Hur gör man ett barn?

Jag vill bara säga att jag känner igen mig så väl i alla de känslor du beskriver, och har bara samma tips som ovanstående - sök hjälp nu, vänta inte! Var i samma situation för drygt 5 år sedan, unga och friska kändes det bara så orättvist att alla andra (tyckte vi) lyckades direkt medan vi kämpade och kämpade. Det visade sig i vårt fall bero på för få spermier. Nu många IVF:er senare har vi en dotter på 2,5 år och är gravida med andra barnet i v 35. Att det krävdes ivf och inte gick på "naturlig väg" spelar ingen som helst roll när man når målet. Lycka till!

Återigen, sök hjälp. Råd om att inte stressa och sluta tänka på det är strunt (såvida man inte är under sådan stress att ägglossningen uteblir), p-piller går ur kroppen relativt snart och det är INTE normal att det dröjer mer än ett år efter att man slutat, och kosten har i de flesta fall endast marginell betydelse. Du kommer att få många mindre vetenskapligt förankrade råd i detta forum, men det bästa du kan göra är att söka hjälp och genomgå en utredning.