Din partner har vart otrogen, är ärligheten alltid bäst? Vill du verkligen veta och behöva ta ställning till om man ska splittra familjen, gå vidare utan förtroende. Eller vill du helt enkelt veta av älskarinnan/älskare men inte ta upp det med partner ifall affären är avslutad?
Jag har inte överanalyserat frågan, utan kort och gott din parter är otrogen. Vill du att hen är ärlig och berättar?
Man läser om scenarion här på familjeliv, där personer som är otrogna blir rådda att vara ärlig och berätta för sin parter. Där älskarinnan blir avrådd att berätta för "liggets" partner. Och även där den drabbade partnern får veta om otroheten, och mår dåligt medans den otrogne lättat sitt hjärta och går vidare.
Jag läste om en kvinna som fått veta om att mannen var otrogen, hon ville fortsätta förhållandet och förlåta honom. Men älskarinnan stalkar och lägger upp antydningar offentligt, dyker upp där familjen befinner sig etc. Nu mår frun så dåligt att hon är sjukskriven för utmattningssyndrom. Men visst mannen var ärlig, men varar det alltid längst? Är det rätt att lätta sitt hjärta men betynga en annan med sitt misstag?
Jag har själv alltid tänkt klart att jag vill veta, det har jag rätt till. Men samtidigt när man tänker längre, vad ska jag göra med den informationen? Om han gjort ett snedsteg, vore det väl bättre att han fick lida för det själv. Däremot om han har en affär och känslor för en annan så är det bättre att han berättar så vi båda kan gå vidare på varsitt håll.