Inlägg från: Tom Araya |Visa alla inlägg
  • Tom Araya

    Regeringens el-fiasko

    Padirac skrev 2024-09-06 21:11:13 följande:
    Oavsett vilka möjligheter som har funnits eller inte funnits i 25-30 år så påverkar det tydligen vilka beslut som den nuvarande regeringen inte vill eller vägrar att fatta... för att de inte fattats av sina egna partier och andra partier i 25-30 år....

    Posörer! som vill ha rätt och använder det som en dålig ursäkt för att inte göra någonting för att öka eltillgången på 5-10 år och ny kärnkraft som i bästa fall kommer 2035-2045 löser inte tillgång på ny el _NU_    Det är lätt att begripa  
    Då får vi inse att politiker på riksnivå i huvudsak är posörer, för frågan var lika aktuell under den föra regeringen och några lösningar eller gemensamma överenskommelser kom inte fram där heller. Kan man ens inom partier som S eller M komma överens om en lösning att satsa på?
  • Tom Araya

    Kanske inte helt relaterat till trådens ämne, men lite, då den sk "gröna omställningen" till viss del är relaterad till energiproduktion och energipolitik.

    Jag rekommenderar alla att se detta, oavsett vart du står politiskt.

    Det här börjar likna en korruptionsskandal, där vi skattebetalare står för notan.

    Youtube-videons presentation:
    Den gröna omställningen slukar skattemiljarder ? med tveksamma resultat. Hur finansieras de gröna bolagen? Vad gör de gröna satsningarna egentligen för resultat? Och vad händer med ett land där lojalitet med den gröna omställningen sätts framför realism och moral? Dessa frågor tar jag upp i veckans video ?KLIMATKUPPEN?.





  • Tom Araya
    KillBill skrev 2024-09-07 18:44:05 följande:
    Saken är den att medan el från kärnkraft hela tiden blir dyrare att producera så sjunker kostnaden för att producera vind och solkraft. 

    www.svd.se/a/zEyE21/ny-karnkraft-allt-dyrare-kravs-hogt-elpris-for-att-bli-lonsam

    energyplaza.vattenfall.se/blogg/vind-och-sol-kan-ge-mest-energi-for-pengarna
    Den här artikeln är riktigt kass på att redovisa ekonomin inom energisektorn och att tala för skribentens uppfattning. Snarare visar de faktiska siffrorna inga fördelar för andra kraftslag.

    Hur har man räknat fram produktionskostnaden och vad ingår?

    Lönsamheten för andra kraftslag vid låga el-prisnivåer redovisas inte.

    Vilka är kostnaderna och vem bär dem?

    Vilket är tidsspannet man använt för att slå ut investeringskostnader på?

    Diagrammen för produktionskostnader hos gamla och nya verk samt tillgänglighet visar inga jämförande siffror för olika kraftslag, utom i den sista tabellen, men där ser vi inte vad som inkluderats och hur man räknat.

    Om man har jämför framtida kärnkraft mot nutida vindkraft byggd med subventioner och förmånliga statliga lån så blir redogörelsen missvisande.

    Bara kärnkraften får kritiska frågor i Birgitta Forsbergs artiklar | Näringslivets medieinstitut (naringslivets-medieinstitut.se)
  • Tom Araya
    klyban skrev 2024-09-06 13:01:52 följande:
    ...

    Personligen är jag rätt perplexad över att vissa går på dessa pratare vars syfte är inte att utbilda, utan att tjäna pengar och i detta fallet inom området desinformation och konspirationer.


    klyban skrev 2024-09-07 19:11:40 följande:

    Och när jag sen kom till hur hen vill ha pengar via swish och annbat, så inser man att det är inte mycket att hänga i granen längre.


    Du är inte så smart du...

    De flesta aktörer inom mediabranschen är vinstdrivande.

    De flesta artiklar hos valfri mainstreamtidning ligger bakom en betalvägg (=man ber dig om ekonomiskt bidrag).

    Vilka medier använder du dig av?

  • Tom Araya
    Digestive skrev 2024-09-07 15:49:11 följande:
    Det är jag säkert.

    Förslaget om att höja skatten på termisk effekt med 17% fick bifall i riksdagen och när regeringen lade in propositionen "Vårändringsbudget för 2015".

    Proposition 2014/15:99, punkt 9 och återfinns här: www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/varandringsbudget-for-2015_h201fiu21/

    Avgifterna för kärnavfall höjdes enligt artikeln med 72% per kilowattimma och effektskatten höjdes med 17% (och det finns förmodligen mer som ska till) men ingenting av det här ska ha påverkat kärnkraftens lönsamheter överhuvudtaget...

    Svårköpt.

    I samma proposition kan man läsa om morötter för att sätta kärnkraft ur drift samt behålla den ur drift, vilket givetvis ska ses i sin helhet därtill.

    "5.5.3Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

    Regeringens förslag: Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn höjs från 415 kronor till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn."

    Mer intressanta saker går att finna i den här propositionen som exempelvis:

    "Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle höjas (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.26.3). Riksdagen beslutade dock att avslå propositionen (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 201//15:29). Regeringen anser alltjämt att förslaget ska genomföras. I detta avsnitt behandlas därför förslaget."

    Så visst röstades förslagen ner första omgången bara för att återuppstå i en ny tappning och i en vårändringsbudget, varpå bifall i riksdagen gavs.

    Här har vi även Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB utlånade om förslaget:

    "Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) avstyrker förslaget och anför bl.a. följande. Marknadspriser på el har halverats under de senaste fem åren, förnyelseinvesteringar medför att anläggningarna inte är väl avskrivna samt att förväntade nya säkerhetskrav förväntas kräva ytterligare stora investeringar fram till 2020. Ringhals och FKA har inte någon lönsamhet med dagens marknadspriser. Den relevanta prisutvecklingen för kärnkraften borde vara elpriset, som från år 2008 gått ner från ca 60 öre till 30 öre per kWh. Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt är föremål för ett förhandsavgörande av EU- domstolen. Det är inte rimligt att höja en skatt vars existens kan ifrågasättas. Förslaget kan innebära att en eller flera reaktorer måste stängas av i förtid vilket kan leda till att försörjningstryggheten av el i prisområde 3 och 4 är hotad samt att det kommer leda till prishöjningar."

    Och utlåtandet från Svensk Energi:

    "Svensk Energi avstyrker förslaget av följande skäl. Det finns inget rimligt skäl att höja skatten. Det allmänna prisutvecklingen har sjunkit och det finns inte utrymme för ytterligare uttag av skatt på termisk effekt. Tidpunkten att ändra är olämplig. Skatten är ifrågasatt då den kan vara i strid med EU-rätten. Regeringen har aviserat tillsättandet av en energikommission. Förslaget kan ge betydande konsekvenser. Kraftigt ökade kostnader ökar risk för förtida avveckling vilket kan leda till ökad risk för brist på effekt i energisystemet. Vidare leder förtida avveckling till att skatteintäkterna minskar."

    Och i samma regi fortsätter det hos den efter den andra tunga instansen vilket bara är att följa upp i propositionen: www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/varandringsbudget-for-2015_h20399/html/

    Det låter minst sagt som att den dåtida regeringen visste vad som stod på spel eller rättare sagt, förstod hur de skulle göra för att nå sina mål.
    Väl beskrivande av hur verkligheten såg ut.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2024-09-07 21:02:29 följande:
    Förslaget som riksdagen röstade ingenom innehöll nedan citerade förslag - direkt från riksdagens sida - ang skatter som du skriver inte spelade någon roll.

    ...
    ...EN MASSA TEXT...
    ...

    Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, skulle införas givet att man kunde hitta en ansvarsfull finansiering.

    Överföringskapaciteten inom Sverige skulle öka.

    Stöd till havsbaserad vindkraft genom att subventionera kostnaden för anslutningsledningarna i vattnet.

     


    Vilka kraftslag gick med vinst med el-priser på 30 kr Kwh?
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2024-09-07 21:42:31 följande:

    Här kan du se historiska elpriser från 2012 och framåt från ett elhandelsbolag. Det finns också en sammanställning av händelser som påverkat priset.

    www.skekraft.se/privat/elavtal/historiska-elpriser/

    Så här skriver Vattenfall om produktionskostnader 2022

    energyplaza.vattenfall.se/blogg/vind-och-sol-kan-ge-mest-energi-for-pengarna

    Man kan räkna bort 1/6e del från de kostnaderna för att omvandla SEK2022 till SEK2012. Sen har det tillkommit och försvunnit vissa kostnader för produktionen.

    Det skulle ge att vind, sol och vattenkraft skulle kunna vara lönsam vid ett elpris på 30öre..

    I verkligheten är det kanske priset under de kalla månaderna som är intressanta för lönsamheten, det är under den perioden många med elvärme/ elbaserad värme förbrukar 70% av sin årliga elförbrukning.


    Detta är endast teoretiskt, utan kontroll av hur den faktiska lönsamheten ser ut. 

    Sedan så saknas här en mängd väsentlig information...

    Det framgår inte vilka kostnader som är medräknade.

    Kostnaden för att anlägga ett kraftverk och distrubuera el till kund kan vara uppdelad på flera olika aktörer eller t.o.m. på konsumenten, så det är viktigt att ha med alla kostnader och redogöra för vem som betalar den.

    Har man räknat med skatter och subventioner?

    Har man räknat med räntor när bolag lånar ut till varandra till högre ränta än det ursprungliga banklånet för investeringen?

    Det framgår heller inte på vilken tid man slagit ut investeringskostnaderna.

    Detta är endas
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2024-09-08 01:39:23 följande:

    Tidigare länk som kanske besvarar dina frågor - från en privatperson om jag förstod rätt, så kan inte avgöra äkthet i uppgifterna

    www.aktiefokus.se/2011/08/elmarknaden-del-2-produktionskostnader-for-ny-el-skatter-avgifter-och-bidrag/


    Text kopierad från sidan du länkar till:

    Utan skatter, avgifter och bidrag förvrids kostnaden för ny kraftproduktion något, vilket förstås är syftet med systemen. Utan dessa styrmedel så träder den i Sverige kontroversiella kolkraften fram som det billigaste alternativet, följd av den ungefär lika kontroversiella kärnkraften. Vindkraften blir mycket dyrare utan bidrag. Lite längre ner i inlägget kommer några ord om bidragen till vindkraften och skatterna/avgifterna för kärnkraften.



    Produktionskostnader för gammal el

    Elproduktion från gammal kärnkraft och vattenkraft är mycket billigare än produktion från nya anläggningar. Anledningen är att kärnkraft och vattenkraft kräver stora ursprungliga investeringar, men att anläggningarna många år senare är avskrivna och de enda kostnaderna som finns kvar är underhållskostnader. Exempelvis byggdes de svenska kärnkraftverken på 1970- och 1980-talen för ca 25 års drift, men livstidsförlängs idag för upp mot 50-60 års drift. Den svenska vattenkraften är också till åren då den huvudsakligen är byggd på 1950- och 1960-talen.


    Så några exempel på produktionskostnader för gammal el: Fortum redovisar i sina årsredovisning för de senaste åren en genomsnittlig produktionskostnad på ca 25 ?/MWh för hela sin elproduktion (förutom i Ryssland). Norska Statkraft, som i princip enbart har vattenkraft, redovisar i sin årsredovisning för 2010 en produktionskostnad på endast 7 ?/MWh*! Marginalerna har inte varit att leka med de senaste åren för Statkraft då elpriset i genomsnitt var ca 42 ?/MWh under perioden 2006-2010. OKG redovisar på sin hemsida en genomsnittlig kostnad för sin kärnkraftsel på ca 35 ?/MWh*.


    Politiska styrmedel ? skatter, avgifter och bidrag

    Skatter, avgifter och bidrag/subventioner spelar alltså stor roll för produktionskostnaden för ny elkraft och därmed också för vad kraftbolagen bygger! Nedanstående gäller Sverige. I Finland finns förslag på andra skatter för gammal vattenkraft och kärnkraft, vilket beskrivs i detta inlägg.


    Bidrag till vindkraften ? elcertifikat: 15-35 ?/MWh


     


    Elcertifikat fungerar i korthet som så att svenska staten delar ut ett elcertifikat per producerad MWh vindkraft, bioenergi och viss vattenkraft. Dessa certifikat måste elhandelsbolag (som köper el från elproducenter för vidareförsäljning till elkonsumenter) köpa en viss lagstiftad kvot av och på så sätt skapas en efterfrågan på elcertifikaten. Priset på elcertifikaten styrs av utbud och efterfrågan och har sedan 2006 varierat mellan ungefär 15-35 ?/MWh. I beräkningarna som utgör grund till figurena för produktionskostnaderna ovan så är medelvärdet 25 ?/MWh. Bidraget till vindkraften i form av själva elcertifikatet kommer alltså från staten, men kostnaden läggs över på elkunderna.


    Varför byggs då den nya kraftproduktion som byggs?

     




    Vindkraft: Det byggs mycket vindkraft eftersom det är det billigaste som är möjligt att bygga i Sverige!

    Vattenkraft: Storskalig vattenkraft är politiskt omöjligt att bygga i Sverige och situationen är liknande i Finland. Det är endast möjligt att bygga småskalig vattenkraft eller att uppgradera befintliga verk.

    Kärnkraft: Politiskt osäkert läge i Sverige, men byggs däremot i Finland eftersom det är bland det billigaste som är möjligt att bygga.

    Konventionell värmekraft: Politiskt omöjligt i Sverige, men är på frammarsch i resten av världen. Förklaringen är att det är billigt att bygga med en låg investeringskostnad och kort byggtid. Det som kostar är framförallt bränslekostnaden (kol eller gas).

    Elpriset måste vara drygt 45 ?/MWh för att det ska vara lönsamt med vindkraft och drygt 55 ?/MWh för att det ska vara lönsamt med kärnkraft och vattenkraft. 2006-2010 var medelpriset ca 42 ?/MWh.
Svar på tråden Regeringens el-fiasko