• Anonym (Spegeln)

    Är MIN man otrogen?

    Fick ett mess nu ikväll av någon okänd som hävdar att min man, sedan 9år tillbaka, varit/är otrogen mot mig med en kollega.. Berättaren skriver att hen varit tillsammans med min mans påstådda älskarinna/flickvän syster, och att detta förhållande/otrohet varat i 3-4 år.

    Hjälp, vafan är detta är min första tanke.

    Men ju mer jag läste, ju mer så är det smådetaljer som stämmer in.

    Vad gör jag OM min man är otrogen? Hur konfronterar jag honom? Kommer jag förlåta honom? Vad händer med barnen? Känns som om hjärtat ska hoppa ur kroppen och jag mår illa, vill spy.

    Min man slutar jobbet om ca en kvar, ska jag ta det direkt? Vänta tills imorrn?

    Hjälp mig tänka klart!

  • Svar på tråden Är MIN man otrogen?
  • Anonym (man)
    pyssel skrev 2020-04-28 20:05:59 följande:
    Jag la ingen skuld på någon utan konstaterade att psykologen verkade sakna vissa, ganska självklara, verktyg.

    Ansvar i terapi förhåller man sig lite olika till utifrån var i processen man är, typ av terapi osv. Finns inget universalsvar på det. Det blir också en filosofisk fråga om egenansvar i livet, för den egna personen o likn, en fråga som har en mängd svar när du lägger den i en kontext, som terapi t.ex.
    MIn poäng är att man inte kan säga om psykologen brister i kompetens eller om TS inte vill höra någon annat än vad hon vill höra. Jag tror inte ens den mest kompetenta psykologen i världen kan nå fram till någon som inte vill lyssna och byter psykolog så fort någon inte säger det hon vill höra. För att nå fram till någon krävs tid.
  • pyssel
    Anonym (man) skrev 2020-04-29 12:49:21 följande:

    MIn poäng är att man inte kan säga om psykologen brister i kompetens eller om TS inte vill höra någon annat än vad hon vill höra. Jag tror inte ens den mest kompetenta psykologen i världen kan nå fram till någon som inte vill lyssna och byter psykolog så fort någon inte säger det hon vill höra. För att nå fram till någon krävs tid.


    Jag noterade att psykologen inte når fram med att pusha för separation nu och på det sättet hen gör det. Hur det nu är. Du behöver inte ha någon dragkamp med mig om rätt och fel, för i min ände står det ingen och drar. Du skjuter bredvid mål med den fokus, om du nu är intresserad av att diskutera motivation med samtalet som verktyg med mig.
    #inteensamaldrigglömd
  • molly50
    Anonym (Jag har varit i din situation) skrev 2020-04-29 12:31:20 följande:
    Bra skrivet !
    Tack!  
  • Anonym (Spegeln)

    Hej alla.

    1. Anledningen till att jag funderar på att byta psykolog är för att hen tycker att jag ska skilja mig. Att jag ska kasta ut min man. Jag har berättat redan från början att jag fortfarande älskar min man och att jag vill försöka ge honom och oss en chans. Men det känns som att min psykolog inte möter mig där, är man otrogen så ska man skiljas, punkt. Jag vill inte skilja mig! Men sen om det i slut ändan blir så, ja då vet jag att jag/vi försökt göra allt för att försöka lappa ihop den stora skadan.

    2. I förra veckan fick jag dessutom ett rejält jävla bakslag! Jag har blivit förflyttad på jobbet pga Coronakrisen, jag jobbar nu bara ett stenkast ifrån min mans älskarinna. Det känns skit! Jag har gråtit, jag har pratat med högre chefer men just nu går det inte att få mig flyttad någon annan stans. Jag måste jobba här! Jag stötte även på älskarinnans syster idag, känns så jävla obehagligt. Mår illa. Har skrikit och gråtit framför min man. Han tröstar. Men det är så här det är.. Det är bara en tidsfråga innan älskarinnan står framför mig. Vafan gör jag då?

    Hela livet känns just nu som ett enda mörker. Bakslag efter bakslag. Det kändes som att vi ändå kämpade åt rätt riktning, men nu... nää. Jag vet inte. Jag vet inte..

  • Anonym (Vem)
    Anonym (Spegeln) skrev 2020-04-29 21:53:05 följande:

    Hej alla.

    1. Anledningen till att jag funderar på att byta psykolog är för att hen tycker att jag ska skilja mig. Att jag ska kasta ut min man. Jag har berättat redan från början att jag fortfarande älskar min man och att jag vill försöka ge honom och oss en chans. Men det känns som att min psykolog inte möter mig där, är man otrogen så ska man skiljas, punkt. Jag vill inte skilja mig! Men sen om det i slut ändan blir så, ja då vet jag att jag/vi försökt göra allt för att försöka lappa ihop den stora skadan.

    2. I förra veckan fick jag dessutom ett rejält jävla bakslag! Jag har blivit förflyttad på jobbet pga Coronakrisen, jag jobbar nu bara ett stenkast ifrån min mans älskarinna. Det känns skit! Jag har gråtit, jag har pratat med högre chefer men just nu går det inte att få mig flyttad någon annan stans. Jag måste jobba här! Jag stötte även på älskarinnans syster idag, känns så jävla obehagligt. Mår illa. Har skrikit och gråtit framför min man. Han tröstar. Men det är så här det är.. Det är bara en tidsfråga innan älskarinnan står framför mig. Vafan gör jag då?

    Hela livet känns just nu som ett enda mörker. Bakslag efter bakslag. Det kändes som att vi ändå kämpade åt rätt riktning, men nu... nää. Jag vet inte. Jag vet inte..


    Är hon föredetta älskarinna el nuvarande?
  • Anonym (Finns med dig som medmänniska)
    Anonym (Spegeln) skrev 2020-04-29 21:53:05 följande:

    Hej alla.

    1. Anledningen till att jag funderar på att byta psykolog är för att hen tycker att jag ska skilja mig. Att jag ska kasta ut min man. Jag har berättat redan från början att jag fortfarande älskar min man och att jag vill försöka ge honom och oss en chans. Men det känns som att min psykolog inte möter mig där, är man otrogen så ska man skiljas, punkt. Jag vill inte skilja mig! Men sen om det i slut ändan blir så, ja då vet jag att jag/vi försökt göra allt för att försöka lappa ihop den stora skadan.

    2. I förra veckan fick jag dessutom ett rejält jävla bakslag! Jag har blivit förflyttad på jobbet pga Coronakrisen, jag jobbar nu bara ett stenkast ifrån min mans älskarinna. Det känns skit! Jag har gråtit, jag har pratat med högre chefer men just nu går det inte att få mig flyttad någon annan stans. Jag måste jobba här! Jag stötte även på älskarinnans syster idag, känns så jävla obehagligt. Mår illa. Har skrikit och gråtit framför min man. Han tröstar. Men det är så här det är.. Det är bara en tidsfråga innan älskarinnan står framför mig. Vafan gör jag då?

    Hela livet känns just nu som ett enda mörker. Bakslag efter bakslag. Det kändes som att vi ändå kämpade åt rätt riktning, men nu... nää. Jag vet inte. Jag vet inte..


    Hej! Förstår ju självklart att det känns fördjävligt att träffa henne men det får du nog räkna med att göra så kan bara ge dig rådet att vara förberedd på det istället och tänk i förväg på vad du ska säga och göra då. Men sedan också så är det ju faktiskt så att det är din man som bär ansvaret för vad han gjort mot dig och inte hon. Hon kanske inte ens visste om att du fanns?

    En tanke som slog mig... Skriv ett brev till henne som att du skulle möta henne. Vad skulle du skriva till henne i så fall?
  • Anonym (man)
    pyssel skrev 2020-04-29 18:05:14 följande:
    Jag noterade att psykologen inte når fram med att pusha för separation nu och på det sättet hen gör det. Hur det nu är. Du behöver inte ha någon dragkamp med mig om rätt och fel, för i min ände står det ingen och drar. Du skjuter bredvid mål med den fokus, om du nu är intresserad av att diskutera motivation med samtalet som verktyg med mig.
    Jag reagerade på att du så tvärsäkert påstord att psykologen var inkompetent. Jag tycker det är lite märkligt hur du kan vara så säker på det och kommeterade det. Thats all, Sen vad du vill kalla det är upp till dig.
  • pyssel
    Anonym (man) skrev 2020-04-30 02:44:39 följande:

    Jag reagerade på att du så tvärsäkert påstord att psykologen var inkompetent. Jag tycker det är lite märkligt hur du kan vara så säker på det och kommeterade det. Thats all, Sen vad du vill kalla det är upp till dig.


    Nu är du faktiskt oärlig. Har inte kallat vederbörande "inkompetent" utan att hen inte använt sig av rätt så självklara verktyg i en sådan här situation. Vänligen, läs inte in extra allt. Har du arbetat med samtal?
    #inteensamaldrigglömd
  • Anonym (Spegeln)

    Jodå, hon visste om att jag och våra barn fanns. Hon vet om att min man var gift. Vi har träffats. Dom va kollegor.


    Anonym (Finns med dig som medmänniska) skrev 2020-04-29 22:57:52 följande:

    Hej! Förstår ju självklart att det känns fördjävligt att träffa henne men det får du nog räkna med att göra så kan bara ge dig rådet att vara förberedd på det istället och tänk i förväg på vad du ska säga och göra då. Men sedan också så är det ju faktiskt så att det är din man som bär ansvaret för vad han gjort mot dig och inte hon. Hon kanske inte ens visste om att du fanns?

    En tanke som slog mig... Skriv ett brev till henne som att du skulle möta henne. Vad skulle du skriva till henne i så fall?


  • lazlo09
    Anonym (Spegeln) skrev 2020-04-29 21:53:05 följande:

    Hej alla.

    1. Anledningen till att jag funderar på att byta psykolog är för att hen tycker att jag ska skilja mig. Att jag ska kasta ut min man. Jag har berättat redan från början att jag fortfarande älskar min man och att jag vill försöka ge honom och oss en chans. Men det känns som att min psykolog inte möter mig där, är man otrogen så ska man skiljas, punkt. Jag vill inte skilja mig! Men sen om det i slut ändan blir så, ja då vet jag att jag/vi försökt göra allt för att försöka lappa ihop den stora skadan.

    2. I förra veckan fick jag dessutom ett rejält jävla bakslag! Jag har blivit förflyttad på jobbet pga Coronakrisen, jag jobbar nu bara ett stenkast ifrån min mans älskarinna. Det känns skit! Jag har gråtit, jag har pratat med högre chefer men just nu går det inte att få mig flyttad någon annan stans. Jag måste jobba här! Jag stötte även på älskarinnans syster idag, känns så jävla obehagligt. Mår illa. Har skrikit och gråtit framför min man. Han tröstar. Men det är så här det är.. Det är bara en tidsfråga innan älskarinnan står framför mig. Vafan gör jag då?

    Hela livet känns just nu som ett enda mörker. Bakslag efter bakslag. Det kändes som att vi ändå kämpade åt rätt riktning, men nu... nää. Jag vet inte. Jag vet inte..


    Det övergår mitt förstånd hur fan du kan utsätta dig för detta, och all denna smärta och ångest för en man som knullat och haft intimt förhållande med en annan kvinna i åratal.
    Ja du älskar honom, men kärlek är en kemisk process i hjärnan som uppstår när vi träffar någon som vi blir förtjusta i. Och jag kan garantera dig att det finns många fler män därute som är kapabla att framkalla samma känsla!

    Du är fastlåst i dina känslor, en slav under dom på många sätt (vi är alla det). Styrka är inte att självplåga och stanna kvar hos en vidrig man, styrka är att lämna och hitta en bra man och slippa plågas varenda jävla dag pga något som inte är ditt fel.
Svar på tråden Är MIN man otrogen?