Anonym (Ylv)

Äldre 26 Mar 01:59

213 svar

Måste hans ex vara med på precis ALLA högtider???

Anonym (asdf) skrev 2019-03-25 21:05:46 följande:

Och riskera stämplas som den hemska styvmamma? Prata med din man istället. Påpeka att bröllopet är inställt om han inte löser problemet.

Jag tror faktiskt inte det är någon mening att vara rädd för att bli stämplad som den elaka styvmodern, hatad blir man ändå utan att ha gjort nåt så lika bra säga ifrån när det gått för långt. De lär ju knappast bli förvånade över att få veta att deras mamma pratat skit om pappans flickvän eftersom de redan hört henne själva och det borde ge mer respekt på längre sikt över att hon inte tar skit.

Skillnad blir det däremot om pappan backar och påstår att det enbart är hennes åsikt att mamman ej ska bjudas, då är problemen med blivande maken större än vad som angivits.

Sen är det ju också så enkelt att till vissa tillställningar har ingen annan än de vuxna rätt att bjuda in.

Anonym (Ylv)

Äldre 26 Mar 11:22

#74

Anonym (EvaP) skrev 2019-03-26 10:26:00 följande:

Det är väldigt tufft men tyvärr blir det inte lättare när barnen blir äldre, hans ex är egentligen minsta problemet enligt mig utan det är värre med barnen.

Jag glömmer aldrig hur deprimerad jag var och gick runt med illamående varje gång hans barn var här och man kände hur allt jag gjorde synades i sömmarna och blev samtalsämnen hemma hos mamma. Hur jag en gång efter att ha varit ute med jobbet kom hem och var rund under fötterna ( min man var givetvis nykter o tog vår lilla) sen fått reda på från min sambos släkt att hans ex skrivit ut om mina alkoholproblem på Facebook. :( Tack för den liksom efter att ha varit ute en gång under ett år. Just det där skapade en enorm otrygghet o tillitsproblem till hans barn. Att alltid passa sig för knivar i ryggen är skitjobbigt. Rekommenderar faktiskt inte ens min värsta fiende att bli ihop med en man som inte är herre i sitt eget hus om man kan säga det så.

Nog om det! Vi red ut de där stormarna men så fort nåt sker igen så bubblar allt upp till ytan igen.

Hoppas vi båda finner lugn o ro i våra egna hem snart.

Hur lyckas hon skriva om dig på Fb och behålla respekten från sina vänner? Framstår hon inte som jävligt bitter som gör så?
Jag kan se kommentaren du borde ha skrivit till hennes inlägg: "jaså, du har åsikter om mitt alkoholintag?! Vet du, jag tyckte du var en mycket trevligare människa medan du fortfarande var tillsammans med [den där mannen]. Synd att det tog slut."

Men så skriver man ju inte.

Jag lever också med en spion. Det är väl egentligen inte så farligt men man vet ju att är det något som inte passar så kan det vara något han tar med sin mamma. Det är väl något som är tillfredsställande med att berätta för någon som kommer att gå i taket lika mycket som du. Mer tillfredsställande än att gå till pappa och klaga och få en lång tjatig förklaring om varför något ligger till på ett visst sätt. Är mamma på det humöret så kan det nog kännas väldigt bekräftande att hon reagerar så där.
Det är synd det där. Visst förstår man att de vill prata och berätta saker för sin mamma men sen finns det en gräns för hur man ska prata.

Anonym (Ylv)

Äldre 26 Mar 18:20

#91

Jag är så nyfiken på vad hans ex gjorde på dopet som var över gränsen. Jag respekterar om du inte vill berätta men apropå vad deras ex kan göra, subtilt eller väldigt uppenbart. När jag var höggravid bokade min mans ex in en resa. Hon frågade först om det var okej på vecka x, om deras barn kunde vara hos oss då. Nja, i senaste laget enligt mig men okej. Min sambo var rädd att hon skulle ge igen med att inte ta deras gemensamma vid förlossningen om vi inte var lite medgörliga. Okej, tyckte jag, men du kan väl hälsa att det är i senaste laget. När vecka x närmade sig skulle min sambo kolla av logistiken kring den inplanerade veckan och där och då fick han veta att nej, hon skulle inte åka i vecka x, hon skulle åka i vecka y och z!
Man upphör inte att förvånas. Detta maktspel. Och hur de drar in sina barn i det.

Vår bebis föddes när hans barn ändå var hos mamman. Deras barn var hos henne några dagar extra men inte i så länge som vi hade kommit överens om. Då började hon gnälla. Hon hade inga problem att boka en tvåveckorsresa till sig själv utan att vi hade kommit överens om det men att låta mig landa som nybliven förälder, det kunde hon tydligen inte ta. Men det är ändå till syvende och sist bara min sambo som kan klandras för det var enklare för honom att säga emot mig än att säga emot henne.

Anonym (Ylv)

Äldre 27 Mar 05:03

#102

Anonym (EvaP) skrev 2019-03-26 20:05:23 följande:

Jag känner att jag faktiskt börjar få kalla fötter över upplägget med sommarbröllop. Han är inte helt emot idén men han måste vara övertydlig med att vår yngsta inte heller får följa med till Vegas.

Nu är det ju så att det är inte orättvist om er yngsta får följa med. Hon är minst och behöver sina föräldrar mest. De stora är snart vuxna, kan klara sig mer själv och behöver inte sitta i knät på er. De har dessutom en mamma som de kan vara på. Så vill du att er yngsta ska få följa med så ta med henne. Ni får reda ut det där i terapin för det är helt logiskt att ett litet barn behöver vara med sina föräldrar.

Anonym (Ylv)

Äldre 27 Mar 05:23

#103

Anonym (EvaP) skrev 2019-03-26 20:24:10 följande:

Nu är det några år sen som vi fick barn men har en liknande historia där som din också. Hans ex stod och väntade på oss utanför ytterdörren med barnen när vi kom hem från BB, den äldsta hade tagit reda på när vi skulle hem. Helt oanmälda kom dem, den var inte kul. Hon tyckte att det var så viktigt att barnen fick bonda med lillasyster och stimuleras av sin pappa. Nu tänker jag lämna det där bakom mig men fan vad jag och sambon bråkade om det där, vilket svek av våra fega män. Är din lika mesig som min?

Det där med dopet var en sån jobbig sak och kan inte lämna ut alla detaljer här för det var mycket folk där så vill inte bli avslöjad. Kan säga så här, det mildaste hon gjorde på den tillställningen var att hon satte sig med släkt till mig och började snacka ner mig, vår lilla fina bebis började hon också kommentera på ett negativt sätt och framhävde sig själv som hans stora kärlek. Högt och ljudligt så det blev pinsamt, bara ett axplock av vad den människan har gjort.

Det där var ändå det mildaste men hade det inte varit för att vänner till mig lugnade mig där så hade jag nitat henne. Efter det där så aldrig mer! Jag orkar inte med galningar och seriefigurer.

Ähh, för det hade ni själva inte tänkt på... Idioter som tror att de måste vara sina barns största beskyddare. Jag tror det var något sådant som låg bakom att jag inte fick de dagar jag blivit lovade heller. Det var sagt att deras barn skulle vara hos henne de första två veckorna, hälsa på hos oss, men sova och bo hos mamma. Jag bad så snällt långt i förväg, alla var överens, men allt ändrades på en kvart genom ett surt sms. Själv kunde hon boka en tvåveckors resa utan att komma överens med oss men jag kunde inte ens få två veckor att landa som mamma trots att jag bett om det och fått okej av båda två. Makt, makt, makt.

Din mans ex verkar ju helt gränslös. Vilken stil. Det är ju så solklart att man inte kan ha med en sån festförstörare.

Jag kan på ett sätt förstå att deras barn skulle kunna vara lite korkade och inte förstå det där med att de som gifter sig vill planera själva, de är själviska som barn är och försöker vara med och planera bara för att de tror att de kan. Min sambos barn planerade allt möjligt när jag väntade barn. Sjukt jobbigt. Jag väntade ju liksom inte barn med hans barn. Men det var ett barn i äldre skolåldern, inte en äldre tonåring. Det bästa för att man själv ska må bra är att säga ifrån, det är jag helt övertygad om. Jag var för mesig och rädd för att framstå som den elaka styvmodern men det ångrar jag idag. Jag sa till ibland men inte så mycket som jag borde.

Jag vet inte om jag skulle kalla min man mesig. Han har blivit bättre på att säga ifrån. Men han beklagar sig ofta över att han befinner sig mitt emellan alla. Jag tycker att han ska beklaga sig över att hans ex är så jävla dum i huvudet i stället. Jag har fått vika mig för henne under de viktigaste tillfällena i mitt liv och hon fortsätter ändå att planera in sina saker som hon "måste" göra och som vi måste ställa upp på henne för. Vi går på knäna och försöker överleva men hon bara måste självförverkliga sig själv.

Anonym (Ylv)

Äldre 27 Mar 19:07

#108

Anonym (EvaP) skrev 2019-03-27 14:30:15 följande:

Det där är så dumt och egoistiskt av föräldrarna att göra så för i längden tjänar man på att ge den nyförlösta lite space iallafall i några sekunder. Jag blev sittandes hemma själv med en ledsen bebis och deras två unga tonåringar medans min sambo jobbade och hans ex låg hemma och njöt av lugnet. Hört fler som har haft det så och det är inte schysst alls, varken mot den nyblivna mamman eller mot de svartsjuka barnen som är övertända.

Det är inte okej att sambon kallar henne för fula tillmälen men jag hade önskat att min gobbe hade hade sagt någonting och förvarnat om hur hon var. Hon var så snäll, glad och lättsam och det var inga bekymmer. Sen hör man från andra och upptäcker själv att människan tjafsar med allt och alla och är helt gränslös.

Det är iallafall bra att din karl har blivit bättre på att säga ifrån. Min har lång väg kvar och får se om det blir en förändring, återstår att se.

Ja, var är det där för maktgrej? Jag kan berätta att mitt agg till deras barn har växt med hennes nycker. Det hade hon nog inte räknat med. Hon trodde väl att bara för att det är ett barn så måste man skilja på hennes handlingar och på barnet, att barnet är oskyldigt och aldrig kan råka illa ut vad hon än gör. Känslomässig gisslan kallas det. Det börjar med att de placerar sina stora barn hos en nybliven mamma och tror att det aldrig kommer att påverka deras egna barn. Den nyblivna mamman och hennes barn skiter hon i hur det blir för dom. Som en gökhona. Har du sett hur det ser ut när en gökhona lagt ägg i en annan fågels bo? En fågels överlevnadsstrategi kan jag förstå, hur grymt det än är, men en tänkande människa med oändligt mycket fler val, hur tänker man då?

Jag skulle kunna fylla flera sidor med hennes idiotier men av respekt för min familj berättar jag inga detaljer.

Anonym (Ylv)

Äldre 2 Apr 10:22

#133

Ess skrev 2019-04-02 08:33:21 följande:

Hur kan barnen ens vilja ha med henne när hon skämmer ut sig så?

Jag hade låtit henne komma och bara njutit av föreställningen, för hon gör ju bort sig totalt. Hade hon i ett tal framställt sig som hans stora, enda kärlek så både är och framstår hon som pinsam och patetisk.

Hennes ungar kanske inte gillar henne direkt och hela deras dag blir lyckad när hon gör bort sig.....

Undrar hur hon tänker när hon säger sådana saker, och hur hon tror att hon framstår i andras ögon?

Man gifter sig väl bara en gång och så jävla roligt är det inte att se någon göra bort sig. Hellre då att fira midsommar ihop eller nån annan tillställning där andra människor inte känner att de behöver hålla tillbaka när hon börjar bete sig. På ett bröllop tenderar de flesta normala människor att skärpa till sig för att inte skapa drama så risken är större att hon får hållas och tillåts tro att hon har alla med sig. Liksom på dopet hon trashade.

Anonym (Ylv)

Äldre 2 Apr 11:55

#135

Ess skrev 2019-04-02 11:45:38 följande:

Nja ganska många gifter sig mer än en gång.

För mig är bröllopet bara en juridisk grej, så jag hade njutit av uppvisningen.

Jo, jag kan tänka mig att Du hade gjort det

men hade det varit jag hade jag varit helt sänkt av risken att hans ex kommer och förstör.

Anonym (Ylv)

Äldre 3 Apr 19:50

#153

Ess skrev 2019-04-03 19:14:38 följande:

I så fall så kommer hon oinbjuden, för ni ska ju självklart inte bjuda henne.

Men när man läser vad du skriver så hade jag inte blivit förvånad om hon kommit ändå.

Det har hänt en jag känner att hans ex kom in på restaurangen och satte sig bland gästerna. Barnen hade väl berättat vart de skulle fira, och då var hon tvungen att gå dit....

Ni behöver inte hyra in en väktare som vaktar dörren, men en eller ett par killar som ni känner och som ni inviger i det eventuella problemet som kan uppstå. De sätter ni närmst dörren så de har lite koll på den, och skulle hon komma så kan de bara leda ut henne direkt.

Egentligen räcker det väl med två normalstora kvinnor också, bara man är bestämd. Jag menar, om två personer tar henne i var sin arm och säger att hon inte är välkommen och att där är dörren, var vänlig att gå, vad ska hon göra då liksom? Påstå att hon har rätt att vistas på sitt eget ex bröllop? Börja slåss? Gapa och skrika om sina rättigheter? Borde räcka att påminna om hennes uppträdande vid tidigare tillfälle och att hon inte blivit inbjuden av brudparet.

Men jag hade inte heller velat ha ett bröllop där man går och väntar på ett uppträde av det slaget. Då mår man ju dåligt vare sig hon kommer eller inte.

Anonym (Ylv)

Äldre 3 Apr 23:07

#156

Ess skrev 2019-04-03 20:16:00 följande:

Nackdelen med kvinnor är att det blir mer diskussioner, än om man låter en kille sköta det.

Hade faktiskt inte förvånat mig om hon börjat gapa om sina rättigheter att komma dit eftersom hennes barn är där.

Nej, vem vet, det kanske är på den nivån, men då är det ju tydligt för alla att hon inte blivit bjuden i alla fall. Men de flesta normalfuntade personer skulle tycka att det var pinsamt att sätta sig om någon klart och tydligt talar om att du inte var bjuden på den här festen, oavsett kön och storlek på dem som talar om det för dig.

Anonym (Ylv)

Äldre 13 Apr 19:22

#164

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-07 21:20:46 följande:

Att hon har varit med från början skrev jag. Hon har alltid varit utåtagerande och kanske lite halvgalen men det riktades mot mig och gubben på ett aggressivt sätt när hennes relation gick i stöpet.

Sjukt. Vad fan är det med dessa jävla ex. Jag har själv inte skilt mig från barnens far, ännu, men man undrar ju va det är som framkallar dessa idiotier? Jag och sambon har just bråkat om hans ex och han vill inte ens se det idag, vad hon gjorde då. Men har man blivit utsatt för något när man var höggravid så glömmer man inte. Sen att vi ändå hade en bra förlossning och att allt gick bra, men inte fan var det tack vare henne. Okej, om det bara hade varit vi som bett henne, men hon kräver att vi ställer upp för henne hela tiden.

Anonym (Ylv)

Äldre 13 Apr 19:22

#165

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-07 21:20:46 följande:

Att hon har varit med från början skrev jag. Hon har alltid varit utåtagerande och kanske lite halvgalen men det riktades mot mig och gubben på ett aggressivt sätt när hennes relation gick i stöpet.

Sjukt. Vad fan är det med dessa jävla ex. Jag har själv inte skilt mig från barnens far, ännu, men man undrar ju va det är som framkallar dessa idiotier? Jag och sambon har just bråkat om hans ex och han vill inte ens se det idag, vad hon gjorde då. Men har man blivit utsatt för något när man var höggravid så glömmer man inte. Sen att vi ändå hade en bra förlossning och att allt gick bra, men inte fan var det tack vare henne. Okej, om det bara hade varit vi som bett henne, men hon kräver att vi ställer upp för henne hela tiden.

Anonym (Ylv)

Äldre 14 Apr 14:21

#173

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-14 10:43:23 följande:

Vi har sagt att vi skjuter upp planerna till längre fram och inget datum är satt.

Har varit väldigt arg på hans barn och har sagt åt båda två att aldrig göra om nåt liknande. Insett att dem gjort fel tror jag inte utan jag är en elak häxa antagligen. Nu gör inte det mig nåt för att vara pappas kvinna är lika med ?damn if you do damn if you don?t?. Otacksam roll hur du än vrider röven till, jag koncentrerar mig på vårt lilla barn och alla andra kan göra som de vill.

Min karl har blivit lite bättre faktiskt sista veckorna, han har iallafall börjat gränsa lite där det behövs och det är alltid nåt.

Hans ex då? Som vanligt så vill hon i sista sekund åka på kryssning i påsk när hon ska ha barnen men det får hon lösa själv nu under sin vecka. Han har lovat vår yngsta lite egentid för första gången någonsin under hennes livstid så det löftetfår han hålla.

Det där är ju faktiskt något som en god förälder skulle ta hand om. Det finns en alldeles för stor flathet kring att barn ska tänka att man är en elak häxa. Det är som att det ska finnas en förståelse för att barn tycker att pappas flickvän är en häxa. Inte för att man kan hindra dom från att tycka vad de tycker men alla som finns runtomkring borde inte ha så stor acceptans för att det är så.
Sen håller jag med om att det inte spelar någon roll vad man gör och det är lika bra att skita i ifall de tycker att man är en häxa men att barn ska stå helt oemotsagda av omgivningen är fel. Det är inget som omgivningen tyst ska acceptera, de borde åtminstone ifrågasätta barnen så att de får tänka efter lite till om det verkligen var ett rättvist omdöme.

Anonym (Ylv)

Äldre 14 Apr 16:34

#177

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-14 16:19:05 följande:

Jag håller med dig och jag vet att min karl skulle säga ifrån ifall de baktalade mig inför honom men efter alla år av att jag anpassat mig och varit helt undergiven dem så skiter jag numera fullkomligt i vad de tycker om mig. Hata mig bäst ni vill känner jag, det är så skönt att gå från att vara ledsen till att bli helt avtrubbad.

Det är deras förlust och det är deras egna föräldrar som har brustit i att inte lära dem att förstå bätrre.

Anonym (Ylv)

Äldre 15 Apr 21:18

#188

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-15 20:43:00 följande:

Jag är som sagt på ett riktigt dåligt humör idag så ta det med i beaktning men personligen så tror jag faktiskt inte att hon bryr sig ett skit om det.

Jag har fått så jävla mycket skit från henne genom åren för att jag lärde hennes barn att tvätta och lärde upp de att göra vissa maträtter. Det klagade hon på så min analys är att hon bara bryr sig om sig själv och att jonglera med sitt mesiga ex d v s min sambo.

I

Hur vände hon på det så att hon ger dig skit för det?

Anonym (Ylv)

Äldre 16 Apr 13:30

#193

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-15 22:05:09 följande:

Jag vet inte, svartsjuka kanske eller rädsla att tappa kontroll? Det här var nåt år sen o det var han som sa att hon ringt och sagt åt honom att det inte är okej att barnen ska tvätta sina kläder.

Blev först och främst irriterad på honom som inte stod upp för mig eftersom barnen själv bett mig om hjälp, sen lite besvikelse på barnen som jag kände gick och snackade skit. Alltså helt otroligt att vissa föräldrar d vs min sambo och ex tycker att det är helt ok att barnen övningskör o rattar bilar men tycker att tvättmaskinen är livsfarlig för de små liven. :)

Jag menade inte att du skulle berätta orsaken till att hon reagerade så utan mer vad det var hon sa. Jag håller med Akidoki i att man bara kan spekulera ur din version. Det betyder inte att jag inte tror på det du säger, bara just det som jag säger att vi inte kan veta varför hon gör som hon gör. Personligen tycker jag att man kan ha förståelse för att det inte är så lätt att skilja sig, inte träffa sina barn varannan vecka och att det finns en annan kvinna som får spendera den tiden med dina barn.
Men helt klart att din man ska stå upp för dig, det är hans sak att medla mellan er alla. Förklara situationen för mamman att barnen faktiskt själva bad om hjälp och att du väljer själv hur du vill hjälpa. Du är ingen slav eller passopp. Alternativet är att du säger nej till att hjälpa barnen.
Han behöver också prata med barnen om vilka saker man bör prata med pappa om och vilka saker man bör prata med mamma om. Inte för att det är förbjudet att säga vad man vill men det är liksom lite meningslöst att prata om tvättningen hos pappan med sin mamma.

Anonym (Ylv)

Äldre 17 Apr 06:55

#206

Anonym (EvaP) skrev 2019-04-16 21:46:37 följande:

Jag förstår precis vad du och Akidoki menar, jag läser själv väldigt mycket trådar där man känner att trådstartaren lämnar en väldigt fin version för egen del där man känner lite jaha men givetvis?

Det jag skriver är sant men så tror jag att mycket av det här hade kunnat undvikits ifall det inte handlat om att jag tidigare har varit så jävla följsam o undergiven. Har dessutom känt att hans ex har varit gränslös inom diagnosspektrumet så det har lite med det att göra också till att vi blir varandras motsatser.

Det här med tvätten diskuteras inte längre utan det får han ta. Det som blev droppen för mig var det här med bröllopet, det var att gå över gränsen och därför allt rann över.

Jag tänker inte bara på att vissa trådar känns vinklade till fina versioner, jag tänker mer på att du och jag, till exempel, ser saker ur vårt perspektiv, med alla de problem som du och jag står ut med, följsamma, försöker vara snälla som de kvinnor vi är som kommer in i barnens liv, och sen blir man bara överkörd, inte ett uns av samma respekt tillbaka.
Men vi vet inte hur det är att skilja sig och ha våra barn varannan vecka, boende med en människa vi inte känner eller har valt.
Nu menar inte jag att det ursäktar vad hon har gjort eller vad min mans ex har gjort, men jag skulle bra gärna vilja veta hur de själva motiverar sina reaktioner. Så det var själva motiveringen jag var ute efter.

Min mans ex reste iväg och lämnade deras barn på heltid hos oss en längre tid för några år sen. En gång hade hon missförstått och trott att jag tvingat hans barn att barnvakta våra gemensamma barn fastän han var trött. Då skrev hon till min man att vi hade själva valt att skaffa våra barn och att vi skulle ta hand om dom själva.
Det är fascinerande att hon kunde skicka iväg ett sånt meddelande utan att tänka "vänta lite nu, jag kanske borde omformulera mig lite grann"...

Måste hans ex vara med på precis ALLA högtider???

INNEHÅLL