Inlägg från: Anonym (Sean) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Sean)

    Styvmamma-upproret

    Ess skrev 2020-03-15 17:48:52 följande:

    jag ser ingen anledning till en nyfödd ska sitta i bilen, antingen får de avstå eller så får de träna när det går.

    Sammanboende föräldrar har oftast inte så stor skillnad i ålder mellan barnen. 


    Sammanboende föräldrar har båda ett intresse av att förändringarna inte skall bli för stora för de barn som finns när syskon kommer. Jag gav i mitt exempel heller inte någon ålder på de äldre barnen. Hockey kan de börja med i sex-sjuårsåldern.

    I det här fallet gav jag dessutom först förslaget att mannen kunde komma överens med sin partner om att hon tar hand om babyn mer de veckor han har sina äldre barn, för att sedan kunna betala igen till henne genom att ta mer ansvar för den lilla under ensamveckorna. Om hon inte kan se att det är bättre för hennes lilla, eller om hon inte bryr sig mer än så om sitt barn än att offra babyns bekvämlighet för sin skruvade syn på rättvisa så får pappan lösa det på det sätt han kan utan att heller svika sina äldre barn.

    Och jag antar att du skulle sätta barnet i bil om du var ensam och skulle till affären, eller om du ville hälsa på en kompis som bor en bit bort? Jag ser ingen skillnad i upplevelse för babyn om det istället tar en tur med pappa till ishallens parkering t.o.r.

    Om man som partner däremot driver på att de äldre barnen skall offras för att det skall vara någon märklig millimeterrättvisa de veckor de äldre barnen är hos sin pappa så skulle jag säga att det är ett bra sätt att göra sig förtjänt av epitetet styvhäxa.
  • Anonym (Sean)
    Ess skrev 2020-03-15 19:19:11 följande:

    Även i kärnfamiljer får större barn stå tillbaks när det kommer små. Likadant får de stå tillbaks om ett barn har tex medicinska problem. 

    Jag ser inga problem med att de större får ta ett eget ansvar eller stå tillbaks om det inte funkar. Sen kan det va så att ofta funkar det, men ibland inte, och då får de låta bli träningen när det inte funkar. 

    Tycker den andra föräldern att det är viktigt att de tränar varje gång så får den föräldern köra.

    Jag skiter totalt i vad andra kallar mig, för alla får stå tillbaks och kompromissa även särkullar.


    Så du tycker alltså att (eftersom exemplet hela tiden handlat om pappor med flera barnkullar) mamman skall kliva in för att pappan inte tar ansvar?!

    Hur kommer det sig att män hela tiden skall få frikort istället för att de faktiskt får börja ta lika stort ansvar för alla sina barn som barnens mammor?

    Det är väl lika illa om han lägger över ansvaret för bebisen på sin partner (dvs utan att ha kommit överens om att de delar upp det så att han tar mer ansvar under ensamveckorna) som om han skiter i sina barn sedan tidigare och avkräver deras mamma att ta ansvar för, säg, en sexårings skjuts till aktiviteter.

    Vad är det förresten som säger att det bara är mamman som tycker att aktiviteten är viktig? De flesta normalfuntade föräldrar brukar låta barnen gå på aktiviteter som barnen själva gillar och det är de som själva driver på att få komma iväg på sin träning.

    Det du i princip säger genom detta är att de äldre barnens mammor gör rätt i att tjata och gapa om sina barns rättigheter och driva på att mannen skall strunta i sin baby, eftersom du anser att hans nya skall kräva att han gör som hon vill för deras gemensamma barns räkning på bekostnad av de andra.

    I så fall fattar jag inte grejen. Då ses mannen som en mes som bara styrs av den starkaste kvinnorösten, och så illa hoppas jag verkligen inte att det är med era partners. Själv skulle jag aldrig välja att leva med en partner som inte tog ansvar för alla sina barn.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (V) skrev 2020-03-15 19:52:39 följande:

    Bullshit! Nu är inte det supervanligt men de gånger som en liten sladdis kommer in i en kärnfamilj så blir den lilla en liten maskot som alla gullar med samtidigt som de äldre barnen fortsätter leva vidare sina normala liv.

    En styvmamma får uppleva nåt annat, helt plötsligt ska hon inte bara ta hand om sin egen bebis utan också försvara sig gentemot silverryggen och hans gorillaungar som klänger på honom.


    Ja, de äldre barnen i en kärnfamilj fortsätter att leva sina liv eftersom båda föräldrarna har ett intresse av att de äldre skall få gå kvar på sina aktiviteter osv.

    I en familj med särkullsbarn ligger ansvaret för att de äldre barnen får fortsätta leva sina liv på den förälder som tog med dem in i boet. Det ansvaret delas inte med partnern.

    Pappan, i det här fallet, kan då som sagt prata med sin partner och komma överens om att han tar mer ansvar för babyn under ensamveckorna för att frigöra tid under de veckor hans äldre barn bor hos honom så att han då kan fortsätta att finnas till också för dem.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (V) skrev 2020-03-15 20:35:00 följande:

    Visst är det så men det är inte styvmorsan problem. Jag tror någonstans att ni som är anti styvmammor borde börja kritisera de riktiga antagonisterna istället. Papporna!

    Vet du varför det kommer sig att så många styvmammor är arga? Jo för att deras män leker festfixare när de tidigare barnen är där o när det väl är barnfritt där så tror vissa män att de kan vila upp sig alternativt passa på att gå ut o träffa den där polaren som vill dricka öl.

    Många män tar ansvar för de gemensamma barnen när de tidigare barnen inte är där men många slappar lite för mycket.


    VAR skriver jag att det är styvmammornas ansvar???? I snart sagt varje inlägg skriver jag att det är papporna som har ansvar. Jag är inte anti styvmammor även om jag själv kallas bonusförälder, men jag ifrågasätter när skulden inte läggs där den hör hemma.

    Och jag är ledsen, men som du håller på låter det som om du helst skulle vilja utrota alla tidigare barn, eller skicka dem till deras mammor -för kvinnor har visst större ansvar i er värld OM de var de första som fick barn med männen.

    Min tes är hela tiden att det är männens ansvar. De har ansvar gentemot ALLA sina barn, deras partners har ansvar för de gemensamma. Om han sviker sin partner och drar ut och dricker öl på ensamveckorna så är det fortfarande HAN som skall skuldbeläggas och inte hans ex eller de äldre barnen.

    Kanske är det just det beteende ni ser hos era flata män som var det som gjorde att hans förra förhållande tog slut...
  • Anonym (Sean)
    Ess skrev 2020-03-15 20:50:34 följande:

    Jag har inte sagt att ansvaret ska läggas över på mamman, men om hon vill att de ska träna varje gång så får hon ta det ansvaret. Annars får de bara gå på hennes veckor om det inte funkar längre, eller sluta helt.

    I en kärnfamilj så kommer man överens om hur mycket tid det finns att lägga på aktiviteter, för det är även annat som ska hinnas med, och det säger sig självt att det blir mindre tid åt varje barn när det kommer fler. Det kostar både tid och pengar, och båda delarna blir det mindre av med fler barn. Det är pappan och den nya som bestämmer om det finns tid att de ska kunna ha aktiviteter på hans umgänge, mamman bestämmer under sitt.


    Varför skulle inte pappan kunna få det att funka på sina veckor? Hur kommer det sig att du ser på män som så handlingsförlamade? De män jag möter skulle definitivt klara av att sköta både en liten och fixa så att äldre syskon kommer iväg på aktiviteter.

    Om den nya partnern inte har ansvar för mannens barn har hon väl heller ingen beslutsrätt i barnens aktiviteter så länge som pappan sköter det hela utan att hon behöver hjälpa till.
  • Anonym (Sean)
    Ess skrev 2020-03-15 20:57:20 följande:

    Det är inte så i verkligheten att de kan fortsätta utan att få sina cirklar rubbade. Pappan har sitt delade ansvar för de små barnen även under umgänget med de större. 

    I en kärnfamilj är det självklart att de äldre får stå tillbaks, men särkullar ska fortsätta att leva i sin fantasibubbla där de har den stora huvudrollen.


    Så du har aldrig tagit med dig dina yngre barn när du lämnat/hämtat på aktivitet eller hos kompis? Du har aldrig dragit med en baby till tandläkaren/läkare för att äldre syskonet skulle på kontroll? Det brukar nämligen vara så de flesta föräldrar löser logistiken när yngre syskon kommer. Men du kanske alltid ordnat barnvakt för babyn om din man varit borta när äldre barn haft en tid att passa.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-15 21:21:43 följande:

    V har ju hela tiden hållit sin man ansvarig. Jag fattar inte varför du vänder på det hela tiden. Du måste väl ha hennes historia väldigt klar för dig nu? Hon beskriver vad han höll på med. Väldigt tydligt. Varför anklagar du då henne för att skuldbelägga nån annan?


    Du som är trådens ordningsvakt kanske kan berätta för mig var jag skriver att styvmammorna (eller mannens nya partner kanske jag skall skriva till dig) har ansvar? Var har jag inte lagt ansvaret på mannen för hans barn?
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-15 21:28:19 följande:

    Jag tror du får förstå Ess historia lite bättre för att förstå vad hon menar. Det är inte bara upp till exet att avgöra vilka aktiviteter som deras barn ska ha, Ess och hennes make avgör vad han hinner göra för sina äldre barn utan att det ska gå ut över Ess och deras gemensamma barn.

    Jag misstänker att just det här exet avgjorde deras barns aktiviteter mycket på egen hand och ville sen sätta press på Ess make att genomföra skjutsningar helt enligt exets åsikter.

    Ess får rätta mig om jag har fel.


    Anonym (Karin) skrev 2020-03-15 21:32:24 följande:

    V håller sin man ansvarig. Men det du pratar om nu är att mannen har ansvar för alla sina barn. Då har V berättat om hur hennes man gjorde när han "tog ansvar" för sina barn. Nämligen, ena veckan: festfixare för sina tidigare barn Nästa vecka: tog semester och vilade upp sig. Så gjorde han.


    Nu diskuterade jag inte Ess eller V i inläggen där jag lyfte exemplen om att skjutsa till hockeyn, och jag var tydlig med att mannens ansvar gäller alla barnen. Det blir då jävligt märkligt när de utgår från sina liv i svaren. Om de nu skulle hålla med mig om att mannen har ansvar för alla sina barn vore det väl enklast i kommunikationen att skriva att de håller med om det, men att deras egna erfarenheter är att männen svikit (antingen dem eller barnen).

    F.ö. anser jag inte att du skall behöva springa runt som nån medlare och förklara vad dina polare menar. Låt dem tala för sig själva istället, de är fullt kapabla till det.
  • Anonym (Sean)

    Ok, syftet med tråden var kanske från början för TS att få till en förändring, men rätt snabbt hängde hon på alla de som visserligen LÅTSAS lägga ansvaret på sina män, men egentligen anser att exen utbildar stridspittar vars uppdrag är att försöka förstöra för den nya.

    Kvinnor som driver tesen att sexåringar kan ta sig själva till hockeyträningen om inte deras mammor kan se till att köra också på pappaveckorna och annars får väl ungdjä***n stanna hemma då och titta på när pappa snusar bebis med sin nya. Kvinnor som säger att alla får mindre tid med pappa när syskonen blir fler -bara inte deras lilla bebis, som inte skall behöva se att pappa skjutsar syskonen till träningen vv (att jag dessutom aldrig sa att pappan skulle sitta på parkeringen utan bara att det var så långt liten behövde följa med t.o.r. om dess mamma inte ville/kunde vara med barnet under den tiden struntar man såklart i för att utmåla mina förslag som omöjliga).

    Den hyllas som hjälte som såg till att umgänget slutade så snabbt som möjligt och som dessutom har en partner som kan instämma i att hans barn är otrevliga typer (självklart formade av hans ex -kvinnan bakom allt djävligt).

    Inte EN enda av er andra reagerade på svaret om att sexåringar kunde åka själva till hockeyträning om inte deras morsor ville köra. För er var det alltså en helt ok tanke -till och med så att det gick att spä på lite extra genom att lägga lite klimatkrisansvar på ungen också. Det säger en hel del om er faktiskt!

    Typ varenda svar jag skrivit om att pappan har ansvar för ALLA sina barn har fått tumme ner -så uppenbarligen finns det dem som i det tysta tycker att mannen inte skall behöva ha ansvaret, åtminstone inte om det gäller särkullarna.

    För självklart går det inte att tänka att ens partner faktiskt skall få fortsätta bygga goda relationer till ALLA sina barn. De äldre har ju haft sin del av pappa tills de gemensamma barnen kom, så nu kan de ju maka på sig ut i marginalen. För den är en idiot som menar att det faktiskt går att bygga goda relationer med särkullarna.

    Istället för att reflektera över vad de som faktiskt lever i välfungerande flerkullsfamiljer kan bidra med så hånas de erfarenheterna, för det sticker i ögonen att det faktiskt ligger i ens egen makt att kräva och jobba för förändring.

    Shit, trodde vi kommit längre! Men behovet av en man är visst större än att avkräva dem ansvar och också se att han har skyldigheter gentemot alla sina barn.

    Nää, hörrni styvmammor (och ni som inte vill kallas det). Gör nu som TS brukar uppmana -fyll tråden! Femhundra sidor klagomål till utan önskan om, eller förslag på vägar till, förändring (om inte förändringen blir att styvungarna slutar komma)!! Heja, heja!

  • Anonym (Sean)
    Anonym (V) skrev 2020-03-16 07:40:52 följande:

    Det är lite humor att se hur lätt du går upp i falsett över vadå?

    Jag kan bara tala för mig själv och en sak ska du ha klart för dig - du ska inte avkräva ett skit av mig när det kommer till att begära att jag ska kämpa för din sexårings (för jag börjar fatta att den här sexåringen är din egna) rätt till tid med sin egna farsa. Den biten tycker jag att en styvmamma ska lägga ner helt, det enda som jag prioriterar är att kämpa för min egen unges tid i rampljuset.

    Du får kämpa för ditt eget barn helt enkelt och det är väl du som är så himla desperat att hålla dig på god fot med ditt ex, plocka honom istället för att racka ner på styvmorsan om du är så himla missnöjd. Hon bör spara energi och lägga den på de som är viktigast för henne, dvs hon gör exakt samma sak som du själv gör ändå så sluta hyckla.


    Braaa där V, du tog uppmaningen direkt!!! Duktig blodhund!!

    Mot femhundra sidor klagomål till utan någon vilja till verklig förändring (om inte förändringen är att slippa hans ungar). Heja heja!!

    Att sådana som Smulpaj och jag finns, som faktiskt fått det att funka i flerkullsfamiljer är bäst att negligera. Det skulle ju betyda att det faktiskt åligger era män att ta ansvar och att ni skulle kunna få era liv tillsammans att fungera. Men, nä, det kräver kommunikation och det är ju såå mycket enklare att hänga här och vältra sig i hur synd det är om er.

    Ja, jag svarar dig på din egen nivå eftersom du i varje inlägg som inte handlar om att bli struken medhårs har ett språk och en ton som inte inbjuder till dialog.
  • Anonym (Sean)
    smulpaj01 skrev 2020-03-16 07:47:37 följande:

    Styvmamman kan ju ha sin viloperiod varannan vecka när pappan roddar alla barn och hemmet. De flesta styvmammor i denna tråd borde älska en sån lösning då de slipper se de äckliga, bortskämda skitungarna som exhäxan har misslyckats kapitalt med gällande uppfostran. Hon kan passa på att jobba länge, gå ut och dricka vin med sina vänner, ha sovmorgon m.m.

    Win-Win för alla!


    Nämen, slutaaaa! Du kan väl inte mena att det finns en lösning på problemet!!! De jobbar ju för femhundra sidor till av oemotsagt gnäll.

    Att män skulle ha ett ansvar, och faktiskt också kunna ta det är ju o-m-ö-j-l-i-g-t!
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Inga) skrev 2020-03-16 07:48:02 följande:

    Mycket träffsäkert beskrivet. Det är detta som sker i många ombildade familjer. De yngsta barnen är de som glöms bort och hamnar i skuggan av de äldsta. I mitt eget fall så är exemplen så många: min sambo skriker och skäller åt vårt minsta barn men är mild och tålmodig med de äldsta. Hsn är hård och kräver självständighet från den minsta men är slapp och servar de äldsta. Min yngste får ärvda leksaker och kläder från halvsyskonen medan de äldre får splitter nya. De äldre halvsyskonen ska med på alla familjesemestrar, övrig tid sitter vi hemma för sambon får så dåligt samvete över att åka någonstans med bara mig och vår minsting. Jag går på alla utvecklingsamtal, skolavslutningar, BVC-besök och tandläkarbesök etc ensam med vårt lilla barn, sambon går på sina äldre barns grejer men inte vår minstings. Min sambo är frånvarande den veckan vi bara är vi tre, då passar han på att jobba över och hitta på egna roliga grejer. Han är närvarande den veckan vi är styvfamilj. Högtider och födelsedagar får jag fixa helt och hållet om dom inte infaller på en vecka då vi är bonusfamilj, då hjälper sambon till. Det är helt outhärdligt att leva i detta i längden. Och jag skyller varken på ex eller styvbarn utan på min man. Jag har låtit honom hållas för att jag har velat att han ska få ha sin fina relation till sina äldsta barn och jag ha också haft bilden av att det är synd om de äldsta barnen som är skilsmässobarn. Men nu har jag nått min gräns. Nu är det fan nog! Jag och sambon går som sagt i parterapi pga detta. Har nån något tips på hur jag kan bryta dessa mönster hemma?


    Sätt dig och skriv ner vad som händer under två veckor -ungängesveckan och ensamveckan. Visa honom svart på vitt vad det är han gör och fråga honom om han vill att er yngsta skall behandlas så olika gentemot de äldre. Svarar han att han inte ser problemet så får du ta med det i parterapin som ett stort och grundläggande problem relationen. Blir det ingen förändring får du fundera på om det här är det liv du vill att du och er gemensamma skall leva. Kan han däremot förstå att han orsakar problem med sitt agerande har ni ju något att bygga på. Fortfarande då är det viktigt att fortsätta samtalen och ta hjälp av de redskap er terapeut ger er. Om det här pågått länge och är rotat i honom behöver han jobba hårt på att förändra sitt synsätt.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Inga) skrev 2020-03-16 07:48:02 följande:

    Mycket träffsäkert beskrivet. Det är detta som sker i många ombildade familjer. De yngsta barnen är de som glöms bort och hamnar i skuggan av de äldsta. I mitt eget fall så är exemplen så många: min sambo skriker och skäller åt vårt minsta barn men är mild och tålmodig med de äldsta. Hsn är hård och kräver självständighet från den minsta men är slapp och servar de äldsta. Min yngste får ärvda leksaker och kläder från halvsyskonen medan de äldre får splitter nya. De äldre halvsyskonen ska med på alla familjesemestrar, övrig tid sitter vi hemma för sambon får så dåligt samvete över att åka någonstans med bara mig och vår minsting. Jag går på alla utvecklingsamtal, skolavslutningar, BVC-besök och tandläkarbesök etc ensam med vårt lilla barn, sambon går på sina äldre barns grejer men inte vår minstings. Min sambo är frånvarande den veckan vi bara är vi tre, då passar han på att jobba över och hitta på egna roliga grejer. Han är närvarande den veckan vi är styvfamilj. Högtider och födelsedagar får jag fixa helt och hållet om dom inte infaller på en vecka då vi är bonusfamilj, då hjälper sambon till. Det är helt outhärdligt att leva i detta i längden. Och jag skyller varken på ex eller styvbarn utan på min man. Jag har låtit honom hållas för att jag har velat att han ska få ha sin fina relation till sina äldsta barn och jag ha också haft bilden av att det är synd om de äldsta barnen som är skilsmässobarn. Men nu har jag nått min gräns. Nu är det fan nog! Jag och sambon går som sagt i parterapi pga detta. Har nån något tips på hur jag kan bryta dessa mönster hemma?


    Glömde: ge förslaget att han ger er lilla lika uppmärksamhet och tar ansvar för denne lika mycket under ensamveckan som han gör gentemot något av sina andra barn de andra veckorna.

    ...och vad gäller leksaker och kläder väntar jag bara på att V skall förklara för dig att ditt barn skall dra sitt strå till stacken för attmotverka klimatkrisen och därför inte kräva annat än ärvda grejer! ...om nu inte klimatkrisen bara var något som särkullsbarn har ansvar för i hennes ögon...
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Inga) skrev 2020-03-16 08:29:17 följande:

    Jag håller med om att det är naturligt att småsyskon ärver av de äldre. I just detta fall har jag inte tagit strid. När det är så mycket annat som lillasyskonet bara prioriteras bort i så blir dock även detta med ärvda kläder en nagel i ögat för mig. Men jag säger inget om just det, köper nytt för egna pengar bara.


    Vet du, den kommentaren var mest ironisk.

    Självklart är det bra att ärva sådant som finns och funkar, men det är ju inte så att bara dina pengar skall gå till inköp till er gemensamma. Pappan har som sagt ansvar för alla sina barn, och då kan han ju i alla fall dela kostnader med dig för det som faktiskt behöver köpas nytt.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (V) skrev 2020-03-16 08:49:45 följande:

    Det är väl en klassiker. Ingen människa orkar högprestera och leverera 100 % hela tiden så det är väl då han försöker passa på och slappa. De jobbar på bra för att köra varannan veckas liv med sin yngsta också om man säger så, ingen kvinna orkar med dessa allt eller inget-pappor.

    Förutom Smulpaj och Sean dårå givetvis.


    Nix, jag skulle heller inte orka med Ingas mans beteende. Det är därför jag hela tiden säger att pappan har ansvar för ALLA sina barn.

    Förstår att det sticker dig i ögonen att vi finns som får livet att funka, men det kan finnas ljus i slutet av offerkoftan även för dig.
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Inga) skrev 2020-03-16 09:20:24 följande:

    Ok, så du var ironisk. Förstår faktiskt inte riktigt varför du skriver i den här tråden? Vill du bidra med något konstruktivt eller vill du bara munhuggas? Tråden är till för oss styvmammor som upplever problem i våra familjer.


    Ja, kommentaren om att ditt barn skulle ha ansvar för att bidra till att minska miljökrisen genom att bara ta emot ärvda grejer var en ironisk vink till V som ansåg att ett sexårigt särkullsbarn skulle ta bussen till hockeyträningen så att hen varken inkräktade på familjelivet hos sin pappa eller deltog till att förvärra klimatet. Om du läste vidare i inlägget du citerade skrev jag att jag tyckte att din man skall dela kostnaderna för nya saker till ert barn och inte bara låta dig betala det. Var det så otydligt, eller passade det bara inte in i din syn på mig?

    Tråkigt att du bara har taggarna ute och vänder kappan efter hur det blåser. I ena inlägget kan du säga att mina förslag till lösningar faktiskt skulle kunna vara något att prova och i nästa kastar du skit på mig.

    Det verkar som om det är viktigare för dig att hålla dig väl med de som bara klagar. Men det kanske är vägen framåt för att kunna fylla femhundra sidor till.

    ... Heja, heja!
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Inga) skrev 2020-03-16 16:10:45 följande:

    Jag tar till mig av ditt råd om att stolpa upp de olika veckorna och visa för min man, tack. Men sen blev jag misstänksam när du skrev att du var ironisk. Det är många i tråden som har formulerat sig på ett hårt sätt och då blir man på sin vakt. Jag har inte alls läst vad du och V har skrivit till varandra. Jag är ute efter konstruktiva råd och vill faktiskt på riktigt diskutera fram nya lösningar. Så tack för att du bidrar!


    Nja, du har kommenterat på saker som både jag och V skrivit till varandra, så lite har du nog läst. Men fint om det kunde vara en hjälp att försöka synliggöra problemen för din man.

    Värt att notera är dock att av alla som kritiserar mig och säger att jag inte bidrar till tråden så är det INGEN som brytt sig om att bemöta dina frågor i inlägget du skrev kl. 07.48. Den enda som gjorde ett försök var jag, övriga har bara bitchat på om vilka idioter jag och Smulpaj är.

    Om viljan är att stödja och hjälpa till att hitta lösningar, borde inte åtminstone några av dina anförvanter ha kommit med råd? Det är ju inte så att de inte funnits i tråden på hela dagen...
  • Anonym (Sean)
    Anonym (Ej med i ett uppror) skrev 2020-03-19 21:27:53 följande:

    Jag tycker det är nära nog optimalt! En man jag älskar och ett bonusbarn jag älskar och kommer bra överens med, vars mor inte är omöjlig att ha att göra med. Det kunde vart värre.


    Vad härligt att du mår bra i din relation och med din bonus! Ledsen att du blivit så tråkigt bemött här.

    Jag lever inte längre med föräldern till min bonus, men jag och barnet (nu ungdomen) har fortfarande kontakt. Hen kommer regelbundet hem till oss och ibland gör vi egna saker bara hen och jag. Både mitt ex och den andra föräldern är positiva till vår relation. Om mina barn blir lika härliga ungdomar som hen är så kommer jag att bli glad.
Svar på tråden Styvmamma-upproret