Anonym (Ylv) skrev 2019-04-16 13:30:19 följande:
Jag menade inte att du skulle berätta orsaken till att hon reagerade så utan mer vad det var hon sa. Jag håller med Akidoki i att man bara kan spekulera ur din version. Det betyder inte att jag inte tror på det du säger, bara just det som jag säger att vi inte kan veta varför hon gör som hon gör. Personligen tycker jag att man kan ha förståelse för att det inte är så lätt att skilja sig, inte träffa sina barn varannan vecka och att det finns en annan kvinna som får spendera den tiden med dina barn.
Men helt klart att din man ska stå upp för dig, det är hans sak att medla mellan er alla. Förklara situationen för mamman att barnen faktiskt själva bad om hjälp och att du väljer själv hur du vill hjälpa. Du är ingen slav eller passopp. Alternativet är att du säger nej till att hjälpa barnen.
Han behöver också prata med barnen om vilka saker man bör prata med pappa om och vilka saker man bör prata med mamma om. Inte för att det är förbjudet att säga vad man vill men det är liksom lite meningslöst att prata om tvättningen hos pappan med sin mamma.
Jag förstår precis vad du och Akidoki menar, jag läser själv väldigt mycket trådar där man känner att trådstartaren lämnar en väldigt fin version för egen del där man känner lite jaha men givetvis?
Det jag skriver är sant men så tror jag att mycket av det här hade kunnat undvikits ifall det inte handlat om att jag tidigare har varit så jävla följsam o undergiven. Har dessutom känt att hans ex har varit gränslös inom diagnosspektrumet så det har lite med det att göra också till att vi blir varandras motsatser.
Det här med tvätten diskuteras inte längre utan det får han ta. Det som blev droppen för mig var det här med bröllopet, det var att gå över gränsen och därför allt rann över.