Är MIN man otrogen?

Hej,

Jag lever :)

Som ni alla vet så vill jag ju verkligen ge min man en chans att visa att han verkligen ångrar sig för att ha i princip splittrat familjen, att han inte kommer vara otrogen igen, att han ska prata med mig om nått inte känns bra, hans fantasier osv osv. Vi har pratat ut, och vi har sagt att vi båda ska känna efter. Vill vi fortsätta som en familj så behöver vi båda jobba mot samma mål. Vi har gett oss själva april ut, vi kommer fortsätta bo tillsammans och vara en familj. I början på maj ska vi reflektera över månaden, är det nått jag stör mig på, nått han stör sig på osv.

Han har berättat att han ville ha bra sex, vi hade sex samtligt som han var otrogen, så det va inte det att han inte fick nått. Han vill ha avsugningar, han veeeeet att jag inte klarar av det. Och det är väl där jag känner att jag inte kan ge han det han vill ha. Men han har sagt nu att han klarar sig utan det, för han vill inte splittra familjen om han får en chans och vi fortsätter tillsamman.

Jag har tagit upp skilsmässa och sagt att jag signar papperna om han inte vill vara med mig längre, han bröt ihop och sa att han ångrar otroheten. Vem vet, han kanske faller tillbaka och är otrogen om 2-3 år, ja, då får jag ta den smällen då. Och då har han verkligen bäddat för skillsmässa.

Nu vill jag bara försöka hitta tillbaka till mig, mitt vanliga jag, fastän jag fortfarande bryter ihop för jag känner mig helt krossad. Jag känner mig fortfarande äcklig och smutsig och duschar säkert 2-5 gånger varje dag vilket har gett mig enorma eksem på köpet. Vi pratar, jag efter, han gråter, jag skriker, han tröstar.

Jag hoppas jag gör rätt, och att han håller det han lovade mig när vi gifte oss, evig trohet. Kommer kännas konstigt att fira vår 10onde bröllopsdag när man vet att han delade sina 3 år med någon annan.. usch..

Nu är det dags o sova.

Tusen tack för all support, jag hoppas många av er finns kvar och stöttar när jag behöver er <3

Hej,

Jag lever :)

Som ni alla vet så vill jag ju verkligen ge min man en chans att visa att han verkligen ångrar sig för att ha i princip splittrat familjen, att han inte kommer vara otrogen igen, att han ska prata med mig om nått inte känns bra, hans fantasier osv osv. Vi har pratat ut, och vi har sagt att vi båda ska känna efter. Vill vi fortsätta som en familj så behöver vi båda jobba mot samma mål. Vi har gett oss själva april ut, vi kommer fortsätta bo tillsammans och vara en familj. I början på maj ska vi reflektera över månaden, är det nått jag stör mig på, nått han stör sig på osv.

Han har berättat att han ville ha bra sex, vi hade sex samtligt som han var otrogen, så det va inte det att han inte fick nått. Han vill ha avsugningar, han veeeeet att jag inte klarar av det. Och det är väl där jag känner att jag inte kan ge han det han vill ha. Men han har sagt nu att han klarar sig utan det, för han vill inte splittra familjen om han får en chans och vi fortsätter tillsamman.

Jag har tagit upp skilsmässa och sagt att jag signar papperna om han inte vill vara med mig längre, han bröt ihop och sa att han ångrar otroheten. Vem vet, han kanske faller tillbaka och är otrogen om 2-3 år, ja, då får jag ta den smällen då. Och då har han verkligen bäddat för skillsmässa.

Nu vill jag bara försöka hitta tillbaka till mig, mitt vanliga jag, fastän jag fortfarande bryter ihop för jag känner mig helt krossad. Jag känner mig fortfarande äcklig och smutsig och duschar säkert 2-5 gånger varje dag vilket har gett mig enorma eksem på köpet. Vi pratar, jag efter, han gråter, jag skriker, han tröstar.

Jag hoppas jag gör rätt, och att han håller det han lovade mig när vi gifte oss, evig trohet. Kommer kännas konstigt att fira vår 10onde bröllopsdag när man vet att han delade sina 3 år med någon annan.. usch..

Nu är det dags o sova.

Tusen tack för all support, jag hoppas många av er finns kvar och stöttar när jag behöver er <3

Hej,

Jag lever :)

Som ni alla vet så vill jag ju verkligen ge min man en chans att visa att han verkligen ångrar sig för att ha i princip splittrat familjen, att han inte kommer vara otrogen igen, att han ska prata med mig om nått inte känns bra, hans fantasier osv osv. Vi har pratat ut, och vi har sagt att vi båda ska känna efter. Vill vi fortsätta som en familj så behöver vi båda jobba mot samma mål. Vi har gett oss själva april ut, vi kommer fortsätta bo tillsammans och vara en familj. I början på maj ska vi reflektera över månaden, är det nått jag stör mig på, nått han stör sig på osv.

Han har berättat att han ville ha bra sex, vi hade sex samtligt som han var otrogen, så det va inte det att han inte fick nått. Han vill ha avsugningar, han veeeeet att jag inte klarar av det. Och det är väl där jag känner att jag inte kan ge han det han vill ha. Men han har sagt nu att han klarar sig utan det, för han vill inte splittra familjen om han får en chans och vi fortsätter tillsamman.

Jag har tagit upp skilsmässa och sagt att jag signar papperna om han inte vill vara med mig längre, han bröt ihop och sa att han ångrar otroheten. Vem vet, han kanske faller tillbaka och är otrogen om 2-3 år, ja, då får jag ta den smällen då. Och då har han verkligen bäddat för skillsmässa.

Nu vill jag bara försöka hitta tillbaka till mig, mitt vanliga jag, fastän jag fortfarande bryter ihop för jag känner mig helt krossad. Jag känner mig fortfarande äcklig och smutsig och duschar säkert 2-5 gånger varje dag vilket har gett mig enorma eksem på köpet. Vi pratar, jag efter, han gråter, jag skriker, han tröstar.

Jag hoppas jag gör rätt, och att han håller det han lovade mig när vi gifte oss, evig trohet. Kommer kännas konstigt att fira vår 10onde bröllopsdag när man vet att han delade sina 3 år med någon annan.. usch..

Nu är det dags o sova.

Tusen tack för all support, jag hoppas många av er finns kvar och stöttar när jag behöver er <3

Hej,

Jag lever :)

Som ni alla vet så vill jag ju verkligen ge min man en chans att visa att han verkligen ångrar sig för att ha i princip splittrat familjen, att han inte kommer vara otrogen igen, att han ska prata med mig om nått inte känns bra, hans fantasier osv osv. Vi har pratat ut, och vi har sagt att vi båda ska känna efter. Vill vi fortsätta som en familj så behöver vi båda jobba mot samma mål. Vi har gett oss själva april ut, vi kommer fortsätta bo tillsammans och vara en familj. I början på maj ska vi reflektera över månaden, är det nått jag stör mig på, nått han stör sig på osv.

Han har berättat att han ville ha bra sex, vi hade sex samtligt som han var otrogen, så det va inte det att han inte fick nått. Han vill ha avsugningar, han veeeeet att jag inte klarar av det. Och det är väl där jag känner att jag inte kan ge han det han vill ha. Men han har sagt nu att han klarar sig utan det, för han vill inte splittra familjen om han får en chans och vi fortsätter tillsamman.

Jag har tagit upp skilsmässa och sagt att jag signar papperna om han inte vill vara med mig längre, han bröt ihop och sa att han ångrar otroheten. Vem vet, han kanske faller tillbaka och är otrogen om 2-3 år, ja, då får jag ta den smällen då. Och då har han verkligen bäddat för skillsmässa.

Nu vill jag bara försöka hitta tillbaka till mig, mitt vanliga jag, fastän jag fortfarande bryter ihop för jag känner mig helt krossad. Jag känner mig fortfarande äcklig och smutsig och duschar säkert 2-5 gånger varje dag vilket har gett mig enorma eksem på köpet. Vi pratar, jag efter, han gråter, jag skriker, han tröstar.

Jag hoppas jag gör rätt, och att han håller det han lovade mig när vi gifte oss, evig trohet. Kommer kännas konstigt att fira vår 10onde bröllopsdag när man vet att han delade sina 3 år med någon annan.. usch..

Nu är det dags o sova.

Tusen tack för all support, jag hoppas många av er finns kvar och stöttar när jag behöver er <3

Jag är fortfarande övertygad om att han inte ångrar sig ett dugg. Tre år är lång tid och väldigt många ligg. Har man något som helst vett i skallen är man inte otrogen för en sån liten sak. Jag hade gärna haft en mer brutal och dominant älskare men man kan inte få allt, hade aldrig varit otrogen bara för det. Att vara otrogen på grund av enbart avsugningar är fan sjukt.

Jag kan förstå om man trillar dit EN gång på tio år men som sagt, tre års knullade...

Han är inte ledsen att han var otrogen, han är ledsen att han blev påkommen.

Han kanske berättade som det var, inte för att trösta? Och lite bra sex kan vi ju alla behöva.

Dålig sex är inte bra för ett förhållande i längden. Man är naturligtvis båda ansvariga för hur man har det i sängen, men du lägger alltså som alltid ansvaret helt och hållet på mannen? Som vanligt ber jag dig bedänka och besinna dina svar och göra dem könsneutrala. Du ser så olika på situationer utifrån dina genusglasögon. Äkta jämställdhet är mer nyanserad. Du hade aldrig kallat en otrogen kvinna för svin, du hade gratulerat till att hon tog sig bort från den tråkiga mannen och levde ut sin härliga sexualitet.... 

Jag instämmer med dig om att det är viktigt för TS att kunna prata med någon klok vuxen om detta prpoblem ur olika vinklar. Helt OK om det ska ske diskret och som hemlighet om TS känner för det. Psykolog kan vara skönt och neutralt.

TS och mannen kanske äger bostaden tillsammans eller står på kontraktet tillsammans. Sedan många årtionden är det alltså inte så som du råder att TS kan beordra mannen att flytta därifårn, de behöver ha en vuxen ömsesidig överenskommelse om hur de ska göra med boendet. Otrohet är inte olagligt eller ett kontraktsbrott sedan 1960-talet. 

Du kan inte heller enkelt anta att det inte blir bättre av att de bor under samma tak. Du utgår från egen histrionisk och ojämställd människosyn. Inom konfliktforskning är det tvärtom bra att man samagerar och träffas. Konflikter kan förvärras av avstånd. Ömsesidiga separationer unde rviss tid med överneskommelser om hållpunkter och frågeställningar tror jag är en bättre väg om man vill ha olika alternativ öppna ett tag.

De behöver ha barnen i första rummet, där är vi ense. Men enligt svenska lag och Barnkonventionen har barnen rätt till båda sina kärleksfulla föräldrar och deras släkter. Du kan inte som du skriver se det som att barnen ska var hos mamma automatiskt. Det är inte bra för barnen och det är inte rätt att tänka så gammaldags.

Man ska nog inte heller råda någon att strunta i närståendes känslor. Vill du att dina närstående ska strunta i dina om du gjort bort dig? Vi har tidigare pratat om din förkärlek till fördömanden, kontrollbehov och att sätta dig själv i första rummet. Man anar att du har genusglasögon på dig även här. 

Hej,

Jag lever :)

Som ni alla vet så vill jag ju verkligen ge min man en chans att visa att han verkligen ångrar sig för att ha i princip splittrat familjen, att han inte kommer vara otrogen igen, att han ska prata med mig om nått inte känns bra, hans fantasier osv osv. Vi har pratat ut, och vi har sagt att vi båda ska känna efter. Vill vi fortsätta som en familj så behöver vi båda jobba mot samma mål. Vi har gett oss själva april ut, vi kommer fortsätta bo tillsammans och vara en familj. I början på maj ska vi reflektera över månaden, är det nått jag stör mig på, nått han stör sig på osv.

Han har berättat att han ville ha bra sex, vi hade sex samtligt som han var otrogen, så det va inte det att han inte fick nått. Han vill ha avsugningar, han veeeeet att jag inte klarar av det. Och det är väl där jag känner att jag inte kan ge han det han vill ha. Men han har sagt nu att han klarar sig utan det, för han vill inte splittra familjen om han får en chans och vi fortsätter tillsamman.

Jag har tagit upp skilsmässa och sagt att jag signar papperna om han inte vill vara med mig längre, han bröt ihop och sa att han ångrar otroheten. Vem vet, han kanske faller tillbaka och är otrogen om 2-3 år, ja, då får jag ta den smällen då. Och då har han verkligen bäddat för skillsmässa.

Nu vill jag bara försöka hitta tillbaka till mig, mitt vanliga jag, fastän jag fortfarande bryter ihop för jag känner mig helt krossad. Jag känner mig fortfarande äcklig och smutsig och duschar säkert 2-5 gånger varje dag vilket har gett mig enorma eksem på köpet. Vi pratar, jag efter, han gråter, jag skriker, han tröstar.

Jag hoppas jag gör rätt, och att han håller det han lovade mig när vi gifte oss, evig trohet. Kommer kännas konstigt att fira vår 10onde bröllopsdag när man vet att han delade sina 3 år med någon annan.. usch..

Nu är det dags o sova.

Tusen tack för all support, jag hoppas många av er finns kvar och stöttar när jag behöver er <3

Jag tycker i alla fall att det var elakt att slänga en sådan sak i ansiktet på TS.

Speciellt som han pressade henne till att göra abort då hon blev gravid och sen fick komplikationer som gjorde att hon inte kunde ha sex på ett tag.

Så i det här fallet så har han ju en del i att situationen uppstod.

Och nej,jag har inga genusglasögon på mig för att ja tycker så.

Jag hade haft samma åsikt om TS varit en man som blivit bedragen av en kvinna,

När jag skrev att de kanske inte ska bo under samma tak ett tag så utgick jag ifrån att TS verkar må dåligt utav det.

Var barnen ska bo under tiden,i så fall,är upp till TS och hennes man att avgöra.

Jag har ingenstans påstått att de enbart ska bo hos mamman.

Så var snäll och sluta lägg ord i min mun och läs istället vad jag skriver.