BF augusti 2020 - stannar på FL
Jag var så inställd på att gå över tiden (BF 28/8) så i måndags kväll, när jag just lagt mig, och insåg att vattnet gick kom det ju som en överraskning!
Ringde förlossningen och fick tid för kontroll kl 8 på morgonen. Fick lite värkar under natten men hanterbart och inte så regelbundna. Hade TENS-apparat som hjälpte också. Sov dock ingenting under natten, var alldeles för uppspelt!
På kontrollen konstaterades att jag var öppen 5cm och inte skulle åka hem utan bebis, så sjuk känsla! Då fick sambon komma också som inte fick vara med på kontrollen.
Först tyckte jag det inte var så farligt, men tji fick jag. Hade TENS och lustgas men bad så småningom om en epidural och det gjorde att jag fick lite energi tillbaka ett tag. Hade ju inte sovit på hela natten så var rätt trött. Kl 16 var jag helt öppen men sen stannade det liksom av och jag fick aldrig några krystvärkar, efter några timmar fick jag börja krysta ändå med guidning och jag började bli helt slut. Efter över en timmes krystande nämndes sugklocka och jag kände att vad som helst bara det tar slut snart, för där och då orkade jag inte mycket mer.
Detta skedde mitt i skiftbytet och det kom in massor av personer på rummet, och jag ligger där med benen i vädret men just då brydde jag mig inte alls, var så inne i mitt. I efterhand kan jag också skratta åt hur kanske 7 pers hejade på mig under varje värk, som att ha en fotbollspublik när man trycker på för kung och fosterland, haha.
Efter 3 dragningar med sugklockan kom han ut kl. 21.24 och det var SÅÅÅ skönt att det var över, att han äntligen var ute och att få upp honom på bröstet!
Förlossningen varken startade eller slutade som jag trodde, men jag är så nöjd med hur det blev, och vården! Både på förlossningen och på BB, där vi var kvar två nätter. Fantastiskt hur väl omhändertagna både jag och bebis blivit!
Heja er som har detta framför er! Hur det än blir.
Vilken urkraft det finns hos oss kvinnor ändå, det är skitjobbigt men man bara klarar det!