Mortiscia

Äldre 17 Dec 10:54

27 svar

Sönderstressade småbarnsföräldrar

Jag och min man har vårt första barn, en pojke på 18 månader nu. Vår plan har alltid varit att jag skulle vara hemma med honom till nästa höst men jag begriper inte hur jag ska överleva.

Min man arbetar heltid och vågar inte gå ner till 75 % för han tror att han ska få sämre vitsord från chefen när han byter jobb, vilket han måste då han jobbar över 1-2 h varje dag och inte får någon avlastning. Ja, det är olagligt att ge sämre omdöme för att en person är FL men det händer ju ändå ibland. Den större faran är att han trots färre timmar har lika hög belastning. Ja, det är chefens ansvar att sätta in mer folk då men det gör de inte redan nu fast det behövs pga "ekonomiska skäl".

Jag trivs inte med mitt arbete och vill inte sätta min fot där innan jag måste. Även jag ska byta jobb men det blir först efter barn #2 som är planerad till 2020, då jag också kommer att vara hemma länge. Det kan ta tid att hitta en ny arbetsplats och jag funderar till o med på att helt byta yrke eftersom det jag har nu också är väldigt stressigt.

Vi har inte rätt till fsk eftersom jag är hemma, vi har inga släktingar eller bekanta där vi bor eller ens på hyfsat avstånd, vi testade öppen förskola men det är ju rena vansinnet att försöka vara där. Det finns alltså ingen möjlighet till avlastning dagtid.

Sonen är som sagt 18 månader och mitt i sin fas av uppmärksamhet, närhet och separationsångest och det driver oss vuxna till vansinne för vi får egentligen ingen möjlighet till återhämtning, utom då pojken sover och dagtid måste jag då se till att sköta hemmet eller kontakter med omvärlden och kvällstid vill vi gärna ha en timme ifred innan läggdags. Vi orkar inte ens umgås med varandra i det här läget.

Dagtid får jag sällan sitta mer än någon enstaka minut ensam, för det mesta ännu mindre tid, ibland hinner jag inte ens ta ett enda andetag innan pojken drar i mig för att vi ska leka. Jag kan inte ens sköta hushållet för att han drar antingen i mig eller det jag håller på med, diskmaskinen kan man inte ens ha öppen dagtid för då sliter han i allt där inne med risk att förstöra saker. För mig känns det som om han är extremt kontaktsökande, vilket är positivt och fint, men inte särskilt kul då han nästan aldrig leker på egen hand. Vi umgås i princip hela tiden. Enda stunden då han är helt tyst och lugn är då vi brukar ta en fm-promenad i vagnen men det är inte alltid särskilt givande för mig.

Det har gått så långt att jag har fått stressmage med sura uppstötningar dagligen som vanlig Gaviscon etc inte biter på och det märks skillnad direkt när jag får mer avlastning, som nu i helgen t ex. Utöver det så klart magsmärtor alla tider under dagen men särskilt runt måltider eftersom vi inte heller får äta i lugn och ro.

Jag fattar som sagt inte hur vi ska överleva och känner mig nästan redo att kasta in handduken och slänga in ungen på fsk och gå till en h-vetessituation på jobbet istället, men det blir ju så klart sämre på ett annat sätt.

Om någon har en vettig lösning vore det väldigt tacksamt att få tips om.

Mortiscia

Äldre 17 Dec 11:46

#3

Anotherone skrev 2018-12-17 11:25:37 följande:

Alltså som jag känner igen mig!
Har en liten på 18 mån hemma och det är full fart hela dagen. Sällan hinner man med hemmet och typ aldrig något för egen del. Det är i så fall om jag har ett ärende någonstans och chansar på att jag ska kunna ta med mig honom. Men det är liksom inte värt, och såklart att en ettåring hellre är ute eller hemma och leker än följer med mig på sånt som JAG vill göra
Så vi tar oss igenom dagarna på hans villkor.

Han är också väldigt morgonpigg vilket gör att när han sover middag 1,5h mitt på dagen så måste jag också sova, annars är jag helt slut innan kvällen.

MEN skillnaden verkar vara att jag har ett jobb som jag trivs med. Det gör att jag gick tillbaka 2 dagar i veckan i höstas och ska fortsätta så fram till sommaren. Maken får helt enkelt backa och vara hemma dessa dagar. Och det har varit sjukt nyttigt. Så att han får se och uppleva för egen del hur intensiva dagarna är och att det är helt sant att man inte hinner med något.
Som du skriver om diskmaskin exempelvis, det är sällan jag hinner fixa sånt när jag är själv

Öppna förskolan har vi besökt men det har mest varit som nödlösning vissa förmiddagar då jag känner att barnet klättrar på väggarna och behöver aktiveras men det kanske är för regnigt för att vara ute någon längre stund. Då har vi gått dit och lekt lite. Biblioteket är annars en favorit faktiskt, där finns både böcker och leksaker.

Är det helt säkert att du inte kan hitta några andra föräldralediga att hänga med? Det kanske kan göra det värt att besöka öppna förskolan någon mer gång, och försöka hitta någon? Jag har inte hittat någon den här gången utan vi har varit mycket själva. Vilket också tär på en, då påfyllningen av det sociala varit nästintill noll. Nu får jag dock det via jobbet de dagarna jag jobbar så det är ändå ok.

Jag skulle nog gärna jobba deltid men jag är lärare så det är inte så lätt. Att ta över en kurs mitt i läsåret är inte kul, hittills när det har hänt har man så mycket att ta igen från de tidsoptimister som varit före en och så är det alltid press med att få eleverna godkända inför betygssättningen.

Jag har gått med i en lokal mammagrupp via Fb så jag hoppas att det kan ge något, men jag är inte en sådan som håller på med playdates och så, jag är mer intresserad av de förslag kring fika och gemensam middag som har dykt upp :) Biblioteket har vi inte besökt än så det kan ju vara något! Jag träffade iaf två jättetrevliga föräldrar på öppna fsk så jag kanske ska våga mig dit någon fler gång också, efter jul då.

Jag undrar hur er knatte sover annars? Det är lögn att få sonen att sova mer än 9 timmar om natten och dagtid har tuppluren numera minskat till 1 h och 15-20 min :s Det är precis som du säger, hans villkor verkligen annars under vakentiden. Vi har åtminstone bra rutiner så han äter och sover på ungefär samma tid varje dag.

Mortiscia

Äldre 17 Dec 11:58

#5

tvillingmammaVastmanland skrev 2018-12-17 11:45:30 följande:

Du skriver: För mig känns det som om han är extremt kontaktsökande, vilket är positivt och fint, men inte särskilt kul då han nästan aldrig leker på egen hand.

Jag skulle tro att han helt enkelt behöver mer kontakt med dig, därför är han kontaktsökande? En artonmånaders är ett väldigt litet barn och behöver mycket kontakt med sin förälder eller anna vuxen.

Mitt råd är att gå ut mer med honom och låta honom leka utomhus, någon timme minst, varje dag. När mina tvillingar var i den åldern var jag ute med dem varje dag även på vintern i snö och kyla och de fick leka på lekparker, i skogen, i trädgården. Barn behöver vara utomhus då mår de bra, de kan röra på sig och får frisk luft.

Har du ingen väninna som är föräldraledig? Då kan ni gå ut tillsammans med barnen.

Vi har varit i lekparken ett par gånger och det gillar han iaf men annars är det promenader som gäller mest. Vi har en stor trädgård, ironiskt nog, men har en massa djur som springer och bajsar på gräsmattan :( Stängsel räcker tydligen inte mot rådjur och kaniner. Nu kommer åtminstone vintern då det inte är ett lika stort problem och så ska han få åka pulka framöver och leka i snön, det lär han ju tycka om.

Jag förstår ju att han behöver kontakt men hur mycket ska egentligen behövas? Ingen av oss vuxna får ens gå på toaletten utan att det ska kontrolleras om man är ensam hemma. Är vi båda hemma får man inte gå någonstans dit han inte kan gå, dvs bortom barngrindarna.

Tyvärr har jag ingen föräldraledig väninna. Faktum är att jag inte har någon väninna öht i den här staden. Jag har en kollega som bor i närheten dit vi har gått på fika en gång men hon jobbar/pluggar så det går inte alltid att hitta tid tillsammans. Det går inte annat än att säga att jag känner mig väldigt isolerad då vi har noll socialt umgänge utanför familjen. De få gånger vi har haft med pojken till bekanta/släktingar blir inte heller särskilt trevligt eftersom man måste springa efter honom hela tiden så han inte råkar ha sönder någonting.

Mortiscia

Äldre 17 Dec 12:13

#6

tvillingmammaVastmanland skrev 2018-12-17 11:48:50 följande:

På kvällen kan väl en av er sköta hushållet och en av er tar hand om pojken?
Om pappan har hand om grabben så kan väl du fixa hushållsarbetet på en timme? Större hushåll än så kan ni väl inte ha på tre personer? Så gjorde alltid vi när jag var hemma med tvillingarna, vi gjorde allt hushållsarbete på kvällen och på helgen.

Maken kommer hem någon gång mellan 17-18, då blir det middag. Jag försöker uppmuntra honom att umgås med pojken eftersom de inte ses om dagarna både före och efter maten. Om jag försöker göra något då gallskriker pojken eller vill vara med och undersöka, t ex som med diskmaskinen. Jag får absolut inte gå utanför de rum där han själv kan vistas, dvs bortom barngrindarna för då gallskriker han. Efter kl. 19 är det kvällspromenad innan pojken ska läggas för natten. Sedan har vi ca en timme för oss själva då vi gärna bara existerar, mest för att vi inte orkar annat.

Helst skulle man behöva diska varje dag och ta reda på tvätt en-två ggr per vecka men här kan ren tvätt bli liggande i veckor innan jag har möjlighet att ta hand om det. Vi gör så klart mycket på helgen men bara att veckohandla maten mm tar ett par timmar och då har halva dagen redan gått. Min man får aldrig tid för återhämtning just för att det är så mycket som måste fixas på helgerna och under vardagarna finns det inte en minut själv förrän pojken har sovit.

Jag har försökt äta lunch i 45 minuter nu medan jag besvarat inläggen samtidigt som pojken gallskriker var femte minut för att han inte får peta och smeta med min mat. Den är kall för övrigt och jag har ätit två tuggor.

Mortiscia

Äldre 17 Dec 12:34

#8

BuoBä skrev 2018-12-17 12:25:45 följande:

Om du vill ha barnet på förskola några timmar per dag utan att gå tillbaka till jobbet - sök distanskurser. Har du tur kan du komma in redan i januari på sen anmälan. Sen söker du tjänstledigt för studier från jobbet på halvtid eller hur mycket du vill ha barnet på förskolan. Det räcker att registrera sig som studerande. Så länge du inte vill ha CSN så finns det inga krav på att ta några poäng varken för förskolan eller tjänstledigheten.

Nackdelarna är att man sänker sin SGI, och att alla inte har ekonomi att vara hemma utan ersättning. Och att man kan behöva förklara för en framtida arbetsgivare varför man pluggade "Modernt skogsbruk i u-länder" i 3 terminer utan att ta en enda poäng.

Ja men studier hade jag helt glömt! :o Superbra tips! Det är något jag funderat på tidigare också men jag ska kolla vad som finns här i stan främst, även grannstaden med bra pendling skulle funka. Jag får kolla upp det där med sgi men den borde vara ok om jag tar ut föräldradagar på deltid med studier på deltid? Annars gör det mig inte mycket om den nollas, frihet är värt mer än pengar och vi klarar oss ekonomiskt ändå. Jag har inga csn-lån heller så det finns ju utrymme där att dryga ut kassan om det skulle behövas, ska jag plugga vill jag ju ändå gärna ha de poäng som följer med så jag kan ha det till något när det är klart :) Det enda är just hur en framtida ag tänker när de ser ens cv men förhoppningsvis tänker de inte på att man varit fl utan mer på att man varit anställd och pluggat lite ;) Särskilt bra om man ska byta yrke att passa på och utbilda sig.

Mortiscia

Äldre 17 Dec 12:45

#10

BuoBä skrev 2018-12-17 12:41:47 följande:

Det finns jättemycket kurser på distans utan träffar, så du är inte begränsad till vad som finns i närområdet. Orkar man är det såklart inte dumt att ta poängen också.

Ja det är sant! :) Jag har pluggat på distans förut från två olika orter, ena hade träffar irl men den andra bara online så nåt borde ju passa!

Mortiscia

Äldre 17 Dec 15:17

#15

Fru Ve skrev 2018-12-17 13:50:13 följande:

Låter inte vettigt att gå hemma med din son om du mår så dåligt. Han mår ju inte heller bra då. Du kanske kan börja studera och skaffa dagisplats åt honom? Det är inget fel alls i att ha en 18-månaders på dagis. Han kanske inte ens måste gå där heltid. Sen tänker jag att ni kanske inte ska planera fler barn förrän du mår bättre? För två barn är faktiskt dubbelt så jobbigt som ett.

Ja studier kan vara ett alternativ iaf, en halvfart borde bli bra men frågan är om man orkar med båda småbarn och plugga så man kanske måste testa och se. Däremot har vi inte tid att vänta med barn egentligen för jag är redan "gammal" i det läget och må bra, ja det vete sjutton när det blir för det har varit kämpigt av och till de senaste tio åren, senaste är en utbrändhet pga jobbet från 2013 som jag dras med sviterna av fortfarande. Jag var aldrig sjukskriven för det utan hela tiden jobbat heltid, bytte så klart jobb så snabbt jag kunde då. Det gäller att hitta lösningar för jag tror inte det blir bättre av att vänta in lugnare perioder heller.

SI12344 skrev 2018-12-17 14:00:25 följande:

Hur har du gjort under föräldraledigheten hittills? Jag tänker på umgänge osv under dagarna? Låter tufft att vara socialt isolerad när man är hemma med barn.

Ni verkar ha planerat allt med barn #2 och långa ledigheter osv osv - är det kanske dags att tänka om? Tänker på om ni är stressade och så. Ibland behöver man släppa förväntningarna på hur det ska vara och anpassa sig efter hur det är (hushållsarbete osv)

Jag såg också min föräldraledighet som ett sätt att komma från ett skitjobb. Nu har jag varit ledig i 10 mån (+ 2 sista månaderna av graviditeten) - ev framtida föräldraledigheter hoppas jag på att jobba deltid efter ett halvår.

18-månaders är rätt krävande, jag ser mig mycket i lekparken om ett halvår!

Sedan sonen föddes kan man räkna antalet sociala tillfällen på ungefär två händer. Min mans släktingar har varit på tre besök (de bor i mellersta Europa), vi har besökt mina släktingar två gånger denna höst (ca 7 timmars enkel resa), jag har varit på två skolavslutningar och en julfest med jobbet, grannarna har varit på fika en gång och vi har varit till dem en gång och så har jag besökt min kollega som bor i närheten en gång. Ja, och så var jag ju på öppna förskolan en gång i förra veckan.

Hushållsarbetet är det iaf rätt lugnt med. Min man har inga som helst krav att jag ska göra något och han är den som gör middag oftast, men jag vet att han vill ha mer ordning än vad vi kan ha det nu. Mig gör det inte lika mycket men det är klart man vill åstadkomma något hemma också ibland.

Mortiscia

Äldre 17 Dec 18:18

#18

SI12344 skrev 2018-12-17 15:56:06 följande:

Jo, jag har också varit petig med att upprätthålla ordning hemma för att dagarna ska funka bättre...

Jag förstår att ni behöver vara kvicka med barn om ni är lite äldre. Det låter inte bra att gå med obehandlad utmattning däremot...

Vad tyckte du om öppna förskolan egentligen?

Nej jag hade ett hemskt schema på mitt första jobb här i stan och när jag väl börjar jobba blir det deltid så klart, det tror jag blir bra. Man kan inte göra mycket annat än att försöka hitta andra arbetssätt men tyvärr förstår jag av andra kollegor att det då blir att man faktiskt fuskar sig igenom kurserna, och mer yrkesstolthet än så har jag då sannerligen.

Öppna förskolan verkade bra från början men sedan kom fikastunden och då var det en smärre invasion av folk! Efter det var det omöjligt att hitta en lugn plats. Sedan blev det väl inte bättre av att plutten hade en olycka pga trånga utrymmen och en förälder var så fräck att hon tog den boll han lekte med men som rullat från honom och skulle hämta, så ingen kul upplevelse direkt. Jag ska maila och fråga om det finns dagar i veckan som är lugnare så kanske man kan vara där då.

SI12344 skrev 2018-12-17 16:05:45 följande:

Nu är min unge så mkt mindre men t ex vid lunchen låter jag honom peta och kladda med lite av maten så får jag äta i fred. Tvätt sköter jag (i gemensam tvättstuga) med en kombination av bärsele å barnstol, när han är äldre så får han väl kladda med vatten eller nåt. Dammsugning funkar inte för han vill pilla med dammsugaren...

Min lilla kille hjälper också till med dammsugning, och annat ;) Jag har iaf nyligen hittat en lösning för tvättstugan så jag kan stå och vika tvätt medan han leker med klädnypor men disken som man vill fixa med varje dag funkar fortfarande inte.

Pratade för övrigt med min man nu när han kom hem (bara en timmes obetald övertid idag) och försöker pränta in i honom att han måste gå ner i arbetstid. Han misstrivs så fruktansvärt att han redan nu gruvar sig för att gå till jobbet imorgon :( Jag föreslog också det här med studier för hans del för det kan vara en annan väg att gå, det är inte alltför lätt att få nytt jobb i brådrasket direkt.

Mortiscia

Äldre 18 Dec 07:14

#22

AmericanMommy skrev 2018-12-18 03:36:56 följande:

Haha ja det är faktiskt min rekommendation också, eller att ni väntar längre emellan barnen, 5 år eller så. Det blir absolut inte lättare med en till och inte om man får dom tätt. Skulle nog gå tillbaka till jobbet om jag var dig och ordna upp allt med ett nytt jobb som du trivs med och jobba med det ett par år och sedan fundera på nummer två. Det är sjukt jobbigt med småbarn speciellt 18 mån - 4 år. Jag mådde mycket bättre när jag gick tillbaka till jobbet. Då fick man ju iallafall äta och gå på toa ifred. För mig var jobbet som ett vilohem jämfört med att vara hemma med barn.

Jag kan tyvärr inte vänta med barn innan jag blir för gammal, fem år vore otänkbart faktiskt. Visst, kronprinsessan är ju inte purung heller men ju äldre man blir desto större risker årligen för sjukdomar hos barnet. Hösten 2020 är nästa planerad till och sedan blir det nog inga fler.

Förstår precis hur du menar med jobb vs. barn men tänker mig omvänd ordning, först göra klart med barn och därefter söka nytt jobb, men det finns väl inget som hindrar att man söker sig vidare under tiden heller. Det måste ju vara nåt fel när man tappar en handfull kollegor varje läsår så det är nog inte bara jag som känner att det blir för mycket.

Mortiscia

Äldre 18 Dec 15:07

#26

2barnsmorsan skrev 2018-12-18 07:39:15 följande:

Du borde börja jobba eller börja plugga om du vill byta bana och barnet gå på förskola. Sök nytt jobb umdertiden du jobbar, du kan ju börja på deltid för att få lite mer tid till återhämtning.

Din man borde nog också skaffa nytt jobb innan det är dags så att du kan få lite avlastning.

Jo nånting sånt är väl en bra lösning. Min man funderar på att helt enkelt säga upp sig faktiskt men vi ska fundera lite över jul vad som faktiskt fungerar ekonomiskt också. Helst ser jag att han till att börja med går ner i tid, det skulle lätta min börda märkbart och då kanske vi orkar mer båda två.

Maken var hemma med oss i nästan ett år då han var mellan två jobb och det var skönt för oss allihop så klart men jag vill inte gärna att han riskerar att inte få ett nytt jobb i tid om han säger upp sig rakt av. Vi har en del fp-dagar kvar att ta ut också men om vi kan sparar vi gärna dem för att ha i framtiden också.

Mortiscia

Äldre 18 Dec 15:09

#27

Tack för övrigt till er andra som också svarat, även om jag inte svarat på precis varje inlägg så uppskattas omtanken :)

Sönderstressade småbarnsföräldrar

INNEHÅLL