VCCS skrev 2019-05-22 18:50:18 följande:
Jag har inga negativa åsikter mot människor som lever med missbruksproblematik, utan tycker det är viktigt att se människan bakom missbruket. Det måste vara någon annan helt enkelt som hade sådana åsikter, och tycker den formen av åsikter är rätt olämpliga för yrket.
Jag valde yrket därför att jag själv haft en trasig barndom och uppväxt där stöd från samhället helt har uteblivit. Jag har därför valt att vilja jobba, med det sociala skyddsnätet och vara där för människor som lever i utsatta situationer. Jag har inte valt yrket för att ha makt, utan för att hjälpa. Men ser ingen motsättning i att vilja få rimligt betalt för sin utbildningsnivå samtidigt som man brinner för yrkesrollen.
Jag har haft funderingar på att ändra studieinriktning till någonting som betalar bättre, systemvetare eller jurist men det som har stoppat mig från att faktiskt tacka ja när jag blivit antagen till dessa utbildningar varje termin är att intresset är starkare för det yrke jag redan studerar till, även om lönerna får intresset att vackla emellanåt.
Just nu känns det också som att jag har kastat bort mitt livs möjlighet när jag valde praktikplats inom socialtjänsten och inte som enhetschef på ett äldreboende/LSS-boende. Jag blev avrådd av studievägledare och VFU-lärare då jag är 21 år och har ganska lite arbetslivserfarenhet men idag mötte jag en annan student som bara är 20 år och har ännu mindre arbetslivserfarenhet som ska vara enhetschef på ett äldreboende. VFU:n är ingen anställning utan dem måste ta emot den som söker, så det var en riktig möjlighet för att ev få anställning som chef direkt efter examen med en fet lön men kastade bort den för jag lyssnade på lärare som tvivlade på en ung människas kapacitet och kompetens att klara av det, och i och med att jag inte får byta praktikplats nu så är min framtid inom yrket körd känns det som då jag aldrig kommer kunna bli chef.
Skämtar du, 20 år och enhetschef, 21 år och enhetschef?
Vet du, du behöver nog skaffa dig många års arbetslivserfarenhet om du ska kunna bli chef. Du är 21 och tror att du vet och kan allt. Att vara chef är betydligt mer än så, att dessutom bli chef inom ett område som redan idag har präglats av dåligt ledarskap är än värre om man inte har lång erfarenhet.
Om det är som du skriver, då förstår jag mycket väl varför det är så mycket problem inom både vård och omsorg samt socialtjänsten.
Problemet med socialtjänsten idag är att det är allt för många nykläckta socionomer som ska svåra beslut, som faktiskt kräver både livserfarenhet och arbetslivserfarenhet för att kunna ta.
Som chef innebär att du, förutom leda och fördela arbete, även ska vara mentor och stöd för de anställda. Kunna leda utvecklingssamtal, hantera kriser i organisationen. Att kunna hantera massmedia. Kunna arbetsrätt etc etc
Var ute 10 år som färdig socionom, sedan kan du börja fundera på chefsroll
