkraft? Statliga kraftverk som inte drivs på marknadsmässiga grunder?  

Klippa kablarna och lämna EU?

Du skriver vad som borde göras, men har inte på nåot som helst sätt förklarat hur dessa saker ska göras .. borde borde, borde men inget mer än detta  . - det är som du vet skillnad på börvärde och ärvärde...

vad kravs för att det du skriver är bärvärde ska kunna bli ärvärde. - du säger hittills inte mer än vilken politiker som helst om vad so mska göras, men ännu inte vet hur det ska göras. Det du kallar att inte ta ansvar

Att förstå sammanhangen som elhandel och EU för med sig uppfattar du som att folk är någon form a v'miljömupper'  - ja gtror inte att du ser mer n vad du anser borde löas de tekniska problemen och tror att de som förösker sätta saker i ett större sammanhang är någon sots 'miljömuppar' och att peka på fler faktorer är att skylla från sig.

 

Haha

Tänker på denne person som försökte bygga ett kärnkraftverk hemma i köket www.expressen.se/kvallsposten/31-aring-greps-for-bygge-av-karnreaktor-i-koket/

Eller dessa 

Elpriserna på elhandelsmarknaden gör ju Karlshamnsverket lönsamt så det körs för fullt för att exportera el till Europa.  Karlhamnsverket kan naturligtvis inte mata ett elhungrigt Europa med all den el som de behöver för att ersätta gas och andra anläggningar.

Så du tänker att det är frånvaro av lagstiftning om baskraft som ska lösa problemen. Utan att gå in på formuleringar och styrdokument, var ska lagarna handla om, ska dessa lagar skapa baskraft i tillräckligt stor mängd? Ska lagarna tvinga fram investeringsvilja? Eller att staten bygger?  Ska anläggningarnas el handlas på eller utanför elhandelsmarknaden?

Eumedlemskapet har en del energipolitisk påverkan, men jag uppfattar fortfarande din kritik som att utgå från börvärden istället för ärvärde utan att komma till mer än det behövs lagar utan att specificera vad dessa lagar ska styra och reglera. 

Det finns ett statligt energibolag - det handlar el på den öppna elmarknaden i konkurrens med privata eller icke statliga energibolag.

Om staten ska bedriva verksamhet med energiförsäljning vars affär med konsumenterna som skadar övriga  aktörers möjlighet att bedriva som berksamhet och göra vinst så är det säkerligen fler lagar som står i vägen och stora pengar som kommer att krävas i skadestånd från staten och viljan att fortsatt investera i energisektorn i Sverige kan tänkas minska.

Ser du vad jag försöker hinta dig om?

Det finns ingen silver bullit - problemet är mångfacetterat och en rad helt olika system och villkor måste lösas i samspel med varandra.

Det kan väl anses vara någon sorts intellektuell hederlighet att återge de länkar som ges i inläggen och förklara vad dessa inlögg ska ge belögg för

Så- vad röstade riksdagen om  - var det nedläggning eller var dt någonting annat?

"Sverigedemokraterna ville stoppa stängningen av två reaktorer vid kärnkraftverket i Ringhals och hade därför föreslagit att riksdagen ska beordra regeringen att ge statliga Vattenfall nya direktiv kring nedläggningen av Ringhals 1 och 2.

..

Vattenfall har sedan tidigare sagt att det inte är aktuellt att backa, beslutet är taget på affärsmässiga grunder.

– En följd skulle kunna bli att det finns förutsättningar att köra vidare Ringhals 1 men inte 2:an, sade SD:s energipolitiske talesperson Mattias Bäckström i samband med debatten i riksdagen i förra veckan."

Röstningen handlade inte om nedläggning utan att riksdagen skulle stoppa Vattenfall och Uniper från att stänga ner två reaktorer vid Ringhalsverket, R1 och R2  som ägarna inte bedömde vara lönsamma med de krav på investerringar som behlvde göras och de vinster som reaktorerna kunde generera.

Tesxten du citerar från närngslivets mediainstitut get inte stöd för påståendet om att regeringen skulle lagt ned kärnkraften - textet du citerar påstår att nednedläggning av kärnkraftverk i E4 ökat risken för effektbrist .

Jag ser i ditt inlägg fler lögner och intellektuell ohederliget eller ett väldigt vårdslöst förhållande till fakta och argumentation
.

Debattinlägg om SDs förslag om fortsatt drift av R2


www.nyteknik.se/opinion/hapnadsvackande-okunskap-att-vilja-starta-om-ringhals-2-6984991

"DEBATT. Förslaget om fortsatt drift av Ringhals 2 är ett bevis på stor okunskap. Eller så menar förslagsställarna att politiken ska köra över Strålsäkerhetsmyndigheten. Om det skulle bli verklighet ställs kärnkraftsäkerheten åt sidan, skriver Lars-Evald Kaliff, expert kärnkraftsunderhåll och debattör.

...

Dessutom är förslaget att ge ägardirektiv till Vattenfall för fortsatt drift av Ringhals 2, R2; ett bevis på stor okunskap eller så menar förslagsställarna helt enkelt att politiken ska köra över Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som är tillståndsgivare för kärnteknisk verksamhet, vilket i så fall är minst sagt häpnadsväckande.

...

Efter genomförd granskning beslutade myndigheten den 14 oktober 2016 att Ringhals AB, RAB, med vissa villkor, åter fick ta Ringhals 2 i drift. För drifttillstånd efter sista december kräver myndigheten att RAB ska visa orsaksförklaring med mera till bottenplattans försvagning. Detta förutsätter en okulär besiktning, vilket är ytterst svårt och tekniskt krävande och inte ekonomiskt försvarbart med tanke på ursprungsplanerad drift till 2025.

Frilägga komponenter

Tyvärr är det så att bevisbördan ligger på RAB och för att kunna göra detta krävs att stora komponenter måste friläggas från sina bäringar mot reaktorinneslutningens golv. Enligt Ringhals är detta i princip omöjligt att göra. Frågan är då om ett politiskt beslut ska köra över SSM och om detta skulle bli verklighet är detta oerhört allvarligt då kärnkraftsäkerheten ställs åt sidan.

...

Vattenfall har i detta arbete inte enbart Ringhals att beakta utan en rad andra affärsområden. I det arbete har Vattenfall kommit fram till att Ringhals 1 och 2 inte ryms inom fattade strategiplaner, något som Vattenfalls styrelse har godkänt.

Stabil elförsörjning

Vidare fattar Vattenfall beslut om vilka produktionsanläggningar som har långsiktiga ekonomiska och miljömässiga förutsättningar att bidra till uppsatta mål, bland annat klimatmål. För kärnkraftflottan handlar det om anläggningar som kan livstidsförlängas med drift till 2045 och antagligen ännu längre och här ryms Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1,2 och 3. Helt klart kommer dessa verk att spela en viktig och avgörande roll för stabil elförsörjning.

Några andra faktorer som talar för en nedläggning av R1 och R2 är betydande investeringar i oberoende härdkylning, OBH. För R2 handlar det om cirka 500 miljoner kronor och den stora kostnaden är det fysiska skyddet, inte själva OBH lösningen i sig. Att lägga ner dessa pengar för en kort drifttid fram till år 2025 är tillsammans med andra faktorer inte försvarbart.

Vidare har frågan om R2:s el och reglerstyrning (I&C) kommit upp och kortfattat kan sägas att plattformen kan förlängas kanske fem år och därefter väntas stora kostnader.

Lång tidshorisont

Kärnkraft kräver långsiktiga spelregler och en lång tidshorisont, det har att göra med stora ekonomiska insatser samt säkerhetsmarginaler. Ett exempel är planerat underhållsarbete av anläggningarna som tar sikte på drifttid. Skulle Vattenfall ändra på nedläggningen av de båda Ringhalsreaktorerna väntas en mycket lång underhållslista med stora kostnader samt personella insatser."

Ledarsidorna förenklar och utelämnar mycket fakta  - det verkar vara vinklat material som du har hittat.

Det är viktigt att komma ihåg att ledarsidorna i det citerade materialet inte ger en med sanningen överensstämmande bakgrund till vare sig elcertifikat eller vad som är fastställt eler inte

Elcertifikatsystemet inte infördes av en enskild regering

Elcertifikatsystemet används för att fasta ut fossilelproduktion i enlighet men EU-direktivet om förnybara energi.

www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/elhandel/elcertifikatsystemet/

"År 2003 infördes ett elcertifikatsystem, ett nytt stödsystem för att öka användningen av förnybar el. Systemet ersatte tidigare stödsystem för förnybar elproduktion. Målet med elcertifikatsystemet var då att öka den årliga elproduktionen från förnybara energikällor med 17 TWh till år 2016 jämfört med 2002 års nivå. Så fungerar det

Grundprincipen för systemet är att producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje MWh som producerats. Samtidigt har elhandelsföretagen en skyldighet att införskaffa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el, så kallad kvotplikt. Genom försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen. Därigenom ökar de förnybara energi-källornas möjlighet att konkurrera med icke förnybara. 

De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, biobränslen, solenergi, geotermisk energi, våg-energi samt torv i kraftvärmeverk.

Förlängning och nytt mål

Den 10 mars 2010 presenterade regeringen en proposition om ett vidareutvecklat elcertifikatsystem. Elcertifikatsystemet förlängdes till utgången av år 2035. Det nya målet för produktionen av förnybar el innebar en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Kvotplikten ska beräknas enligt nya kvoter från och med år 2013. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2010. Fram till år 2012 bedöms systemet ha frambringat cirka 13,3 TWh förnybar el i Sverige.

Elcertifikatsmarknad med Norge

Den 7 september 2009 träffade dåvarande energiminister Maud Olofsson sin norske kollega Terje Riis-Johansen och kom överens om att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad den 1 januari 2012. Marknaden skulle vara teknikneutral. Norge skulle sikta på att anta ett lika ambitiöst åtagande som Sverige. Överföringsförbindelser som redan överenskommits mellan de nordiska TSO:erna ska genomföras så snart som möjligt.

Ambitionsnivån i det gemensamma systemet var att 26,4 TWh ny förnybar elproduktion skulle byggas ut mellan 1 januari 2012 och år 2020.

Den 1 januari 2012 började det norsk-svenska elcertifikatsystemet att gälla. Detta är det första exemplet i EU på användning av de så kallade samarbetsmekanismerna i enlighet med EU:s direktiv om förnybar energi.

Den 11 mars 2015 presenterade den svenska energiministern Ibrahim Baylan och den norske energiministern Tord Lien en ny överenskommelse mellan Sverige och Norge. Det gemensamma målet höjs med 2 TWh till 28,4 TWh och ökningen finansieras av svenska konsumenter. Samtidigt har den svenska regeringen lovat att ta bort den elskattebefrielse som finns för viss vindkraft i Sverige.

År 2015 var kvotplikten i Sverige 0,143 eller 14,3 procent. År 2015 var den genomsnittliga elcertifikatskostnaden för elkonsumenterna 2,8 öre/kWh, exklusive moms och transaktionskostnader. Det gemensamma norsk-svenska systemet har sedan år 2012 gett 10,3 TWh ny förnybar el."

Om det är du eller ledarsidorna som bortser från de omfattande brister som fanns och som fick lov att uteslutas från att finnas i de nedlagda reaktorerna vet jag inte.

Jag ha rnte sett något inlägg som bemöter de uppgifter ägarna gett om de omfattaned investeringar som behövts för att de nedlagda reaktorerna ska uppfylla befintliga eller planerade säkerhetskrav  - i stället verkar det handla om att 'det ger mer effekt att skylla på regeringen' än att förhålla sig till sanningen   Det är nog det enda din länkade artikel ger belägg för.

Så de fick dispens att köra till 2019  - och det är alltså andras fel att de inte körde reaktorn längre?  

Det är inte jag som har en agenda - det är de som inte kan förhålla sig till fakta och tycker att det ger mer effekt att skylla på regeringen trots att problemet inte är så enkelt att det finns en faktor har en agenda och inte kan ta in den komplexa verkligheten.

Fakta är vad de är obereonde av om det är bättre eller inte bättre att köra kolkraftverk eller at tinte köra kolkraftverk.

Bara för att det är bättre med kärnkraft än kolkraftverk och att man - vilka det nu är - tycker att de tär bättre för miljö och ekonomi och elsystemet att köra känkraften så blir inte dessa reaktorers bottenplåtar inspekterade utan att de monteras ur för inspektion.

Du kan inte hederligt argumentera för att kraven på kärnkraften i fråga om säkerhetskrav och kraven på avkastning/investering/underhåll inte är giltiga pga av att kolkraften är smutsig och oönskad.

Du tror att det är någon ideologi som står bakom stängandet av dessa reaktorer - det är sant - det är kraven på avkastning/vinst och att reaktoerena måste uppfylla säkerhetskrav för att få tillstånd för fortsatt drift-

Vad är det för j*vla ideologi - om du ursäktar språket -  som inte tycker att säkerhetskrav ska vara uppfyllda och att företag inte ska göra vinst på sin produktion.  Liknande resonemang har väl bara setts i sovjetdiktaturer där ideologi gick före verkligheten ...

 Vilka är det som argumenterar utifrån ideologi och inte utifrån faktiska förhållanden i varje fall? Kan det vara de som påstår att kärnkraftsreaktorer som inte är lönsama och inte uppfyller säkerhetskraven ska köras för att annars är det av ideologidka skäl körnkraftsreaktorerna stängs ned?

Det var visst inspektionen av reparatonen av skadorna på bottenplåten som var gjorda under dispens - Tillståndet att köra reaktorn till 2019 var ett ordinarie tillstånd.