RebeckaZ70 skrev 2019-03-11 02:24:09 följande:
Jag tänkte på det du skrev i mitten av stycket,
"vi socialdemokrater försöker förstå de mekanismer som fick oss att helt eller delvis vilja blunda för ett framväxande judehat eller miljöer där kvinnor behandlas på ett sätt som inte är värdigt en västerländsk demokrati."
Det var det jag syftade på.
Jag menar inte att Bjereld & Co. tycker att man ska underkasta sig islam, däremot har de mycket riktigt en kulturrelatisivstisk syn på den.
Språkliga nyanser är inte min starkaste sida, har nog nämnt det innan, nån gång. En släng av dyslexi och "lite annat" gör att jag har svårt ibland med att "se skogen för alla träd" och då och då missar det subtila.
Visst är det möjligt att flytta hit, även om man inte tillhör den judiska gruppen, men det är lite krångligare. På min arbetsplats finns flera "goj", t.ex gästforskare och specialister. Jag kan visst förstå att du skulle tycka det var ett "udda" val, men om du/ni hade haft släkt här och tillbringat skollov m.m. sedan barnsben så hade det nog inte varit mer udda än att välja t.ex. USA som för mig känns väldigt främmande på många sätt, trots att jag varit där flera gånger, ibland månadsvis.
(Men jag skulle känna mig ännu mer främmande i ett israeliskt område dominerat av ultraortodoxa. )
Okej.
Tyväär är vägl förmågan att se sin egen roll i när det handlar om problem inte den mest framträdande av mänskliga egenskaper, i synnerhet inte när det kommer till politiska partier - och allra minst i ett konfrontatorikt klimat.
Förr brukade det vara så att vid ett regeringsskifte var allt bra som hände efter skiftet den nya regeringens förtjänst och allt dåligt den gamla regeringens fel och omvänt ur den nya oppositionens perspektev var allt bra en konsekvens av den förra regeringens politik medan allt dåligt berodde på den nya regeringens misslyckade politik.
Förutsägbart - och nästan en gullig politisk ritual.
Men, med den framväxande högerpopulismen har det ut mitt pe.rspektiv skett ett obehagligt paradigtskifte. Sanningen är det man påstår alldeles oavsett om det är sant eller inte. Och om man ertappas med en uppenbar lögn så är den ändå sann - elelr också har man inte sagt det man sa.
Jag är egentligen inte särskilt imponerad av socialdemokraterna, men det är det minst dåliga partiet, tycker jag - och det parti som har bäst förutsättningar att bevara ett Sverige där det åtminstone delvis fortfarande finns en samsyn om att fakta aldrig får bli något som man producerar utifrån att de ska passa in i den modell man propagerar för.