BF Augusti 2021
Hejsan! Har plussat nu i helgen och har BF 1/8. Är 36 år och detta blir andra barnet för oss; har en fyraåring son. Känns nästan overkligt att vara gravid igen och kan inte fatta att det har gått fem år sedan sist 
.
Inlägg från: Seven Costanza
|
-
-
Till er som inte känner några symptom: Det gör inte jag heller förutom möjligen trötthet och lite lite ömma bröst ibland; är gravid med andra barnet i ungefär vecka 6+4 nu och det var samma genom hela min första graviditet. Enda som märktes var att magen blev större så om det inte hade varit en planerad graviditet skulle jag ha kunnat gå läääänge innan jag förstod någonting. Jag bokade in ett tidigt VUL privat den gången i ca v 8 eller 9 just eftersom jag inte kände mig gravid, och allt var normalt. Är så tacksam att inte vara illamående så man får se det positiva med brist på symptom.
-
Grattis till graviditeten! Jag är gravid med andra barnet och mådde precis som vanligt hela min första graviditet så det är absolut inte alla som mår illa. Jag har inte mått illa nu heller men är märkbart tröttare och mer lättirriterad än förra gången - lite ont i brösten har jag haft också. Går in i vecka 10 idag (BF 1/8) så det är snart dags för KUB. Kört att jag inte VET att allt är bra men jag utgår från det eftersom allt gick fint förra gången, och det är roligare att vara glad så länge man kan, än tvärtomAnonym4848 skrev 2020-12-27 11:14:40 följande:
Jag är snart 35 och plussade i måndags, första gången i livet. Vi slutade skydda oss för ca 9 månader sen. Är idag i v. 5+3. Har ju förstått att man inte direkt är ensam att vara orolig och tänka katastroftankar. Tänker att det är typ 1% chans att detta ska gå vägen.. hur ska man orka härda ut till kub-testet i v. 13?! Och tänk om oron inte alls lägger sig efter det heller? Är orolig pga ålder, och pga att jag knappt känner nåt. Har ont i brösten, det är allt. Läst att illamående är tecken på en hälsosam graviditet, att statistik säger att man har ökad risk för missfall om man inte mår illa osv. Hur tusan ska man tänka?! Vill ju kunna vara iaf lite glad..
.
-
Jo så är det ju - man får försöka stoppa sig själv och säga typ det här är bara tankar, det är ingenting som säger att det kommer att bli så. Men det är klart att det är sega veckor fram till KUB.Anonym4848 skrev 2020-12-27 13:27:27 följande:
Tack snälla! Och grattis till dig med. Och tack för lugnande ord..du har ju förstås helt rätt och jag försöker tänka att man ändå inte kan styra över detta osv. Men så läser man nåt på nätet man inte borde läst och sen är man igång igen..
-
Jag gick in i vecka 10 igår och har också haft det sådär, men det har blivit lite bättre. Ser väldigt gravid ut på em/kväll men helt som vanligt på morgonen.Jenjenh skrev 2020-12-28 14:42:43 följande:
Någon mer som blir otroligt svullen om magen så det gör ont efter att ni ätit? Jag går till att bli 4-5 månader gravid om magen och spänd som tusan efter mat. Pågått i ca 5 dagar nu och går in i vecka 10 på fredag. Jag blir så svullen och ont så jag är liksom inte hungrig mer på dagen förrän sent på kvällen.
-
Stort grattis! Känner heller inget, är i vecka 10 och gjorde inte det i min förra graviditet heller, så om den inte hade varit planerad skulle jag inte ha förstått något förrän jag var LÅNGT gången. Allt gick bra så jag utgår från det nu också. Alla har absolut inte symptom! Lite ömma bröst och uppsvälld här också men inget illamående alls. Bara trött.Tellie skrev 2020-12-28 12:58:21 följande:
Hej! Jag hoppar in här, borde vara vecka 7 nu efter 4 ivf, känns helt sjukt att jag plussat för första gången i livet och efter att ha kämpat med alla dessa behandlingar. Tror knappt fortfarande att det är sant och är i princip helt knockad av oro för missfall eller MA. Känner i princip ingenting, ömma bröst kan komma emellanåt, annars mest uppblåst mage, särskilt på kvällarna. Uteblivna gravsymptom gör mig inte mindre orolig..
Så skönt att få skriva av sig här och lycka till alla med-gravida!
-
Jag försöker äta mer fullkorn så har jag börjat med fullkornsgröt med katrinplommon på morgonen för att få igång magen (vanligt med gaser och förstoppning i graviditeten).Jenjenh skrev 2020-12-28 17:10:46 följande:
Har du märkt ngt som gjorde det bättre eller sämre? Ändrade du ngt I kosten?
Som det va idag på jobbet va det hemskt efter lunch, kunde inte sitta ner ens pga smärtan, vågar inte fisa där liksom så allt hölls inne ????
-
Har också BF i början av augusti och går in i vecka 11 idag. Fyller snart 37 och har just nu nästan inga symptom förutom trötthet - hade jätteont i brösten i början men det har avtagit och har heller inte varit illamående. Dock har jag redan ett barn och det var samma i den graviditeten dvs nästan inga symptom och allt var bra ändå. Ska också till BM imorgon och då ska vi boka tid för KUB så det är första milstolpen där man äntligen får veta om det finns någon därinne och om allt är bra. Lite mer orolig den här gången känner jag då jag inte kände till exempelvis missed abortion förra gången så då oroade jag mig inte över bristen på symptom. Det går snabbt till KUB nu!Enell83 skrev 2021-01-03 04:14:28 följande:
Hej! Ny här. 37 år och plussade redan i november, bf kring månadskiftet juli/augusti. Detta är första barnet så tänker att jag kommer att gå över tiden mot augusti. Har varit på ett första hälsosamtal hos bm och har inskrivning på måndag! Hoppas att allt ser bra ut. Är jätte orolig med mycket tankar. Har haft alla möjliga symtom men de har blivit svagare så känner mig nervös över om det är en levande graviditet eller inte. Glad över att få vara här och dela lite tankar och förhoppningsvis resten av resan ocså!
-
Nej det kan jag inte påstå. Om inte graviditeten hade varit välplanerad så skulle jag säkert inte ha märkt något förrän magen blivit större. Vi har inte berättat för någon den här gången pga att vi vill vänta så länge som möjligt att berätta för vårt barn - dels för att bespara honom ifall det blir missfall men även för att barn inte har så bra tidsperspektiv så det känns ju som en evighet till månadsskiftet juli/augusti (det tycker man ju själv nu också i och för sig). Men just eftersom ingen vet förutom min man så känns det nästan som att jag glömmer bort graviditeten ibland! Skämt åsido men det är så trista veckor innan man får veta om allt verkar bra och kan börja berätta för folk så jag hoppas verkligen att jag kan få KUB tidigare snarare än senare (har läst att det kan vara mellan 11+5 och 13+6).Enell83 skrev 2021-01-03 21:00:11 följande:
Hej, ja hoppas verkligen att vi båda snart får svar, eller symtom. Kom symtomen längre fram för dig med första? Känner att det varit lättare om jag inte haft symtom i början än att jag haft som sedan avtagit. Har ju inte vågat berätta för så många ännu. Känns jätte jobbigt. Samtidigt tänker jag att det kan ju vara helt naturligt att man får mindre symtom när moderkakan börjar ta över. Men det är inte förens i vecka 12 om jag förstått det rätt. Längtar så till KUB!
Ser att det är fler som ska på första besöket imorgon. Lycka till alla!! Spännande att höra hur det gått.
-
Har du skyddat SGI:n hittills? Om dina FP-dagar är slut kan du söka någon kurs på minst halvfart och skydda SGI genom studier, annars behöver du ju skriva in dig på arbetsförmedlingen - då skyddas SGI som arbetssökande.Anonym (Funderande) skrev 2021-01-04 08:27:48 följande:
Hej! Skulle behöva lite svar för kön till Fp är låååång haha!
Jag blev väldigt oväntat gravid med tredje barnet. Jag har varit föräldraledig sen 2017 med plugg mellan barn 1 och 2 dock.
Men har inget jobb att gå tillbaka till, dock olika timanställningar är möjliga men inget som fyller ut 5 dagar i veckan och inte heller tillräckligt med föräldraledighet på bRnen att ta ut heller och som börjar förskolan i mars.
Så i mars står jag antingen arbetslös eller med timanställning. Ekonomiskt klarar vi oss men det jag funderar på är föräldrapenningen. Jag har ju blivit gravid innan min minsta är 1 år och 9 månader så jag antar att jag får behålla min föräldrapenning men att min SGI går förlorad om jag inte lyckas skydda den med arbete 5 dagar i veckan? Eller tänker jag helt fel?