Regeringens el-fiasko

Vardå?
Inte i det du citerat här i alla fall.

Nej, de tjänar pengar på att låna ut pengar. Det är inte bara enskilda vindkraftbolag som går med förlust, utan hela vindkraftbranschen totalt går med förlust, vilket lär vara mycket ovanligt.Ja och det är ganska logisk att en numera utbyggd kraftkälla som inte har en stabil produktion och därmed kan bidra till balans, ökar behovet av balansering på andra sätt, vilket leder till kostnader.Vilka siffror?
Det låter som en vinkling av att även priset påverkar kostnaderna.
Men i den text du tidigare delade här så säger ju AJ att balanskostnaderna inte har ökat. Hur ska vi ha det nu?Alltså behov som ökat av att stabil produktion minskat och instabil produktion har ökat.Läste du själv texten du delade?
De enda kraftslag som nämndes som avsedda att gynnas var förnyelsebara kraftkällor och kraftkällor med fossila bränslen. Kärnkraft nämndes inte alls i det sammanhanget. Möjligen kan man med god vilja anta att alla kraftslag avsågs att gynnas, men det sägs inte uttryckligen. 

@Padirac

Vindkraften har inte mindre gynnsamma förutsättningar än vad den nedlagda kärnkraften hade. De förutsättningar som kan påverkas politiskt var inte relevanta för dig när du hävdade kärnkraftens olönsamhet, så vi gör väl lika nu och bara förklarar vindkraften som olönsam rätt och slätt. Lägg bara ner de olönsamma kraftverken, så har vi det problemet löst....

Ang balanseringskostnader...
Kopierat från Svenska kraftnäts hemsida:

"I och med att balansansvaret gäller för medeltal över drifttimmen, så går det inte att fördela alla kostnader vid avräkningen. Svenska kraftnät får stå för mellanskillnaden. De senast åren har Svenska kraftnäts kostnader för balansering ökat markant."

Balansering av kraftsystemet | Svenska kraftnät (svk.se)

"mer volym" av vaddå, stödtjänster, varför större volymer?

Det bor en liten politiker i Anna, så försiktigt och diplomatiskt hon uttrycker sig, dör allt ska lindas in till oigenkännlighet innan det presenteras.

Noll nya investeringsbeslut i vindkraftverk senaste kvartalet | Affärsvärlden (affarsvarlden.se)

Volymerna för FCR-D upp och FCR-D ned är ganska lika, men har båda ökat påtagligt.

Frekvenshållningsreserv störning uppreglering (FCR-D upp) | Svenska kraftnät (svk.se)

Frekvenshållningsreserv störning uppreglering (FCR-D upp) | Svenska kraftnät (svk.se)

Behov av reserver idag och i framtiden | Svenska kraftnät (svk.se)

Framtida volymbehov | Svenska kraftnät (svk.se)

Som du ser här har sol- och vindkraft väldigt små möjligheter till att reglera balansen, utan det mesta av regleringskapaciteten finns hos vattenkraften.
Utbud på marknaderna för reserver | Svenska kraftnät (svk.se)

Du ser ju på siffrorna att upp- och nedvolymerna är relativt lika, därför ska båda tas med när saken diskuteras.
Du ser också att siffrorna ökar, vilket du inte har kunnat förklara.

Självklart är dessa svängningar påverkats av att vi ökat väderberoende kraft och minskat den stabila kraften, det är den bakomliggande orsaken till det ökade behovet av balansreglering.
En kabel är såklart inte orsaken, eftersom beroendet av den kabeln kommer av det jag redan har nämnt.
Ska man försöka se vad skillnaden i kostnader har för orsaker så måste man också leta efter andra skillnader i andra relevanta delar och se om det finns kopplingar.. I detta fall finns inte skillnaden i nämnda kablar, utan i krig och ökad andel väderberoende kraft i förhållande till mer stabil kraft.

Istället för att spela papegoja måste du ifrågasätta vad saker beror på. 
Det finns bakomliggande orsaker till det som här hävdas, vilka du hittar om du letar bakåt och inte nöjer dig med vad folk vill framställa av politiska skäl.

Exempel:
Lönsamheten har minskat eller att priset på företagets tjänster har ökat.
Detta för att våra kostnader har ökat.
Kostnaderna har ökat för att vi reser mer.
Vi reser mer för att personalen arbetar längre bort från hemmet
Att personal arbetar längre bort från hemmet beror på förändrad rekryteringsprocess, att vi har avvecklat lokala kontor och marknaden kräver mer arbete hos kunden.
Förklaringen finns i den samtida förändringen.
Det är den förklaring som saknas i det påstående du citerar.

Men det är ju bara en del av sanningen. Vi blir ju mer beroende av överföringarna till/från kontinenten (för att reglera balansen) om vi avvecklar egen produktion. Vilken typ av produktion som avvecklas eller byggs ut har också betydelse, eftersom vi på så vis kan skapa mer/mindre stabilitet.Den har jag presenterat, men du tar den inte till dig. Gör det inte till mitt problem.Teoretisk funktion finns på andra håll också, men det är bara i vattenkraften som det även finns kapacitet av betydande mått.

Jo, jag pratar om nu och i framtiden eftersom vi har gjort stora förändringar i vår el-produktion under 2000-talet och hur det kommer att fungera i framtiden hänger mycket på vad vi gör nu, om vi bygger ut stabil eller icke stabil produktion eller överföringskapacitet.2026 och 2027 förutspås vi ha mestadels underskott om inget radikalt händer med vår el-produktion, vilket det inte ser ut att göra då investeringsviljan i sol- och vindkraft har minskat och regeringen är ovillig till statlig investering eller statliga lånegarantier för kärnkraft.

I övrigt tillför du inget som är relevant i frågan om att balanseringsbehovet ökar och även kostnaderna för det och varför dessa ökar.