Hur klarar man sig igenom en kris utan att bli deprimerad?

Vad du än gör. Försök aldrig ta dig igenom detta själv. För det är då depressionen kommer som en käftsmäll.

Ta ett allvarligt samtal med chefen och berätta på riktigt hur du mår, inga försköningar utan ärligt säga som det är. Du har via jobbet rätt att få samtalshjälp och ta den möjligheten.

Får din mamma någon hjälp med sitt mående och liv?

Ta semestern som ett andningshål och gör nya saker, kanske ta den där sommarkursen i måleri eller anmäl dig till Friskis och svettis. Ta in några dagar på hotell med barnen och njut av nuet.

Fortsätt dejta och känn dig kvinnlig och åtrådd. Spelar ingen roll om det bara är tillfälligt, sug åt dig av uppvaktning och att du får egen tid för dig själv.

Engagera dig i något du gillar oavsett om det är en läsgrupp på Facebook eller kyrkans körsång eller en kurs hos ABF.

Det är det dåliga samvetet som till slut slår dig på käften i form av en depression. Du måste ta hand om dig själv i första hand annars har inte din mamma någon hjälp heller.

Har din mamma andra släktingar och vänner? Ring dom och förklara att de måste engagera sig. Kolla med hemtjänst om de kan utöka tiden hos henne. Kanske dina barn kan besöka henne på egen hand nån gång i månaden?

Du kan helt enkelt inte göra mer än det du gör.

Du måste säga nej och prioritera.

Åk på semester NU för det är nu du behöver samla kraft och energi.

Och ja du kan använda jobbet för att hitta samtalskontakt eftersom en begynnande depression också påverkar ditt resultat på jobbet, i form av fler sjukdagar, försova sig, glömma saker och missförstånd etc..

Inga fler "ska bara.." utan backa undan och andas och ta hand om dig.