Ofrivilligt crush

Jag har en crush på en kollega.

Så fort vi är i närheten av varandra blir jag tok nervös och kan inte öppna munnen.

Det blir alltid stelt och jag blir tokig varje gång jag har varit tvungen att arbeta med honom, jag känner mig helt värdelös och försöker ändra mig.

Tvinga mig själv att säga något nästa gång jag ser honom. Om så bara godmorgon.

Det går framåt, men känner mig lika otillräcklig.

Jag kommer inte över spärren. Vet inte hur jag ska nå honom på det sättet jag vill.

En del av mig vill bara sluta ägna hela förbannade dagar med att tänka på honom.

En annan vill nå fram och förklara sina känslor. Försöka komma närmre. Men jag vet inte hur..

Och man kan väl inte berätta sina känslor för någon men inte pratar med? Det känns juh helt absurt..

Borde jag ge upp?

För jo, det är juh lite mer komplicerat såklart.

Vi har hållit på sådär ett tag. Med kroppsspråket.

Tills det händer något (typ bråk i familjen) och jag bara ledsnar på allt. Stöter bort honom och gör allt för att klara av jobbet. Och så är vi på noll igen. Tills jag mår bra igen och försöker få kontakt.

Uppfattar att han tröttnar lite på mig, och jag håller med för jag blir hel less själv. På hela situationen.

Så det finns nog inte så mycket alternativ längre.

vad ska jag säga? Utan att det blir för mycket. Eller obekvämt för honom.

Vad gör jag om han inte svarar eller typ skrattar åt mig?

Och hur ska jag få tag i honom utan att alla andra ska lägga sig i?

Ofrivilligt crush

INNEHÅLL