Hur mycket kan du offra för klimatet?
Om man är fattig i Sverige, så lever man nog automatiskt ganska miljövänligt. Återanvänder, handlar inget onödigt, reser inte omkring, kör bil så lite och sällan som möjligt.
I nuläget lever jag så miljövänligt jag kan. Det kan förstås bli bättre, men just nu vet jag inte av någon större grej som jag kan ändra på.
Då storkunsumerade jag Gorbyspiroger och små panpizzor eftersom det var billigt, vill inte tänka på vad köttet i dem kom ifrån, men det var knappast svenskt.
Sådant skulle jag aldrig äta idag, när jag har andra valmöjligheter. Jag äter ofta annat än kött, men när jag köper kött blir det antingen svenskt viltkött, som faktiskt är klimatneutralt enligt Naturskyddsföreningen eller KRAV-märkt kött från någon gård inom några mils radie. Sådant kunde jag bara drömma om när jag var fattig.
Då köpte jag i princip alla mina kläder hos billiga kedjor och kvaliteten och livslängden på dem blev därefter. Herregud, vad tror man att man får för pengarna om man köper ett par jeans för 199 eller en tröja för 49? Och det var ingen idé att ge kläderna till återvinng heller när de spruckit i sömmarna en gång för mycket, eftersom jag själv har arbetat på en av de större second hand-kedjorna visste jag att de inte ville ha trasiga kläder ens för att skänka till välgörenhet utan att sådant kasseras direkt. Nu kanske det finns bättre system för att återvinna själva textilierna och använda dem till något annat, men det fanns det inte då. Oavsett vilket så är det inte klimat-och miljövänligt med vardagskläder som blir förstörda så att de inte går att använda redan efter tio tvättar.
På hösten /vintern köpte jag billiga stövlar i miljöovänligt PU.material och hade jag tur höll de en vinter men oftast fick jag köpa nya efter tre månader eftersom de slets ut så snabbt.
Min garderob idag är helt annorlunda. Jag har en baddräkt som varken blekts eller förlorat passform trots att jag använt och tvättat den minst en gång i månaden i två år Jag har skinnstövlar som hållit tre vintrar. Jag har finbyxor, kjolar och kavajer jag haft i sju år. Jag har en hög trosor som visserligen kostade 250 kronor styck i inköp men som hållit sig snygga i fem år och efter oräkneliga tvättar.
Jag skulle kunna fortsätta gå igenom område efter område, elektronik, barnvagnar, husgeråd, möbler... men jag tror att jag redan fått fram vad jag vill säga.
Att vara fattig är inte bara dyrt, det är ofta miljöovänligt också
Och det här med bil:
Även om jag inte hade bil själv när jag var fattig så bad jag ofta någon i min omgivning om skjuts till stormarknaden och det blir ju knappast mer miljövänligt för att det inte var jag som körde bilen eftersom personerna som körde aldrig hade gjort de där bilresorna om det inte varit för mig. Det var liksom inte så att jag passade på att hänga med när de änså skulle till Willys eftersom de skulle aldrig ha kommit på tanken att handla där själva.