Inlägg från: Inalina |Visa alla inlägg
  • Inalina

    Vi som blivit gravida efter IVF

    BaKu skrev 2019-05-25 22:50:30 följande:
    Ett enormt stort grattis! Värmer så att du äntligen fått din älskling hos dig.

    Var hon stor som de trodde? Hann ni bestämma något namn?

    Ser fram emot att få höra mer om hur det går för er också!
    Tack snälla!!! ja man är ju på rosa moln här =) (förutom när brösten gör så ont så jag gråter...) men de producerar mat till lillan i alla fallHjärta trodde aldrig det kunde göra så ont - får ta värktabletter för att få sova några timmar.

    hehe nä hon vägde 3710gram så ingen jättebebis ändå. nu väger hon 3410g och jag hoppas hon gått upp en del tills i morgon när vi ska väga henne igen.

    hon verkar må bra förutom lite magknip till o från när hon pruttar rejält. däremot har hon inte bajsat sen i fredags - vilket är jobbigt då man bli lite orolig för henne - men verkar inte helt ovanligt att de bajsar sällan när man helammar - men får se om vi ska ge henne nåt så magknipen går över. ger ni lillen några vitaminer eller så? igår började vi med d-vitamin droppar och idag har jag även gett henne semper droppar. 

    Hon heter Leonora Solig
    Kram!
  • Inalina
    Jilka skrev 2019-05-26 12:28:15 följande:
    Grattis! Starkt jobbat med 3 timmar krystande, jag tyckte att det var den jobbigaste biten. De klippte mig också men det har läkt bra och jag känner inte av någonting alls nu.
    tack snälla!
    ja det var en utmaning - dock tyckte jag nog att smärtan vid öppningsfasen var värre - kanske kände jag att krystar jag så kommer hon snart.. ja men tjena.. tydligen inte ;) men är tacksam att allt gått bra och lillan mår bra Hjärta hur mår din lille guldklimp? 

    skönt att höra att du läkt fint - jag har ganska ont och känner mig tung neråt - borde ligga ner mera men hur lätt är det... 
    Kram!
  • Inalina
    tossaliten skrev 2019-05-30 21:50:05 följande:

    Ringde förlossningen om mina sammandragningar och att det drar ner mot ljumskar och rygg.

    De ville att jag kom in på kontroll.

    Visade sig påverkat tappen lite redan så återbesök nästa vecka pcu ordinerad vila!!

    Jag som har sååå svårt att vara stilla :(

    Bebisen mådde bra dock. Fick en snabb glimt. Hjärtat slog fint och det är vild haha


    hej! bra att du åkte in och kollade!! jag fick också sammandragningar väldigt tiidgt - redan i v 22 och det höll i sig hela vägen till födseln varje dag - minst 15-20 om dagen och vissa eftermiddagar kom de väldigt tätt. upplevde också att när jag rört mig mer kom de oftare. kände mig ganska handikappad i slutet då jag inte kunde ta några vidrae längre promenader eller ens bli lite stressad för då kom sammandragningar konstant!

    Dock kom lillan i v 39 - jag fick en medicin som skulle få livmodern att slappna av som hette Nifedepin, vet ej om den hjälpte - men min tapp förbleb opåverkad sen jag började med den i alla fall. min tapp förändrades från 5,5cm till 3,2 cm på bara någon vecka tidigt - men sen var den 3,2 cm fram till v 36 typ - och sen var jag inte på någon mer koll innan jag åkte in för förlossningen =) 

    ta det lugnt - men bra att du har täta check ups så du kan känna dig lugn. det kommer gå bra Hjärta vilken vecka är du i?
  • Inalina
    Akira Öken skrev 2019-05-29 11:59:13 följande:
    Vad tryggt med besök varannan dag! Och skönt att slippa åka iväg. Här är det ingen barnmorska som kommer på hembesök, men däremot bvc. Hoppas att din kropp är ok och att ni alampr bra!

    Japp, trimester tre börjar idag. :) Kram
    ja helt fantastsikt system här på det sättet! Lillan har haft lite tufft med vikten då hon kräks väldigt mkt efter att ha ätit men nu hoppas vi att det äntligen börjar vända uppåt. har stått still på 3400g i 10 dagar men nu i går hade hon gått upp 40 gram på 2 dagar wohoo!! 

    ja nu närmar det sig med stormsteg för dig, jag kände mig mindre o mindre orolig ju längre tiden gick och från v 36 var jag ganska redo för henne att komma. nu ligger hon o sover med pappa i soffan - helt otrolig syn som man aldrig trodde man skulle få upplevaHjärta kram! 
  • Inalina
    Akira Öken skrev 2019-06-06 20:20:21 följande:
    Hoppas att det har vänt ordentligt nu och att hon går upp i vikt som hon ska!

    Ja, verkligen! Vecka 30 nu och tiden går verkligen fort!

    Åh, den synen låter helt fantastisk! Hur går det annars med allt?
    ja hon äter väldigt mkt nu och jag ger lite ersättning så nu tror jag hon gått uppå! bm kommer i morgon och kollar hennes vikt!!

    det går bra tycker jag - haft mina första dagar själv med henne. igår natt sov hon som en ängel och i natt ville hon bara ligga på mig så då fick jag ingen sömn istället. vet inte om det finns några tricks att få dem att sova i sin egen babynest/säng just nu känns det omöjligt här.. har fått nackspärr efter nattens bravader också :/  men hon är underbar och på dagarna skärper hon till sig och sover mer... men då har jag svårt att komma till ro - de renoverar huset bredvid här så det låter som att det faller bomber utanför ungefär- haft värsta värmeböljan med 32 gr varmt en vecka också och vill gärna skaffa lite korsdrag då - måste nog köpa ordentliga öronproppar...

    när tänkte du gå på föräldraledighet? ajälv lever jag på kaffe o dextrosol nuförtide ;) vill tipsa om att packa ner dextrosol i bb-väskan - det var det enda jag kunde få i mig på 12 timmar med värkar! och sen köpte jag såna där vitamin well flaskor -  de gjorde susen! och glöm inte sugrör så din man kan hålla flaskan!!!!

    Kram =)
  • Inalina
    Ellencassandra skrev 2019-06-06 22:41:19 följande:
    Jag är på bf + 4. Var inne idag för minskade fosterrörelser men det såg bra ut så det var skönt. Nu går man bara å väntar :) hur går det för dig å lillen?
    så spännande med en bebisflicka för dig snart =) ser fram emot att höra din berättelse =) kram!
  • Inalina
    Ellencassandra skrev 2019-06-12 15:21:13 följande:

    Den 11e juni föddes äntligen vår dotter :)

    Hade en väldigt lång å jobbig förlossning. Tillslut när jag inte stod ut med smärtan så ville jag ha epidural.. men tyvärr hjälpte inte den mig nå vidare.. fick panik för hade gått i 24 timmar med smärtsamma värkar så när krystfasen startade trodde jag aldrig att jag skulle klara av det. Var helt utmattad. Men en timme tog det å så var hon ute! Är så kär i henne å så lycklig. Men en skakig nybliven livrädd förälder såklart ;)


    jättestort grattis till dig!!! Hjärta
    tufft med förlossningen - man vet ju liksom inte vad man ger sig in på riktigt.. och alla upplever det olika. Så glad man är att de äntligen är här dock!! Grattis till lilla JuniBaby
  • Inalina
    nuaerdetmintur skrev 2019-06-14 21:44:05 följande:

    Kl 01.00 imorse kom vår underbara helt perfekta son till världen v39+0, började med vattenavgång kl 02.30 som inte hade några vidare värkar, men vid 18 tiden satt det igång, kom in på förlossningen kl 23 och var öppen 7cm, så det var helt enkelt ingen idé med något annat än lustgas, och fy tusan vad ont det gjorde, blundade hela tiden och spydde vid varje värk av lustgasen! Men så värt det tusen gånger om när mannen min säger att vi fått en frisk liten pojke <3


    stort grattis!!!
    så intressant att vi alla har så olika förlossningar - låter helt sjukt att du var öppen 7cm redan när du kom in!!! Förvånad

    jag kräktes också av lustgasen och tyckte nog inte den hjälpte mot smärtan heller så jag körde på utan nånting de sista timmarna.. ut kom hon till slut. njut av bebisbubblan - min lilla tjej fyller 1 mån idag!
  • Inalina
    BaKu skrev 2019-06-07 21:36:31 följande:
    Visst är de första dagarna själv lite läskiga och man fattar knappt hur man ska göra vissa saker själv. Jag vågade knappt gå på toaletten. Nu känns det lättare även om han kräver mer på ett annat sätt, men tror ju inte han kommer dö så fort jag lämnar rummet längre. Nu är han ju dessutom lite mer ljudlig och man hör att allt är bra.

    Vi hade ett lite mindre nest i början, så det är kanske lite som Jilka skriver, att det ska vara taight. Men tänk på att det inte får bli för varmt och tror ändå man rekommenderar att de ska kunna röra sig ganska fritt. Vet att man förr lindade bebisar så sov de bättre, men det ska man ju inte göra.

    Men kan väl börja med att säga, håll ut! Det blir bättre. Vissa barn vill ha mer närhet än andra. Jag sov mycket med honom på mig i början för han vaknade så snart jag la ner honom. Spelade ingen roll var jag la honom, han sov bara i famnen. Dessutom somnade jag ofta ifrån när jag ammade och vaknade när han skulle äta nästa gång. Det var tufft och kroppen tog stryk. Jag accepterade till slut att det får vara såhär ett tag. Så nästa tips är att se till att du har det så bekvämt som möjligt. Testa olika kuddar. Kanske bättre att sitta än ligga. Kuddar under armarna /armbågarna kan göra susen. Ha bekväma underkläder/kläder som sitter kvar hur mycket du och bebisen än snurrar runt. Jag hade i början trosor som bara hasade ner. Blev tokig, men ville ju inte använda mina vanliga under tiden jag blödde mycket. Sååå dumt! Använder taighta boxer i vanliga fall och det var ju guld att byta tillbaka för en sak mindre att irritera sig på. Sen hade jag en kudde fylld med sånna frigolitkulor. Så mycket bättre än en vanlig kudde när jag satt i sängen. Den var bekväm, lätt att forma och höll ju formen och gled inte iväg hela tiden.

    Efter ett tag tröttnade jag dock och bestämde mig helt enkelt för att han ska sova i nestet. Tror jag tajmade bra när vi båda var redo för det. La ner honom så fort han somnat. När han vaknade lyfte och nattade om och la ner igen. Det tog nog ett litet tag, men det gick.

    Sen prövade jag mig fram när jag skulle lägga ner honom. Det verkar också vara olika med olika barn. Hittade tillslut en tidpunkt när han började sova lite djupare, men inte sovit för länge. Om jag la ner honom då så sov han ofta vidare. Testade många andra tidpunkter, både direkt när han somnat och när han sovit en timma. Tänkte att det skulle vara lättare när han sov riktigt djupt, men det bästa var alltså nånstans mitt emellan lätt och djup sömn. Verkar som det är så för många barn. Nu kanske hon är för liten för antar att hon somnar när du ammat henne (antar att du fortfarande ammar) , men nu när han inte somnar varje gång han ätit utan jag aktivt måste natta honom så nattar jag honom där han ska sova. Exempelvis i soffan. Då ligger jag bredvid honom. I sängen är lite svårare, men tränar på det. Behöver inte flytta honom och större chans han sover vidare.

    Liggamning är också ett knep. Jag ammade honom när han låg i nestet ibland. Själva amningen var inte så bekväm, men han somnade däri och då kunde jag stå ut. Nu liggammar jag för det mesta för han är så tung att hålla i...det är också lättare när han inte ligger i något babynest utan vi hamnar tätt intill.

    Hoppas du hittar nåt som funkar :)
    Heeej!! Oj vad svårt det är att få tid att svara på inlägg här :/ sitter ju inte med datorn på samma sätt längre då jag inte jobbar ;)  och alltid är det något som ska göraas här hemma, få lillan kräks rätt mkt är det mkt tvätt, och så fort man får en ledig stund då hon somnat eller ligger tyst själv så försöker man ju själv få i sig någon mat. just nu sitter jag i soffan med datorn och hon sitter i babybjörn bouncern och gungar med hjälp av min fot ;) man blir ju verkligen sjukt effektiv av att vara mamma haha!!

    hon fyller en månad idag och jag fattar inte vart tiden tog vägen??? hon har äntligen börjat gå upp i vikt - och det med besked haha! uppe på 4300g nu och hon får bara bröstmjölk då det funkar väldigt bra. 

    har du introducerat någon barnmat till honom ännu?

    jag håller med om att gravidkudden varit en lifesaver även nu efter graviditeten!!! så bekväm i olika ställningar i sängen och ibland lägger jag ner henne i den de gånger det är svårt att få henne att sova i nästet - men det går väldigt bra nu!!! =) däremot har hon fortfarande inte sovit 'endast' i sin säng ännu - får bli nästa steg :)

    håller med om det där med att göra det bekvämt för sig själv - alltid är det något som stör och då mina bröst läcker rätt mkt måste jag ju ha bh på natten och ibland har det läckt trots extra inlägg och då kliar den där jäkla BHn och allt blir obekvämt igen. sover också i boxertights /cykelbyxor, haha man är kanske inte den sexigaste mamman i stan ;) 

    jag har testat att liggamma men känner inte att hon 'tömmer' bröstet då riktigt och tycker det är svårt att komma åt. men nu funkar för det mesta att amma henne tills hon blir RIKTIGT trött sen lite smidigt lyfta ner henne i nästet. det är över 30gr här nu så vi är mest inne på dagarna med nerdragnga jalusier - vår vanligtvis så fina och ljusa lägenhet har blivit en bunker HAHA!!

    sitter han själv nu och vad är de senaste tricken? Lillan här fokuserra nu med blicken och det är så roligt att följa varje dag med nya saker som händer. tack för alla tips - de mottages GÄRNA!!! enda problemet vi har just nu är mellan 19-22 o varje kväll när hon är typ otröstlig och kan inte komma till ro utan skriker o skriker om man inte matar henne eller ev sitter på pilatesbollen o studsar henne...
    sen har vi börjat rapa henne efter varje amning och jag tycker nog hon kräks lite mindre....

    KRAM!!
  • Inalina
    Akira Öken skrev 2019-06-12 20:20:27 följande:
    Jag försöker, precis som du, tänka att han gjort enorma framsteg under vår tid tillsammans. När vi träffade kunde han inte laga mat, alltså knappt koka pasta. Han visste inte heller hur man gjorde när man städar. Men det hjälper inte mig riktigt nu. Jag har höga krav, både på mig själv och honom. Jag har sänkt dem ordentligt och kan acceptera att det ibland är både dammigt och stökigt. Men det är inte bara städning, utan trädgård, handling, tvätt, planering, viss renovering, bilskötsel etc i all oändlighet. Vi bor i ett stort hus som vi älskar, men med det följer mycket arbete.

    Han får göra saker på sitt sätt, bara de blir gjorda. Jag klagar eller kritiserar inte det han faktiskt gör.

    Vi har testat en app, han byggde en själv som skulle passa hans behov. På appen lade han åtskilliga timmar under ett stort antal kvällar. Jag tror han började lägga in saker som skulle göras, men sen dog det ut och jag började skriva på en lista istället. Listan blev liggande så gott som orörd i flera veckor.

    Varje gång vi pratar om arbetsfördelningen och min stress, blir det bättre några dagar.

    Jag vill leva jämställt med min man och det är även hans önskan. Men jag fattar inte hur vi ska få till det när jag projektleder så gott som allt som sker. Slutar jag så händer inget. Jag är så rädd att stå där om något år med en ännu större arbetsbörda och en man som står bredvid och tycker han tar sitt ansvar när han gör det jag ber honom om. Jag vill inte leva så, men vet inte hur jag ska göra för att få till en varaktig förändring.
    jag tror vi är många som känner igen oss i ditt dilemma!! man har så svårt att förstå att de inte tänker (överhuvudtaget) på samma sätt som man själv gör. jag har många gånger också blivit sjukt less på att det ALLTID är jag som måste säga till att det behöver städas, att jag alltid måste göra rent köket en gång till efter att han lagat mat etc etc. man kan inte förändra en människa helt, utan vissa saker får man mer eller mindre acceptera. 

    något jag haft mkt problem med är att min man tycker att om han lagat middag så har han dragit sitt strå till stacken så det räcker o blir över. det är liksom en sån grej som 'räknas' i hans familj, medans städ, undanplockning, diska, admingrejer, ja ALLT annat har en mkt lägre ranking. jag har fått stora utbrott på att han lämnar spisen ostädat efter att ha grisat ner köket rejält och tycker då att det kan ju lika gärna JAG ta reda på då HAN faktiskt lagat maten. Där har jag fått förklara (lugnt o sansat - eller med gråten i halsen typ 100ggr...) att det jag gör är precis lika vitkigt - och att det är mer rättvist att den som lagar maten också städar undan efter sig då det är ett så sjukt otacksamt jobb. Jag tror faktiskt att jag börjat ta mig igenom stenmuren till honom där nu ;) om man förklarar istället för 'tjatar'/bråkar om det.

    (vi har ju inte ett stort hus utan bor i en tvåa haha men problemen är ju desamma!!)

    Något jag märkt också är att alla i hans familj är precis likadana - MEN VÄRRE. så där kan jag ibland ge honom lite credd och säga att tack gode gud att du lyssnat på mig och gör detta MYCKET bättre än din mamma/brorsa etc - nu är det HAN som går o får panik när de kommer och vill laga middag hemma hos oss då han vet hur skitigt det blir haha! så de påverkas absolut litegrann av allt man säger...

    jag tror man är extra känslig för vissa saker under graviditeten - men att det blir bättre när bebis är här och ni kan uppskatta det lilla miraklet som ni skapat tillsammans. 

    KRAM!!!
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF